Här är svar på några vanliga frågor om strålbehandling vid cancer. Du kan läsa mer längre mer på den här sidan.

Varför får jag strålbehandling?

Strålbehandling kan ta bort cancern eller lindra symtom. Ofta behöver man också annan behandling, till exempel operation eller läkemedel. Det beror på din sjukdom. Din läkare berättar vad som gäller för dig.

Gör strålbehandling ont?

Nej, behandlingen gör inte ont. Du känner inte strålningen.

Hur lång tid tar varje behandlingsbesök?

Att få själva behandlingen tar oftast två till fem minuter per gång. Hela besöket tar cirka tio till tjugo minuter per gång. Ditt första besök tar längre tid eftersom personalen behöver göra en del förberedelser.

Hur många behandlingsbesök behöver jag göra?

Det är vanligt med ett behandlingsbesök fem dagar i veckan, i två till sju veckor. Men det varierar. En del behöver behandling två gånger om dagen, andra har behandlingsfria dagar under veckan.

Om du får strålbehandling för att lindra symtom brukar det räcka med behandling en eller några gånger.

Jag bor långt ifrån sjukhuset och kan inte åka hem efter varje besök  – hur ska jag göra?

Prata med din kontaktsjuksköterska eller någon annan på mottagningen. Läs mer om patientboende.

Får jag ta med mig någon?

Ja, och det är särskilt bra om du gör det vid ditt första besök. Personen som följer med kan hjälpa dig att komma ihåg all information genom att lyssna och ställa frågor.

Närstående barn får också följa med till behandlingsbesöken, men det kan vara bra att vänta några gånger tills du själv känner dig trygg i miljön.

Barn som behöver strålbehandling får ha en vuxen hos sig.

Den som följer med måste lämna rummet under själva undersökningen eller behandlingen.

Vad händer om jag inte ligger helt stilla under behandlingen?

Om du rör dig lite grann brukar det inte göra någonting. Personalen avbryter behandlingen om det behövs. Yngre barn blir sövda en kort stund medan de får behandlingen.

Kan jag avbryta behandlingen?

Ja, du kan alltid säga till om något känns fel.

Blir jag radioaktiv efter behandlingen?

Nej. Strålningen försvinner så fort strålapparaten stängs av.

Kan jag leva som vanligt under perioden med strålbehandling?

Många kan leva som vanligt eller nästan som vanligt med till exempel jobb eller skolan. Det beror på hur du mår. Det är bra att du fortsätter att träna och röra på dig. Anpassa det du gör efter vad du orkar.

Vilka biverkningar kan jag få?

Vanliga biverkningar är att bli trött, må illa eller att huden blir irriterad. Det beror på vilken del av kroppen som behandlas.

Hur vet jag att behandlingen hjälper?

Du får komma på uppföljningar för att bli undersökt. Då går det att se om behandlingen hjälper.

Finns det risk att strålbehandlingen orsakar en ny cancer?

Ja, men det är mycket ovanligt. Du erbjuds strålbehandling bara om nyttan med behandlingen är större för dig än risken.

Ungefär en vecka innan behandlingen kan börja behöver du komma till sjukhuset för förberedelser. Besöket tar ungefär en till två timmar. Det här händer vid besöket:

1. Du får prova ut ett stöd som gör att du kan ligga bra och på samma sätt vid varje behandlingstillfälle.
2. Du blir undersökt med datortomografi. Det är för att beräkna din stråldos och riktningen på strålarna.
3. Du blir scannad eller så får du små markeringsprickar på huden. Det hjälper vårdpersonalen att placera dig i exakt samma läge vid varje behandlingstillfälle.

Om du får markeringsprickar är de i form av små klisterlappar, tusch eller tatueringar. Du får veta om du behöver göra något särskilt när du till exempel duschar för att prickarna inte ska försvinna mellan behandlingstillfällena.

Särskilda förberedelser

Särskilda förberedelser kan behövas om cancertumören finns i eller nära ett rörligt organ. Här är några exempel.

• Du får lära dig en särskild andningsteknik om du ska få så kallad andningsstyrd strålbehandling. Det brukar man få om tumören är nära lungorna.
• Du får små metallkorn placerade i eller nära tumören. Det är vanligast vid strålbehandling mot prostatacancer. Du kan läsa mer om behandlingen i den texten.

Gör uppehåll om du röker

Gör ett uppehåll om du röker. Då får du mer syre i blodet. Det gör behandlingen effektivare. Säg till din läkare om du vill ha hjälp att sluta röka.

Hjälp barnet att förbereda sig

Barn som ska få strålbehandling behöver också förbereda sig. Det gäller även om barnet kommer att vara sövt vid behandlingstillfällena. Du och barnet får titta på filmer om vad som kommer att hända och hur man kan må.

Ofta finns också en lekterapeut på sjukhuset som hjälper barnet och dig att förbereda er.

Behandlingen får du i ett rum med en stor strålapparat. Så här går det till:

1. Du får ta av dig kläderna på den del av kroppen som ska behandlas.
2. Du får lägga dig på en brits. Vårdpersonalen ser till att du ligger rätt.
3. Du lämnas ensam i två till fem minuter för att få behandlingen. Du kan lyssna få lyssna på radio under tiden om du vill. Om du ska andas på ett särskilt sätt får du instruktioner om hur du ska göra medan behandlingen pågår.

Vårdpersonalen är i ett rum intill. Därifrån kontrollerar de strålapparaten. De ser hela tiden allt som händer hos dig på en tv-skärm. De stänger av apparaten om du visar att du vill det.

Strålapparaten kan rotera runt dig

Strålapparaten är en bit ifrån dig. Den kan rotera runt dig så att strålningen kommer från flera riktningar. Det är viktigt att du ligger stilla.

Strålapparaten brukar ge ifrån sig ett surrande ljud. Själva strålningen märker du inte alls. Den varken känns eller syns.

Barn som behöver bli sövda

Om ett yngre barn ska få behandling blir hen först sövd i ett annat rum. Sövningen behövs eftersom det brukar vara svårt för barn att ligga stilla. Du som är barnets viktiga vuxna får vara med tills barnet somnar.

Behandlingen känns inte men efter ett tag kan du få biverkningar. Biverkningarna beror på var du behöver få strålningen och hur hög stråldosen är. 

En del får inga biverkningar alls och kan fortsätta med vardagen som vanligt.

Vad menas med tidiga biverkningar?

Att en biverkning är tidig betyder att den kommer efter några behandlingstillfällen. Sådana biverkningar brukar minska och gå över helt några veckor eller månader efter att behandlingen är klar. Exempel på tidiga biverkningar.

Vad menas med sena biverkningar?

Att en biverkning är sen innebär att den kommer lång tid efter att behandlingen är klar. Ibland tar det flera år. Sena biverkningar går ofta att lindra men brukar inte gå över helt. Exempel på sena biverkningar.

Biverkningar hos barn som har varit sövda

Du som är barnets viktiga vuxna får vara hos barnet när hen vaknar efter sövningen. Barnet kan vara argt och ledset en stund. Det brukar gå över inom en halvtimme. Barnet kan sedan vara mycket dåsigt till och från under dagen.

Trötthet, illamående och besvär med huden är vanliga biverkningar oavsett var på kroppen man får strålbehandling. Biverkningarna brukar vara tidiga. Här får du veta hur du kan lindra biverkningarna.

Trötthet

Många känner sig mycket trötta under perioden som behandlingen pågår. Att vara  fysiskt aktiv brukar hjälpa. Det kan också lindra att ta flera korta vilopauser under dagen hellre än en enstaka, längre vilopaus.

Läs mer om trötthet vid sjukdom – fatigue.

Illamående

En del mår illa. Illamåendet kan komma tidigt i behandlingen eller mot slutet av behandlingen. Det finns läkemedel som kan förebygga och behandla illamående. Vad du äter kan påverka hur du mår.

Läs mer om mat vid cancer.

Huden blir röd och torr

Efter några behandlingstillfällen är det vanligt att huden blir röd, torr eller kliar där strålningen träffar huden. Ibland kan det bli sår.

Så här kan du göra för att det ska kännas lite bättre:

• Undvik starkt parfymerad tvål och deodorant där huden är påverkad.
• Smörj huden med en mjukgörande kräm varje dag. Du får också recept på kortisonkräm, om du behöver det.
• Ät så bra och allsidigt som möjligt. Kroppen behöver mycket energi och näring för att läka huden.

Många får inga sena biverkningar, men en del får det. Sådana biverkningar kan komma flera månader eller år att behandlingen är klar. Här är exempel på sena biverkningar.

Hudförändringar

Huden i strålområdet kan bli stel och hård. Det kallas fibros. Du kan få ytliga blodkärl.

Smärta, stickningar, svaghet

Du kan få ont, känna stickningar eller bli svag där du har fått behandlingen.

Svullnader – lymfödem

Du kan få besvär med svullnader där du har fått behandlingen. Det kallas lymfödem. Läs mer på sidan om lymfödem.

Om du får sena biverkningar

Berätta för kontaktsjuksköterskan eller kontakta en vårdcentral om du tror att du har fått en sen biverkning. Sena biverkningar går att lindra men de brukar inte gå över helt.

En del biverkningar beror på var i kroppen du har fått strålbehandling. Biverkningarna kan vara tidiga eller sena.

Huvudet och halsen

En del får biverkningar efter strålbehandling mot huvudet eller halsen. Det kan vara en eller flera av följande biverkningar:

Hår, ögonfransar och ögonbryn kan falla av. När håret växer ut igen kan det ha annan färg och struktur. Behandling med hög stråldos kan göra att håret inte växer ut igen.

• Du kan bli torr i munnen och det kan göra ont när du pratar, tuggar och sväljer.
• Synen kan påverkas. Du kan se ljusblixtar och mönster, eller få dimsyn.
• Smaker och lukter kan bli annorlunda än de brukar vara.
• Minnet och koncentrationen kan påverkas.
• Dina hormoner kan påverkas. Det gäller till exempel hormoner som behövs för en graviditet eller för att barn ska växa och utvecklas.

Den här lindringen finns:

• Du kan få bidrag för peruk och ibland också lösögonfransar. Läs mer om hjälpmedel.
• Du kan anpassa maten och ätandet om maten luktar eller smakar annorlunda eller om det är svårt att äta. Läs mer om mat vid cancer.
• Du kan öka fuktigheten i munnen på olika sätt. Läs mer om att vara torr i munnen.
• Undvik stress och försök att sova tillräckligt. Det hjälper minnet och koncentrationen. En arbetsterapeut kan hjälpa dig med övningar, strategier och hjälpmedel.

Du får behandling med läkemedel som kan ersätta vissa hormoner.

Magen

En del får biverkningar efter strålbehandling mot magen. Det kan vara en eller flera av följande biverkningar:

• kramp i magen
• halsbränna
• snabb mättnadskänsla
• illamående.

Pröva något av det här:

• Minska risken att du sväljer luft. Det gör magen spänd. Undvik till exempel tuggummi, kolsyrade drycker och lök eller andra livsmedel som bildar mycket gas. 
• Ät mindre mängder mat men fler måltider. Läs mer om mat vid cancer.
• Höj huvudändan på sängen när du ska sova eller vila.
• Gör någon fysisk aktivitet.
• Det finns läkemedel mot halsbränna, gasbildning och kramp. En del läkemedel kan man köpa receptfritt. Prata med läkaren först.

Urinblåsan och tarmarna

En del får biverkningar efter strålbehandling mot urinblåsan eller tarmarna. Det kan vara en eller flera av följande biverkningar:

• Det svider när du kissar och du måste kissa oftare.
• Du har besvär med gaser och diarréer.

Pröva något av det här:

• Gör knipövningar. En fysioterapeut kan ge råd och stöd.
• Använd inkontinensskydd. Distriktssköterskan kan ordna så att du får skydden gratis.
• Det finns läkemedel mot gasbildning och diarréer. En del läkemedel kan man köpa receptfritt. Prata med läkaren först.

Slidan, äggstockarna, livmodern eller ändtarmen

Strålbehandling mot nedre delen av magen och nära slidan kan göra att du får en eller flera av följande biverkningar:

• Du kan inte få barn med dina egna ägg.
• Livmodern klarar inte en graviditet.
• Det känns torrt och gör ont i slidan.
• Slidöppningen blir trång.

Gör så här:

• Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka få barn när behandlingen är klar.
• Öka fuktigheten i slidan med glidmedel eller ett receptfritt läkemedel. Fråga på ett apotek. Läs mer om att föra in läkemedel i slidan.
• Använd slidstaven du får prova ut på sjukhuset om det finns risk att slidöppningen blir trång. Följ råden du får av vårdpersonalen..

Läs mer om cancer och att få barn med egna ägg eller spermier.

Prostatan

Strålbehandling mot prostatan kan göra att du får en eller flera av följande biverkningar:

• Det blir svårare att få och behålla ståndet.
• Du läcker urin.
• Du får diarré eller läcker avföring.
• Det blir svårare att få barn med dina egna spermier..

Läs om vad du kan göra i texten om prostatacancer.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka få barn när behandlingen är klar. Läs mer om cancer och att få barn med egna ägg eller spermier.

Säg till kontaktsjuksköterskan eller någon annan i vårdpersonalen om något inte känns bra. De är vana vid de biverkningar som man kan få, och kan ge hjälp och stöd.

Genom Min vårdplan har du också möjlighet att vara delaktig i din cancervård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.

Regelbundna uppföljningar efter barncancer

De flesta barn behöver komma på uppföljande besök länge, ibland även när de är vuxna. Läs mer om barn och cancer.

Behandlingen innebär att man får strålning med mycket energi. Det skadar cancercellerna.

Friska celler skadas också, men de är bättre på att återhämta sig. Det är anledningen till att behandlingen oftast delas upp på flera behandlingstillfällen. De friska cellerna får då möjlighet att återhämta sig.

Prata med din läkare om du ammar eller är gravid och ska få strålbehandling.

Om du är gravid kan du behöva vänta med strålbehandlingen tills barnet är fött.

Om du vill använda dina ägg eller spermier efter behandlingen

Prata med läkaren innan du får behandling mot huvudet eller långt ner i magen. Behandlingen kan orsaka skador som gör att du inte kan använda dina ägg eller spermier i en graviditet.

Det går ibland att anpassa behandlingen eller till exempel frysa ner ägg eller spermier. Läs mer om cancer och att få barn med sina egna ägg eller spermier.

Yttre strålbehandling är vanligast. Det finns också andra former av strålbehandling. Förberedelserna och hur ofta du behöver få behandlingen skiljer sig åt. Du får information i god tid om vad som gäller för dig.

Inre strålbehandling – brachyterapi

Inre strålbehandling kallas också brachyterapi. Det innebär att få behandlingen från en liten strålkälla inuti kroppen. Strålkällan tas bort när behandlingen är klar.

Strålkällan förs in genom nålar eller tunna slangar som läkaren har placerat i cancertumören, eller nära den. Först får du bedövning.

Målsökande strålbehandling – radionuklidterapi

Vid en del cancersjukdomar innebär strålbehandlingen att få radioaktiva läkemedel som söker upp cancercellerna. Det är samma sak som radionuklidterapi.

Ett radioaktivt läkemedel kan vara i någon av de här formerna:

• en dryck
• en kapsel som du ska svälja
• en spruta eller dropp i blodet.

Det mesta av strålningen försvinner efter två till tre dagar. Du får information om vad du behöver tänka på när du träffar andra människor den första tiden.

Strålkniv – gammakniv

Om många strålar riktas mot samma punkt kan den totala dosen bli så hög att behandlingen fungerar som att bli opererad. Därför kallas sådan behandling för strålkniv eller gammakniv. Du kan få behandlingen, till exempel om du har en liten, väl avgränsad hjärntumör.

Protonstrålning

Protonstrålning går till ungefär på samma sätt som vanlig, yttre strålbehandling. Det är själva strålningen som är annorlunda. Den kommer från partiklar och är inte besläktad med vanligt ljus, som strålning brukar vara.

Protonstrålning går att styra på ett annat sätt. Behandlingen kan vara ett alternativ för en del personer med hjärntumör, och en del barn och ungdomar som behöver strålbehandling.