KROPPEN

Vikt hos barn

Barn är olika och växer olika. Vad barn väger beror bland annat på ärftlighet, hur mycket de rör sig och vad de äter och dricker. Det är vanligt att undra över eller känna oro för barnets vikt. Prata med BVC eller elevhälsan om du har frågor.

Här får du information om hur barns vikt utvecklas, hur den kan förändras, vad du kan göra själv och när du behöver söka hjälp.

Texten handlar om barn från födseln upp till puberteten.

Vad påverkar barnets vikt?

Livsstilsvanor och ärftlighet är grunden för hur vikten påverkas.

Livsstilsvanor handlar om vad barnet äter och dricker och hur mycket hen rör sig. Energin som kroppen behöver för att växa och utvecklas kommer från mat och dryck. Kroppen behöver göra av med lika mycket energi som den får i sig, för att inte gå upp eller ner för mycket i vikt. Energi förbränns både när barnet rör sig och när kroppen är i vila.

Vad barnet väger beror också till viss del på vad barnets genetiska föräldrar väger och vad de vägde som barn, men det kan variera mycket. Ärftligheten kan påverka olika saker som aptit, mättnadskänsla och kroppsform. Vissa personer är i grunden långa och smala, andra är kortare och lite rundare.

Nyfödda kan snabbt gå ner i vikt om de inte får i sig tillräckligt med näring. Här kan du läsa om hur det kan märkas och vad du bör göra då.

När vikten går upp eller ner

Här nämns några saker som kan göra att barnet går ner i vikt:

  • Barnet har ofta infektioner. Det kan till exempel vara förkylning eller magsjuka. Aptiten blir oftast sämre, samtidigt som kroppen behöver extra kalorier för att bekämpa infektionen.
  • Barnet har en långvarig eller livslång sjukdom. Det kan till exempel vara matallergier, celiaki som också kallas glutenintoleransmedfödda hjärtfel, en hjärnskada eller en inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Barnet äter väldigt lite eller vägrar att äta. Väldigt aktiva barn kan ibland äta för lite utifrån hur mycket de rör sig.
  • Barnet mår dåligt psykiskt. Hen kan till exempel ha varit med om en svår förändring eller inte få tillräckligt med närhet och trygghet. Små barn behöver nära kontakt med minst en vuxen. Barn påverkas av hur familjen mår, även när de är nyfödda.
  • Barnet är född för tidigt. Det är vanligare med matproblem och dålig viktuppgång hos för tidigt födda barn.

Här nämns några saker som kan göra att barnet går upp för mycket i vikt:

  • Barnet får för mycket mat och dryck. Det gäller särskilt om hen äter och dricker sådant som innehåller mycket energi, till exempel kakor, godis och läsk. Det gäller också om barnet småäter ofta. Det är också dåligt för tänderna.
  • Barnet rör sig för lite.

Det är viktigt att förstå vad orsaken till viktförändringen är och göra något åt det. Du behöver förstå om det till exempel beror på att barnet har en sjukdom som gör att hen inte får i sig näring, eller om det beror på livsstilsvanor i familjen.

Spelar barnets vikt någon roll för hälsan?

Det är ovanligt att barnet får stora problem med hälsan på grund av att vikten förändras för mycket åt något håll. Oftast behöver barnet ha vägt för lite eller för mycket en längre period, eller att det har skett en snabb och tydlig förändring av vikten.

Det finns forskning som visar att barn som har övervikt kan få problem med hälsan som vuxna, till exempel att de lättare får diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Riskerna gäller framför allt om de fortsätter att vara överviktiga som vuxna. Men riskerna uppstår inte direkt utan under en lång tid. Genom att ändra vanor kan barnets viktutveckling ändras, och då minskar riskerna.

Barnets vikt i olika åldrar

Först ökar barn mest i vikt, sedan smalnar de av och växer mer på längden.

0-1 år

Det första levnadsåret ökar barnet mycket i vikt. Vid ett års ålder har barnet blivit tre gånger så tung som vid födseln.

Hur mycket barnet väger vid födseln beror framför allt på i vilken graviditetsvecka hen föds. Vikten påverkas också av hur barnet mår och hur den som födde barnet mådde under graviditeten, om hen till exempel hade någon sjukdom. Därefter påverkas vikten mer av ärftligheten och livsstilsvanor.

För tidigt födda barn växer oftast ikapp andra jämnåriga barn med tiden.

De första dagarna efter födseln går de flesta barn ner i vikt. Det beror på omfördelning av vätska i kroppen, att barnet bajsar och att hen inte har kommit igång att äta ordentligt.  Vikten brukar öka när amningen eller matningen kommit igång. Det kan ibland ta upp till två veckor innan barnet väger lika mycket som vid födseln.

Barn som får bröstmjölksersättning under sitt första levnadsår kan ibland gå upp mer i vikt än barn som ammas.

Det är vanligt att barn kräks i samband med att de äter, och det brukar inte göra att barnet går ner i vikt. Kontakta vården om barnet kräks mycket, och inte verkar må bra i övrigt.

När barn är äldre än sex månader behöver de oftast inte äta på natten.  När barnet vaknar betyder det inte alltid att hen är hungrig utan kan lika gärna betyda att barnet behöver känna närhet, värme och trygghet.

Efter barnets första år läggs delvis grunden för hur hens vikt blir i framtiden.

Här kan du läsa om när barnet börjar äta vanlig mat.

1-6 år

Från och med cirka ett års ålder börjar barn gå och röra sig mycket mer. Då gör de av med mycket energi. Barn börjar nu också äta mer vanlig mat. Många barn ammar mindre eller har slutat att amma. Vikten ökar inte i samma takt som tidigare. Barn ökar i längd och blir långsamt smalare. När barnet är i fem-sex års ålder börjar revbenen ibland att synas.

Det är vanligt att barn äter långsamt och det kan påverka vikten. Nu förstår barnet också att hen själv kan bestämma hur hen äter. Det kan göra att vikten inte ökar så mycket som förväntat.

Forskning visar att det sug för sötsaker och det ätbehov som barnet har vid cirka två års ålder riskerar att bli kvar om det inte bryts.

Barn i den här åldern behöver vara fysiskt aktiva i minst tre timmar varje dag, och aktiviteten bör spridas över hela dagen. Barn ska inte vara stillasittande i mer än en timme åt gången, med undantag för att sova.

Läs mer om vad barn bör äta i den här åldern

Läs och få tips om varför barn inte vill äta och vad du kan göra för att öka barnets matlust.

7-13 år

Nu får barn nya vanor som kan göra att en del går upp i vikt och en del går ner i vikt. En del barn kanske tränar mycket och behöver äta mer för att orka. En del barn sitter mycket stilla, och går kanske upp för mycket i vikt på grund av för lite rörelse.

När barn blir äldre får de mer ansvar och gör till exempel eget mellanmål eller egna måltider hemma. Många barn har kanske också pengar som de kan handla med.

Barn som går i skolan behöver röra sig minst en timme om dagen. Det ska vara sådant som gör att pulsen höjs och att de blir andfådda. Det kan till exempel vara att cykla till skolan och att leka på rasterna. De behöver också träna eller röra sig mer intensivt så att de blir andfådda och svettiga minst tre timmar i veckan. Det kan till exempel vara att träna någon idrott, träna dans, leka mer intensivt utomhus eller spela fotboll med kompisarna. Försök att få till motion och rörelse i vardagen genom att cykla eller gå till förskolan eller skolan. Gå ut i naturen någon gång under helgen. Var med barnet och lek och rör dig, barn tycker om när vuxna är aktiva och leker.

Det växande barnet är som smalast den här perioden. Det är vanligt att revbenen syns.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats om bra mat för barn i den här åldern.

Barnets egna viktkurvor och längdkurvor

Hur barnet växer kallas inom vården ofta för tillväxt. På barnavårdscentralen, BVC, och elevhälsan används så kallade tillväxtkurvor. Varje barn har en egen längdkurva och en egen viktkurva. Barnet mäts och vägs regelbundet, och en sjuksköterska skriver in barnets längd och vikt i en tabell. Vården börjar fylla i kurvorna när barnet föds.

Barnets kurvor visar till viss del hur hen mår och om hen får i sig tillräckligt med näring. Utifrån kurvorna ser vården om barnet växer som förväntat, och om hen följer sina egna kurvor. Följer barnet sina kurvor är det ett gott tecken.

Barnet kan behöva undersökas och utredas om hen under en längre period avviker för mycket från hur hens egna kurvor har utvecklats tidigare, eller om barnet avviker väldigt mycket från genomsnittet för barn i samma ålder. Det kan vara ett tecken på exempelvis en sjukdom eller att barnet får i sig för lite näring. BVC och elevhälsan har koll på barnets vikt och längd.

Tillväxtkurvorna kan användas tills barnet är 18 år.

Personalen kan visa och förklara ditt barns viktkurvor och längdkurvor.

Vad kan du göra själv?

Här nämns sådant som du kan prova själv för att barnet ska ha en hälsosam vikt.

Du behöver visa hur det ska vara

Barnets vikt påverkas av vad familjen och andra som barnet träffar äter och rör sig.

Här följer några råd kring mat och vanor:

  • Visa hur det ska vara. Föregå med gott exempel. Ät på regelbundna tider och ge mat som har bra näring. Ät samma mat som barnet.
  • Du avgör vad ni äter. Det handlar till exempel om vilken mat som serveras, hur mycket barnet får äta och vilken typ av mat ni äter. Du som vuxen har ansvar för att barnet får bra mat.
  • Ofta är det lättare om barnet kan ändra vanor tillsammans med familjen och andra närstående. Det är lättare om ni stöttar barnet till egna nya vanor.
  • Laga gärna mat tillsammans. Att vara med gör att barnet känner sig mer positivt inställd till mat och att äta, och får lära sig sådant som är bra att kunna i framtiden.
  • Rör dig tillsammans med barnet, lek och träna.

Så kan du göra när barnets vikt är lägre än förväntat:

  • Använd mer fett i maten, till exempel olja eller smör.
  • Se till att barnet får äta ofta om hen har svårt att äta större mängder vid samma tillfälle, eller om hen inte alls vill äta.
  • Gå på uppföljning på BVC. Där kan ni också prata om hur barnet mår och hur familjen mår. Även sådant som stress, oro och sömnproblem hos barnet kan påverka hur hen äter och också påverka vikten.

Så kan du göra när barnets vikt är högre än förväntat:

  • Ge mindre portioner. Lägg upp barnets portion, och ställ inte fram kastruller eller karotter vid matplatsen.
  • Ge mindre mängd fet mat och mindre mängd mat med mycket socker. Ge bara lite godis och annat som inte innehåller bra näring. Smygät inte sådant själv, barn upptäcker ofta det.
  • Undvik helst att ha kakor och godis hemma.
  • Se till att det finns bra mat hemma för barnet när hen blir äldre och får ta mer ansvar hemma, till exempel när hen gör eget mellanmål eller egen middag.
  • Fundera kring hur och varför barnet äter. Mat kan ibland vara en tröst när något är svårt eller jobbigt.

Läs i texten Övervikt och fetma hos barn. Där finns fler tips om vad barnet ska äta och vad du kan tänka på.

Börja inte med dieter eller särskild mat

Börja inte med dieter eller någon särskild mat utan att ha pratat med till exempel BVC eller elevhälsan. Barn som växer behöver näring och det är inte bra att utesluta sådant de behöver.

Äter ni någon särskild mat behöver du ha bra koll på vilken näring ditt barn behöver. Barnet kan annars få i sig för lite näring, ibland kan det även leda till näringsbrist. Prata med personal på barnavårdscentralen, BVC, eller elevhälsan om ni äter särskild mat eller om du planerar att låta barn äta sådan mat. Med särskild mat menas till exempel vegetarisk och vegansk mat. Läs mer på Livsmedelverkets webbplats om barn och vegetarisk mat, och om barn och vegansk mat.

Så kan du prata med barnet

Undvik att prata om barnets vikt och hur barnet ser ut. Prata i stället om hur man behöver äta för att kroppen ska må bra, för att till exempel orka leka, vara i skolan, träna och växa lagom. Prata om vad som gör att man mår bra. Försök att ändra vanorna utan att barnet märker det för mycket. Du kan till exempel säga till barnet att du vill att familjen äter hälsosamt, och att du vill att ni hittar på saker och är aktiva.

Tänk på hur du pratar om mat. Låt bli att själv banta eller prata om att gå ner i vikt. Det kan leda till ätstörningar hos barnet.

Säg att alla ser olika ut och växer på olika sätt, att alla duger och är bra som de är. Säg aldrig att barnet är ”för stor”, ”tjock” eller ”för smal”, ”mager”. Prata inte illa om någon som är smal eller stor.

Försök att prata om mat som något man behöver och som kan vara gott och roligt. Gör ingen värdering i att någon är ”duktig” som äter mycket eller ”inte duktig” som inte äter så mycket. Tävla heller aldrig vid måltiderna om vem som kan äta upp fortast.

Kontakta BVC eller elevhälsan för att få tips om hur du ska prata om det hemma och med barnet.

Här kan du läsa om vad som är bra mat för barn upp till 6 år. För äldre barn finns information på Livsmedelverkets webbplats.

Behöver jag söka vård?

Barn växer olika och det kan vara svårt att veta hur mycket just ditt barn ska väga.

Hur barnet växer och hur vikten förändras följs regelbundet upp vid besöken på BVC och i elevhälsan. Där kan du få råd och stöd. Ni kan exempelvis prata om matvanor, hur barnet växer och om rörelse.

Personalen brukar upptäcka om barnets vikt inte utvecklas som förväntat. Du och personalen pratar då och personalen gör en bedömning om barnet behöver undersökas av en läkare, eller om det räcker med att ni gör egna försök hemma. Väger barnet för lite kan det till exempel handla om att amma oftare eller att ha i mer fett i maten. Väger barnet för mycket kan det till exempel handla om att vara mer fysiskt aktiv eller byta ut bullar och kakor mot frukt vid fikastunder. Barnet kan även komma till BVC och elevhälsan på regelbundna vägningar, för att se hur vikten ändras.

Kontakta BVC eller elevhälsan om du har funderingar eller känner oro för ditt barns vikt, hur barnets matvanor är eller om det ni har gjort själva inte hjälper.

Barnets första levnadsvecka ska du kontakta BB om du har frågor om barnets hälsa. Det kan till exempel vara att barnet inte vill äta eller att amningen inte fungerar.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Det kan vara jobbigt för barnet

Ibland kan det kännas bra för barnet att få prata med någon. Mår ditt barn dåligt av sin vikt kan ni eller barnet kontakta vårdcentralen eller elevhälsan. Är barnet yngre än sex år kan ni kontakta vårdcentralen eller BVC.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn ska vara delaktig eller får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnet ska alltid få uttrycka sina behov och tankar. Barnet ska få vara med och bestämma utifrån sin ålder och mognad. Barnet ska till exempel kunna få prata själv med personalen utan att du är med, om barnet vill. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Läs mer om vilka rättigheter barnet har i vården.

Utredning och behandling

Det är ovanligt att barnet behöver behandling för sin vikt.

Barnet kan behöva utredas och undersökas om vikten är lägre än förväntat eller om barnet stannar av helt i sin viktutveckling, och de åtgärder ni själva gör inte hjälper. Då undersöks barnet för att upptäcka om hen har någon sjukdom. Barnet kan till exempel få genomgå en röntgenundersökning.

Barnet kan också behöva utredas och undersökas om vikten är högre än förväntat. Läs mer om vad som görs om barnet har övervikt eller fetma.

Till toppen av sidan