CANCERFORMER

Skivepitelcancer – hudcancer

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som oftast beror på att du har varit mycket i solen, utan att du behöver ha bränt dig. Skivepitelcancer blir allt vanligare men de flesta som får sjukdomen blir av med den efter behandling.

Det allra flesta som får skivepitelcancer är över 40 år.

Symtom

Det vanligaste symtomet är en knuta eller fläck någonstans på huden.

  • Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara blekröd.
  • Den sitter oftast i ansiktet, på hjässan om den är kal, eller på ovansidan av händerna.
  • Den kan vara täckt av hårda fjäll.
  • Den kan ibland vara öm vid beröring.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer. Här får du veta mer om godartade hudförändringar.

Det finns också andra sorters hudcancer, till exempel malignt melanom och basalcellscancer.

Förstadier till skivepitelcancer

Aktinisk keratos ovanpå handen.

Aktinisk keratos – solskada

Aktinisk keratos kallas också för solskada. Det är en ljusröd eller rödbrun fläck med otydlig kant och raspig yta som kan vara från någon millimeter upp till någon centimeter stor. Den sitter ofta i ansiktet, på den kala delen av hjässan eller på handens ovansida. Förändringen kan efter många år övergå i invasiv skivepitelcancer.

Förändringen kan ibland förväxlas med malignt melanombasalcellscancer eller skivepitelcancer men även med eksem eller andra hudsjukdomar.

Skivepitelcancer in situ.

Skivepitelcancer in situ

Vid skivepitelcancer in situ, eller Bowens sjukdom, är cancern inte fullt utvecklad och växer bara på hudens yta. Du får en rodnad fläck, som kan bli lite sårig och fjälla. Ibland påminner den om en eksemfläck. Cancern är vanligast på hud som har varit i solen men kan sitta var som helst på kroppen.

Fläcken kan övergå i nästa stadium, som kallas invasiv skivepitelcancer.

Invasiv skivepitelcancer

Invasiv skivepitelcancer ovanpå handen.

Invasiv skivepitelcancer betyder att cancern växer djupare ner i huden. Cancern ser oftast ut som en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan. Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd. Ibland blir cancern sårig med skorpor.

Cancern kan också se ut som en irriterad vårta som gör ont om du rör den.

Skivepitelcancer är vanligast i ansiktet, på halsen, på hjässan eller ovansidan av händerna. Du kan också få invasiv skivepitelcancer i svårläkta sår eller ärr efter en brännskada eller efter strålbehandling.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du tror att du kan ha skivepitelcancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden, oavsett vilken färg förändringen har. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

I Stockholms län behöver du remiss för att komma till en hudmottagning. Kontakta din vårdcentral.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar och utredningar

Du får klä av dig och lägga dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och många vårdcentraler används ett hudmikroskop, som också kallas dermatoskop. Dermatoskopet ger en mer detaljerad bild.

Vana läkare kan ofta se direkt om en förändring är skivepitelcancer. Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov, en så kallad hudbiopsi. Det tar några minuter. Du får lokalbedövning.

Hela hudförändringen opereras bort för att undersökas i mikroskop om läkaren misstänker att du har den invasiva formen av skivepitelcancer.

Läkaren undersöker lymfkörtlarna

Ibland händer det att skivepitelcancer sprider sig till lymfkörtlarna. Läkaren känner på lymfkörtlarna, oftast på dem som finns i halsen, armhålorna eller ljumskarna. Du får lämna ett cellprov om någon körtel känns genom huden. Provet tas genom en tunn nål som förs in i lymfkörteln. Cellprovet analyseras i mikroskop. 

Ibland behövs en röntgenundersökning

Du behöver utredas mera om det finns cancerceller i cellprovet från den svullna lymfkörteln. Då undersöks du med datortomografi.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått diagnosen skivepitelcancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Stockholms län

Behandling vid förstadier till skivepitelcancer

Flera olika behandlingsmetoder finns om du har förstadier till skivepitelcancer. Vilken behandling som blir bäst för dig kan bero på var sjukdomen sitter och hur du mår.

Frysbehandling

Hudläkaren sprutar flytande kväve på hudförändringen så att cancercellerna dör. Cancertumören kan skrapas först om den är tjock. Då får du lokalbedövning. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.

Skrapning och bränning

Du får lokalbedövning. Sedan skrapas förändringen bort. Därefter använder hudläkaren ett instrument med elström för att bränna bort eventuella cancerrester. Det som har skrapats bort skickas till laboratorium om det behövs för att bekräfta bekräfta diagnosen. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.

Immunstärkande eller cellhämmande salva

Läkemedelsbehandling med salva kan användas om cancern är ytlig. Salvan kan antingen stimulera immunförsvaret så att det stöter bort cancern eller förstöra cancercellerna direkt. Behandlingen kan ta några dagar eller upp till flera veckor. Det beror på vilket läkemedel som används. De sår som uppstår läker tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.

Fotodynamisk terapi, PDT

Först får du en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga. Efter tre timmar får du behandling med ett speciellt ljus i cirka åtta till tio minuter så att cancercellerna dör. Det kan göra ont men du kan få hjälp med att lindra smärtan. Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet sårigt och rött. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar.

Kirurgi

Förändringen skärs bort medan du är lokalbedövad. Oftast går det att sy ihop såret direkt. Hudplastik eller hudtransplantation kan behövas för att täcka såret om en stor bit av huden har tagits bort. Du får åka hem samma dag. Såret läker efter en till två veckor. Det kan ta ytterligare en vecka om du har har fått en hudtransplantation.

Efter operationen undersöks förändringen i mikroskop. Undersökningen ger en säker diagnos och kan visa om allt som behövde opereras har blivit borttaget. 

Behandling vid invasiv skivepitelcancer

Invasiv skivepitelcancer kan sprida sig och därför måste den opereras bort. Det vanligaste är att få lokalbedövning. Kirurgen kan behöva transplantera hud från andra delar av kroppen för att täcka stora sår. Du får åka hem samma dag.

Strålning kan vara ett alternativ till kirurgi

Du kan få strålbehandling om skivepitelcancern vuxit mycket eller om den sitter där det är svårt för kirurgen att komma åt.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Det är ovanligt att sjukdomen kommer tillbaka

Det kallas för återfall om sjukdomen kommer tillbaka. Då behövs oftast en ny operation. Du kan behöva strålbehandling om det inte går att operera.

Det är ganska ovanligt med återfall vid skivepitelcancer-

Om cancern har spridit sig

Skivepitelcancer kan sprida sig till lymfkörtlar eller andra organ i kroppen. Då behöver du mer behandling.

Lymfkörtlarna opereras

Lymfkörtlarna närmast cancertumören opereras bort om cancern har spridit sig. Oftast är det lymfkörtlarna i en ljumske, en armhåla eller i halsen som behöver tas bort. Behandlingen kan göra att du får lymfödem som innebär att till exempel en arm eller ett ben svullnar. Det finns hjälp att få.

Cytostatika stoppar spridning

Du kan få behandling med cellhämmande läkemedel som också kallas cytostatika om skivepitelcancern är spridd till andra delar av kroppen.

Vård om det inte går att bli av med sjukdomen

Det är ovanligt, men ibland går det inte att ta bort skivepitelcancern om den har spridit sig. Då får du i stället vård som bromsar eller lindrar symtomen. Det kallas palliativ vård. Palliativ vård kan göra att det går att leva ett bra liv trots sjukdomen, ibland under lång tid.

Efter behandlingen

För de flesta som har haft skivepitelcancer finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att leva livet som det var före sjukdomen. Ändå är det vanligt att livet blir annorlunda jämfört med hur det var före sjukdomsbeskedet. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig.

Det är vanligt att det känns jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del kan känna sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Behöver jag gå på efterkontroll?

De flesta behöver inte gå på efterkontroll. Det som avgör är vilken typ av cancertumör du har haft, var den satt och vilken behandling du har fått. Vid efterkontrollerna undersöker läkaren ärret, övrig hud och lymfkörtlarna. Risken för att sjukdomen ska komma tillbaka minskar med tiden.

Det är alltid bra att du själv tittar på din hud och söker vård igen om du får nya hudförändringar.

Vad beror skivepitelcancer på?

Skivepitelcancer är cancer i ett slags hudceller som kallas keratinocyter. Cellerna har skadats på ett sätt som de inte klarar av att reparera själva. Då slutar de att bete sig som de ska. Cellerna delar sig okontrollerat och bildar cancertumörer som tränger undan frisk vävnad. Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Den vanligaste orsaken till skivepitelcancer är solens ultravioletta strålar, som också kallas UV-strålning. Du behöver inte ha bränt dig men kanske har du vistats mycket ute och på så sätt utsatts för mycket solljus. 

Det är störst risk att få skivepitelcancer på de delar av ansiktet som utsätts mest för sol, till exempel ytteröronens övre kant, näsan, underläppen, kinder, pannan eller i hårbotten om du är skallig. Du kan också få skivepitelcancer på underarmar, ovansidan av händerna och underben eller på annan hud som har fått mycket sol på sig.

Hur kan jag minska risken för skivepitelcancer?

Var extra försiktig med solen om en eller flera av följande punkter stämmer in på dig:

  • Du är ofta och mycket i solen.
  • Du har ljus hy och rött eller ljust hår. Då har du pigment som ger huden ett lägre skydd mot solskador.
  • Du använder immunhämmande läkemedel. Då har kroppen en nedsatt förmåga att ta hand om solskadade hudceller. Du får immunhämmande läkemedel om du till exempel har fått en organtransplantation.
  • Du har haft skivepitelcancer eller förstadier till skivepitelcancer tidigare.
  • Du har haft långvariga sår och ärr. Det är sällsynt, men de kan omvandlas till skivepitelcancer. Se upp om läkningen av till exempel ett bensår stannar av och en del av sårkanten höjs upp. Du kan också få skivepitelcancer i ärr efter gamla brännskador. Då bildas en knuta eller ett svårläkt sår i ärret.
  • Du har fått PUVA-behandling mot psoriasis. Då används långvågig ultraviolett strålning tillsammans med läkemedel som ökar ljuskänsligheten i huden.
  • Du har fått strålbehandling. Det är ovanligt men skivepitelcancer kan uppstå efter många år om du har fått strålbehandling mot cancer.

Det är oklart om risken för skivepitelcancer ökar om du solar i solarium, däremot ökar det risken för malignt melanom. Därför är det bra att undvika att sola solarium.

Att få ett cancerbesked

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som ska vara särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskor.

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Här kan du läsa mer om hur du kan få stöd och hitta kontaktuppgifter.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Det kan vara bra att utgå från barnets egna frågor. Här kan du läsa mer om att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här kan du läsa mer om stöd för närstående.

Till toppen av sidan