Brännskador och köldskador

Brännskador

Du kan få brännskador eller brännsår av olika anledningar. Det kan bero på att du har bränt dig på något eller att du har solat. Du kan också få brännskador av elektricitet, strålning eller vissa kemikalier. En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men blir du svårt bränd behöver du få vård på sjukhus.

I den här texten får du veta mer om olika typer om brännskador. Du får också råd om när du behöver söka vård och inte.

Vad är en brännskada?

Hur allvarlig brännskadan är beror bland annat på hur djup brännskadan är, hur stor del av huden som har skadats och var brännskadan sitter.

Brännskadans djup

Huden består av tre lager, överhuden, läderhuden och underhuden.

Brännskador kan delas in i ytliga och djupare brännskador. Indelningen beskriver hur djupt skadan har gått in i hudens lager.

Gränserna mellan de två grupperna är inte helt skarpa. Indelningen ger en grov beskrivning av skadan och hur snabbt den läker.

Ytliga brännskador läker inom 14 dagar och djupare brännskador tar ännu längre tid att läka.

Brännskadans storlek

Handen är ungefär lika stor som en procent av kroppsytan.

Brännskadans storlek brukar beskrivas i procent av hela kroppsytan.

Du räknar ut hur stor del av kroppens yta som är skadad och jämför det med hela kroppsytan. Den brännskadade ytan anges sedan i procent av hela kroppsytan.

Ytan av handen och fingrarna på den som är skadad är ungefär lika stor som en procent av kroppsytan.

Brännskadans plats

På följande ställen är en brännskada extra allvarlig:

  • i ansiktet
  • på händerna
  • på fötterna
  • på könsorganen
  • över stora leder, till exempel axlarna, armbågarna, höfterna eller knäna.

Symtom

Det här är vanliga symtom vid en ytlig brännskada:

  • Huden blir röd.
  • Huden svider och kliar.
  • Det bildas blåsor på huden.
  • Huden runt skadan svullnar.

Ytliga brännskador kallas även för delhudsskada.

Du kan dessutom få följande symtom om brännskadan är djupare:

  • Huden blir vit, brun eller svart och känns hårdare än vanligt.
  • Huden blir bedövad.

Djupare brännskador kallas även för fullhudsskada.

Ytlig brännskada

Brännblåsa på en handled. Fotografi.
Vid en brännskada kan det bildas blåsor på huden.

Huden blir röd och det svider om brännskadan är ytlig. Det kan hända om du till exempel har varit ute i solen för länge. Rodnaden brukar försvinna efter några dagar och huden kan fjälla. Ibland kan det klia långt efter att rodnaden har försvunnit.

Det kan också bildas blåsor om skadan går djupare ner i huden. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan svullna. Den vanligaste orsaken är att du har fått kokhet vätska över dig, till exempel vatten eller kaffe.

Djupare brännskada

En djupare brännskada går igenom alla hudens tre lager och mer, till exempel muskler och senor. Det kan hända om du får en het och trögflytande vätska över dig, till exempel varm knäck eller kokande gröt. Det kan också hända om det till exempel börjar brinna i dina kläder.

Huden blir vit, brun eller svart och känns hårdare än vanlig hud, ungefär som läder eller gummi. Huden känns bedövad, eftersom nerverna i huden har skadats.

När och var ska jag söka vård?

De flesta som får en ytlig brännskada behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv inom 14 dagar.

Kontakta en vårdcentral om skadan inte har läkt inom 14 dagar.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Brännskadan är vit, gråbrun eller svartbränd.
  • Brännskadan sitter på ett känsligt ställe på kroppen, till exempel i ansiktet, på könsorgan, händer, fötter eller över stora leder, det vill säga axlar, armbågar, höfter eller knän.
  • Det har bildats blåsor, samtidigt som brännskadan är större än den egna handen.
  • Du har andats in brandrök, het gas eller het vattenånga.
  • Brännskadan har orsakats av kemikalier eller elektricitet.
  • Ett barn som är 12 månader eller yngre har fått en brännskada.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Hjälp och stöd nära dig

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta en av följande närakuter

Om läget är akut finns följande akutmottagningar för barn.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Vad kan jag göra själv?

Försök hindra att brännskadan blir värre genom att göra följande saker:

  • Släck elden om det precis har börjat brinna, elden är liten och du bedömer att du klarar att släcka den själv.
  • Spola snabbt bort det heta med svalt vatten om du har fått het vätska på kroppen.
  • Ta inte bort fastbrända kläder. Det kan skada huden där kläderna sitter fast.
  • Ta av smycken, klockor och annat som sitter i närheten av skadan.

Lindra smärtan med svalt vatten

Spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att du har bränt dig. Det går också bra att sänka ner den skadade kroppsdelen i till exempel en hink med svalt vatten. På så vis gör det mindre ont och skadan går inte djupare ner i huden.

Risken för att du blir nerkyld ökar om du kyler ner skadan längre än 15 minuter. Använd aldrig is eller snö för att kyla ner en brännskada, det skadar mer än det hjälper.

Skölj direkt om du har fått kemikalier på huden

Det är extra viktigt att skölja skadan direkt om du har fått kemikalier på huden, till exempel lut eller en stark syra. Använd svalt vatten. Spola försiktigt och länge så att inte kemikalierna sprids till andra ställen på huden.

Rör inte området med kemikalierna eftersom de kan fastna på händerna och spridas till andra delar av kroppen.

Stryk på kylbalsam

Ytliga brännskador kan du behandla själv. Stryk på till exempel kylbalsam eller gel med aloe vera på huden. Även kräm eller salva med hydrokortison kan lindra. Fråga om råd på ett apotek.

Kontakta en läkare innan du använder hydrokortison på barn under två år.

Stick inte hål på brännblåsor

Det kan bildas brännblåsor när brännskadan går djupare ner i huden. Det kan ta upp till ett dygn tills alla blåsor har bildats klart. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan också svullna.

Stick inte hål på brännblåsor eftersom de skyddar den nya huden som håller på att bildas under. Det svider också mindre om blåsan är kvar.

Du kan skydda brännskador som inte har spruckit med till exempel vadd eller gasvävskompresser.

Ta bort lösa hudflagor om blåsorna redan har spruckit. Annars ökar risken för att det bildas bakterier och du kan få en infektion i såren.

Använd inte lotion på spruckna blåsor

Använd inte lotion eller gel på blåsor som har spruckit. Såren svider ofta ändå och lotionen kan göra att det svider ännu mer.

Använd receptfria värktabletter om du har ont, till exempel läkemedel som innehåller paracetamol.

Håll såren rena

Det är viktigt att hålla såren rena och byta förband om det behövs.

Du behöver inte byta förband vid ytliga brännskador.

Det kan komma mycket vätska från såren de första dagarna om du har fått en djupare brännskada. Då behöver såren skyddas med förband. Det går lättare att byta förbandet om du blöter det med mycket vatten. Du kan också ställa dig i duschen eller badkaret och duscha bort det, om det känns enklare. Det går bra att få vatten på såret så länge vattnet är rent. I Sverige går det bra med kranvatten.

Tvätta med tvål och vatten

Tvätta sedan såren med vanlig tvål och vatten. Lägg om ett förband som håller såret rent och fuktigt. På apoteket finns särskilda kompresser eller plåster för blåsor som inte fastnar så lätt i såren.

Gul vätska kan vara tecken på infektion

Kontakta en vårdcentral om något av följande händer eftersom det kan vara tecken på en infektion:

  • Det kommer en gulaktig vätska ur såret.
  • Såret blir rödare.
  • Huden runt om såret blir rödare.

Det tar olika lång tid för sår att läka

Såren läker genom att huden växer tillbaka från sårkanterna och över såret. När såret läker gör det också mindre ont.

Mindre sår som är upp till cirka två centimeter i diameter läker inom några veckor. Det blir oftast inga ärr av en ytlig brännskada men ibland blir det fläckar på huden. Det kan klia länge efter att såren har läkt.

Det tar längre tid för större sår att läka. Det kan ta flera månader eller mer tills såret är läkt om du har fått en djupare brännskada som är större än en handflata.

Skydda den skadade huden mot sol tills skadan är helt läkt.

Hur kan jag minska risken för brännskador?

Det finns saker du kan göra för att minska risken för brännskador.

Skydda dig mot solen

Var inte i solen mitt på dagen, använd kläder som skyddar mot solen och använd mycket solskyddsmedel. Här kan du läsa mer om hur du skyddar dig mot solen.

Brandvarnare räddar liv

Sätt upp en brandvarnare i eller utanför köket eller det rum du sover i. Och ha en brandsläckare i det egna huset eller i trappuppgången om du bor i lägenhet. Det kan rädda liv.

I texten om barnsäkerhet finns flera tips på vad man kan göra för att undvika exempelvis brännskador och elolycksfall.

Behandling

Du behöver få behandling på vårdcentral eller sjukhus om du har fått större och djupare brännskador.

Innan du åker är det bra om du lindar in såren med torra handdukar eller annat tyg för att skydda dem. Det är viktigt att inte använda något blött. Det är också bra att försöka hålla dig varm med filtar.

På vårdcentralen eller sjukhuset rengör en läkare brännskadorna. Vid en svårare brännskada kan du behöva sövas på sjukhus. Du får förband som håller såren rena. Förbanden skyddar också mot infektion. De behöver bytas regelbundet. Du får hjälp att byta förbanden på vårdcentralen eller sjukhuset.

En djupare brännskada kan behöva opereras

En djupare brännskada som inte har läkt efter 14 dagar måste opereras för att minska risken för så kallad ärrläkning.

Ärrläkning innebär att huden inte går att töja som innan och du får svårare att röra dig. Ärren kan bli tjocka och hårda. De kan också dra ihop sig så mycket att de även drar i den oskadade huden runt ärret. Det kallas ärrdragning.

Djupare brännskador som är större än några centimeter i diameter opereras så snabbt som möjligt efter att du har skadat dig. Det är för att såren ska läka snabbare och ärren bli så bra som möjligt. Operationen kallas för hudtransplantation. De flesta blir sövda under operationen.

Tar bort den brända huden

Läkaren som opererar kallas kirurg. Hen tar bort den brända huden och sätter dit frisk hud för att täcka såret. Den friska huden kommer från ett annat ställe på din kropp, som läker inom 14 dagar. Huden kan bli lite tunnare och ljusare efteråt.

Den friska huden läker fast över såret inom cirka fem dagar. Det blir alltid ett mer eller mindre stort ärr efter en djupare brännskada. Hur stort det blir beror på hur djup skadan var och hur läkningen har gått.

Ärr behandlas med kompressionsbandage

Ungefär tre veckor efter att den transplanterade huden har läkt kan du behöva få behandling med kompressionsbandage. Det är kroppsstrumpor eller handskar som trycker mot ärren. Då minskar risken för att ärren ska bli tjocka och röda. Bandagen kan också göra att det kliar mindre.

Du använder kompressionsbandage dygnet runt tills ärren har blivit mjuka och har fått tillbaka mer av sin vanliga hudfärg. Behandlingen med bandaget kan behövas upp till ett år och ibland ännu längre.

Gelplattor gör ärr mjuka

En annan behandling är gelplattor. Det är tunna plattor av gel som känns mjuka om du trycker på dem. De är ofta gjorda av silikon, glycerin eller vatten, så kallad hydrogel.

Den ena sidan är kladdig och läggs mot din hud. Plattorna hålls på plats av kompressionsbandaget. Gelplattorna hjälper till att göra ärren mjuka, platta och mindre röda. När du använder dem behöver du inte smörja huden med hudkräm lika ofta.

Det finns också ett självhäftande silikonplåster som du kan sätta på ställen där det är svårt att ha kompressionsbandage, till exempel på halsen.

Det kan behövas flera operationer

Ibland hjälper det inte med kompressionsbehandling. Du kan ändå ha kvar ärr som till exempel gör det svårt för dig att röra dig.

Du kan behöva opereras fler gånger om läkningen inte har blivit bra. Men det finns inget sätt att ta bort ärr helt.

Vad kan jag göra själv för att lindra klåda?

Det kan klia i huden när den börjar läka. Det finns behandling.

Hudkrämer och salvor

Fet hudkräm eller salva kan göra att det kliar mindre. Det finns också lokalbedövande läkemedel eller kortison. Smörj inte större områden än vad som motsvarar en handflata.

Salvorna kan ge biverkningar om de används för länge eller på stora ytor på kroppen. Kortison kan till exempel göra huden tunnare och skörare.

Prata med en läkare om du använder den här typen av salvor under längre tid eller om du vill använda salvan på barn som är under ett och ett halvt år.

Kompressionsbandage och massage

Behandling med kompressionsbandage kan hjälpa till att lindra klåda.

Det går även att massera ärren så att de blir mjukare och kliar mindre, så kallad ärrmassage.

Läkemedel

Ett vanligt läkemedel mot klåda är så kallade antihistaminer, som används mot allergi.

Många läkemedel som gör att det kliar mindre kan göra att du blir trött och får sämre reaktionsförmåga. Det bör du tänka på om du ska köra bil.

Komplikationer och följdsjukdomar

En ytlig brännskada gör ofta ont i ett par dygn efter skadan. Kontakta en vårdcentral om skadan plötsligt känns annorlunda. Du kan ha fått en infektion i såret som kan göra att skadan går djupare ner i huden.

Det här kan vara tecken på att du har fått en sårinfektion:

  • Smärtorna minskar men kommer tillbaka.
  • Du har mycket ont i flera dagar.
  • Såret börjar lukta illa.
  • Den friska huden omkring skadan blir röd och varm.
  • Du får feber.

Kontakta också en vårdcentral om såret inte har läkt efter ungefär 10 till 14 dagar.

Stelkrampsvaccination

Det finns en liten risk för att smittas med stelkramp om du får stelkrampsbakterier i brännsåret. Därför är det viktigt att vara vaccinerad mot stelkramp.

Vanligt att må dåligt efter olyckan

Alla kan hamna i en kris efter att ha råkat ut för en olycka. Det spelar ingen roll hur allvarlig brännskadan är, det kan hända ändå.

Du kan till exempel få problem med sömnen eller känna dig stressad efter olyckan. Det finns behandling för detta. Det är bra att söka hjälp så snabbt som möjligt.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktig i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Mer information

Elsäkerhetsverkets webbplats får du veta mer om hur du kan förebygga brandolyckor, elolyckor och kemikalieolyckor.

Du kan läsa mer om brännskador på webbplatsen Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala eller webbplatsen för brännskador vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Till toppen av sidan