Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid högt blodtryck

Högt blodtryck är ett tillstånd som också kallas för hypertoni. Högt blodtryck kan vara allvarligt om det inte kontrolleras och behandlas. Syftet med läkemedelsbehandling av högt blodtryck är i första hand att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt.

Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete. Det gör också i längden att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska genom att ett högt blodtryck påskyndar stelhet och åderförfettning, även kallat åderförkalkning.

Om du har ett alltför högt blodtryck har du en ökad risk att få hjärt-kärlsjukdom som till exempel stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller dåligt fungerande njurar. Även risken för demens är ökad.

Risken för hjärt-kärlsjukdom är ännu större om du samtidigt har andra så kallade riskfaktorer. Det kan vara hög ålder, höga halter av blodfetter, diabetes och rökning. Även ärftlighet och kraftig övervikt kan öka risken.

Det finns olika typer av blodtrycksänkande läkemedel

Eftersom det finns flera olika typer av läkemedel som sänker blodtrycket, går det för de flesta att få ner blodtrycket till en lämplig nivå utan några större biverkningar.

Den här texten beskriver de huvudgrupper av läkemedel som används vid tablettbehandling av högt blodtryck. Texten tar inte upp läkemedel som används på sjukhus vid speciella akuta tillstånd med mycket högt blodtryck, till exempel havandeskapsförgiftning.

Vem behöver tablettbehandling mot högt blodtryck?

Risken för hjärt-kärlsjukdom påverkas inte enbart av blodtrycket. Därför är det inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om du behöver läkemedel. Annat som har betydelse är den samlade tyngden av övriga riskfaktorer som kön, ålder, rökning, diabetes, blodfettvärden, övervikt, kärlkramp, förekomst av nära släktingar med hjärt-kärlsjukdom eller om du tidigare har haft hjärtinfarkt eller stroke.

Exempelvis kan en medelålders kvinna oftast avvakta utan att ta några läkemedel om hon har ett något förhöjt blodtryck men inte några andra riskfaktorer. Däremot behöver till exempel en kvinna med ett motsvarande förhöjt blodtryck mer intensiv blodtrycksbehandling om hon även har diabetes och dessutom har haft en hjärtinfarkt.

Du bör alltid diskutera med din läkare om och när det är dags att börja medicinera. När du väl har börjat ta läkemedel måste du fortsätta under lång tid. Det är också viktigt att fortsätta med de förändringar av livsstilen som läkaren rekommenderar. Just kombinationen med förbättrad livsstil plus läkemedel gör särskilt god nytta. Behandling av högt blodtryck har mycket bättre effekt om du inte röker. Därför är det viktigt att försöka sluta att röka, till exempel med hjälp av receptfria nikotinläkemedel.

Vilka läkemedel används vid högt blodtryck?

De här olika grupper av läkemedel används för att försöka återställa ett förhöjt blodtryck:

  • Vätskedrivande läkemedel, så kallade diuretika
  • ACE-hämmare
  • Kalciumflödeshämmare
  • Angiotensinreceptor-blockerare, ARB
  • Beta-blockerare
  • Övriga blodtryckssänkande medel, till exempel alfa-blockerare.

Du får pröva dig fram

Om blodtrycket inte är kraftigt förhöjt är det vanligen ingen större brådska att uppnå målblodtrycket, det vill säga ett tryck som ligger något under 140/90 millimeter kvicksilver, mm Hg.

Det är vanligt att få börja med enbart ett läkemedel och se hur bra det fungerar under ett par månader. Du kan få höja dosen något, byta läkemedel eller kombinera med något annat läkemedel om blodtrycket inte har sänkts alls eller om det bara har sänkts lite. Det blir ofta bättre verkan genom att kombinera två olika typer av läkemedel i låga doser, än att öka dosen av ett läkemedel. Därför är det vanligt att tidigt få börja med kombinationsläkemedel för högt blodtryck.

Om läkaren bedömer att du behöver flera läkemedel får du lägga till dem stegvis. En del klarar sig med ett läkemedel, men de flesta behöver minst två olika. Enstaka personer kan behöva tre, fyra eller fem läkemedel för att sänka trycket till något under 140/90 mm Hg. Ibland vid hög risk behöver det sänkas till under 130/80 mmHg.

Ibland är det svårt att nå önskvärt målblodtryck, till exempel på grund av biverkningar av att ta flera läkemedel. Då kan du behöva acceptera ett blodtryck som är något högre.

Val av läkemedel

I regel får du börja behandlingen med en av läkemedelsgrupperna ACE-hämmare, angiotensinreceptor-blockerare, kalciumflödeshämmare eller en sorts vätskedrivande medel som kallas tiazider. Är blodtrycket från början lite högre och även andra riskfaktorer förhöjda brukar läkaren välja en kombination av två av ovanstående typer från början. Det finns tabletter som innehåller en kombination av två olika läkemedel.

Be om provförpackning

I början av behandlingen kan du få små förpackningar, så kallade provförpackningar. Då slipper du köpa stora förpackningar innan du i samråd med din läkare har kommit fram till vilket läkemedel som har god effekt och som du tål bra. Du kan be läkaren göra en markering om provförpackning på receptet.

Behandling om du har andra sjukdomar

Du kan behöva sänka blodtrycket mer än annars om du förutom högt blodtryck även har någon sjukdom, till exempel diabetes eller njursjukdom. Vid till exempel diabetes kan blodtrycket behöva sänkas ner till 140-130/85-80 mm Hg.

Andra samtidiga sjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, njursjukdom eller astma kan påverka valet av läkemedel.

Det är vanligt att få beta-blockerare i första hand om du samtidigt har kärlkramp. Har du samtidigt hjärtsvikt är en vanlig behandling diuretika, ACE-hämmare och beta-blockerare.

Vid diabetes med njurpåverkan brukar läkaren välja ACE-hämmare eller angiotensinreceptor-blockerare med diuretika och kanske ytterligare något läkemedel som tillägg. Det beror på att blodtrycket behöver sänkas extra mycket då. Om du har diabetes kan det ibland vara motiverat att ta blodtryckssänkande läkemedel till natten om dygnsblodtrycksmätning visar högre nattblodtryck än vad du brukar ha, bland annat påverkat av fetma och snarksyndrom.

Betablockerare kan vara olämpligt om du har astma och vid giktattacker är diuretika som kallas tiazider mindre lämpligt.

Ofta livslång behandling

Läkemedlen påverkar bara blodtrycket så länge du tar dem. Det innebär att behandlingen oftast blir livslång. Men efter en längre tid med ett lägre tryck ombildas ofta blodkärlen och då minskar motståndet mot blodflödet i de mindre kärlen. Det gör att du ofta kan minska medicineringen något efter ett eller ett par år. Ibland kan du till och med sluta helt med tabletterna, men då måste du ändå fortsätta att kontrollera blodtrycket.

Det kan räcka med läkarbesök en gång om året om du har en behandling som fungerar bra. Mellan dessa besök kan du mäta blodtrycket själv i hemmet eller hos en distriktssköterska.

Ibland kan läkemedel ge biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Kontakta din läkare om du har besvärliga biverkningar. Du kan behöva få en annan dos, prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Till toppen av sidan