Att må dåligt

Skriv ut (ca 5 sidor)

Det är vanligt att må dåligt då och då. Det finns mycket som du kan göra själv för att må bättre om du känner dig orolig, ledsen eller stressad. Ibland kan det räcka att du tar hand om dig och din kropp. Du kan också behöva prata med någon för att må bättre igen.

Skriv ut

Den här texten riktar sig i första hand till dig som är över arton år. Du som är under arton år kan läsa mer om att må dåligt här. Du kan också läsa mer om att må dåligt på UMO.se

Det är vanligt att må dåligt ibland

Det är vanligt att må dåligt ibland

De flesta känner sig ledsna, trötta, frustrerade, besvikna, arga eller ensamma ibland. Vissa känner så här ofta, andra mer sällan. Det är inget fel att känna negativa känslor, det är lika rätt som att känna positiva känslor.

Det är svårt att direkt ändra hur man känner. Dina känslor påverkas av vad du gör, vilka situationer du befinner dig i och hur du tänker om dig själv och saker som händer i ditt liv. Dessa faktorer är lättare att påverka. 

Fäll ihop

Vad kan man göra själv?

Vad kan man göra själv?

Det finns mycket som du kan göra själv för att öka din motståndskraft mot att må dåligt. Det kan också hjälpa dig att hantera motgångar.

Ge dig själv tillräckligt med sömn och vila

Din motståndskraft mot stress och ångest ökar om du sover bra. För att du ska få en god sömn är det viktigt att du ger dig själv tillräckligt med tid att bli lugn innan du går och lägger dig. Det kan vara en bra rutin att stänga av skärmar och inte bli störd timmen eller timmarna innan du ska sova.

Det är bra om du kan ha en dygnsrytm så du är vaken och aktiv på dagen och sover under dygnets mörka timmar, om du har möjlighet till det. Om du har problem med sömnen kan det vara bra att göra sådant som får kroppen att slappna av. Ofta går orsaken till sömnsvårigheterna att behandla, det är därför viktigt att du kontaktar en vårdcentral om du har haft sömnproblem i mer än fyra veckor. 

Läs mer om sömnsvårigheter här och om sömn är viktigt för hälsa.

Ta hand om kroppen

Att du tar hand om dig fysiskt påverkar hur du mår psykiskt. Du behöver äta bra, vila och röra på dig regelbundet för att kroppen ska må bra. Detsamma gäller för din psykiska hälsa.

Regelbundna rutiner kan ge dig trygghet och öka din motståndskraft mot exempelvis stress och nedstämdhet. Det är bra att äta hälsosamt och röra på sig regelbundet. När du rör på dig så att pulsen höjs bildas ämnen i kroppen som gör dig lugn och som får dig att må bättre. Andra aktiviteter som kan få dig att må bra är kroppslig beröring och fysisk värme. 

Läs mer om träning och rörelse här.

Gör saker som får dig att må bra

När du mår dåligt kan det kännas som att ingenting är meningsfullt eller är riktigt roligt. Även om det kan vara jobbigt är det oftast bra att göra sådant som du tidigare har tyckt om. Sådant som du förknippar med att må bra. Du kan fråga dig själv: Vad behöver jag just nu? När mådde jag riktigt bra senast? Vad gjorde jag då? Pröva sedan att göra just det.

Många personer ställer höga krav på sig själva. Det leder ofta till känslor av missnöje. Försök att göra mindre av det du tänker att du måste eller borde, och mer av det du längtar efter.  

Döva inte känslor med alkohol

Det är aldrig ett bra alternativ att döva känslor med alkohol, även om känslorna tillfälligt kan bli mildare. Alkohol försämrar kvalitén på sömnen och det är vanligt att känna ångest när alkoholen går ur kroppen. Att dricka mycket eller ofta brukar leda till att du mår sämre med tiden. Alkohol kan också göra att känslan av ångest eller nedstämdhet blir starkare i stunden.

Hitta sätt att uttrycka dig på

Genom att uttrycka dina tankar och känslor kan du få nya perspektiv som kan leda till att du mår bättre. Det kan till exempel vara att berätta, skriva, måla, sjunga eller spela ett instrument.

Känsla av mening och sammanhang kan hjälpa

Samhörighet med familj och vänner är ett viktigt stöd men även gemenskap i föreningar, församlingar och grupper eller forum på nätet kan ge meningsfullt stöd. Det kan vara en källa till inspiration och kraft att få och ge uppskattning och dela med sig av sina erfarenheter.

Det är vanligt att isolera sig när man mår dåligt. Det kan kännas jobbigt att möta andra och visa sig när man inte mår bra. Att ge dig själv tid att sörja och vara ifred kan vara bra, men inte för länge. Då kan du gå miste om det stöd som omgivningen kan ge. 

Fäll ihop

Varför mår jag dåligt?

Varför mår jag dåligt?

Det finns många olika anledningar till att känna sig ledsen, orolig eller stressad. Ibland vet du varför du mår dåligt, ibland vet du inte det.

Stress

Du kan känna dig stressad om du har mycket att göra och för lite tid, men också om du känner att du har för höga krav och förväntningar på dig.

Stress är en naturlig reaktion i kroppen och som är bra, om du behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om du är stressad ofta eller inte får tid att återhämta dig kan stressen bli ett problem.

Återhämtning får du till exempel av att sova och vila men även genom positiva aktiviteter som att träffa människor du tycker om, göra roliga saker och röra på kroppen.

Läs mer om stress här

Sorg

Om du har förlorat något eller någon kan du behöva sörja det som har hänt. Det kan ta tid att sörja, men det hjälper dig att bearbeta och acceptera. Att sörja tar olika lång tid för olika personer. En del kan behöva prata om det som har hänt mycket och ta lång tid på sig. Andra kommer över sorgen tidigare.

Det kan vara så att sorgen finns kvar hela livet. Ofta förändras dina känslor med tiden och det kan bli lättare att acceptera det som hänt. 

Du kan läsa mer om sorg här.

Kris

En kris kan vara en reaktion på en händelse eller en förändring i ditt liv. Det kan vara en plötslig händelse som du inte har kunnat förbereda dig på. Det kan också vara något som du har levt med ett tag.

Du kan hamna i en kris av olika förändringar. Det behöver inte handla om negativa förändringar. Även positiva förändringar kan göra att du hamnar i kris. Det är själva förändringen som leder till krisen, inte det som har förändrats.

Det är vanligt att känna tomhet och förtvivlan i samband med en kris. Du kan också känna dig ensam, övergiven eller uppleva att du har förlorat makten över ditt liv.

När du är i kris behöver du stunder då känslorna får vila. Det kan till exempel vara att spela eller lyssna på musik. Det kan också vara att måla, skriva, ta ett bad eller ta en promenad i naturen.

En kris behöver inte leda till att livet blir sämre, ibland kan krisen vara en möjlighet till en förändring till det bättre.

Läs mer om att hamna i kris här.

Nedstämdhet

Alla känner sig nedstämda då och då. När du är nedstämd kan du må mycket dåligt och det kan kännas som att det alltid kommer att vara så. Då kan det vara bra att tänka på att nedstämdhet oftast går över, även om det ibland kan ta ett tag.

Det är inget fel med att vara ledsen, det är lika rätt som att vara glad. Du behöver inte vara rädd för att du känner negativa känslor och har negativa tankar. Det kan kännas bättre om du tillåter dig att gråta och vara så ledsen som du känner dig.

Läs mer om nedstämdhet här.

Depression

En depression är något annat än att vara ledsen och nere tillfälligt. Det kan vara en depression om du ihållande känner dig mycket ledsen och nedstämd under flera veckor.

Läs mer om depression här.

Oro och ångest

Ångest är en stark känsla av oro och rädsla. Ångest kan kännas mycket starkt i kroppen och det kan vara svårt att förstå att det du känner är något psykiskt. Det kan vara mycket obehagligt att ångest men det är inte fysiskt farligt för dig.

Panikångest

Ångest som kommer plötsligt och oväntat kallas för panikångest, panikattack eller ångestattack. 

Läs mer om ångest och panikångest här.

Fäll ihop

Det kan vara bra att prata med någon

Det kan vara bra att prata med någon

Det är bra att prata med någon som lyssnar. Det kan vara en närstående, en vän eller någon annan som du har förtroende för.

Du kanske går igenom en kris, behöver bearbeta något som har hänt eller göra en förändring. Du kanske är orolig över en närstående som har ett allvarligt problem. Det kan vara svårt att hantera sådana situationer ensam, då kan du behöva stöd från andra. 

Om du inte vet vem du ska prata med kan du kontakta Hjälplinjen. Där kan du vara anonym. Du kan också kontakta någon annan stödlinje, telefonjour eller chattjour.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du har varit nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression.

Om du har så stark ångest att du har svårt att klara av vardagen behöver du hjälp. Kontakta en vårdcentral i första hand.

Om du är under 25 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. Om du går i grundskolan eller i gymnasiet kan du kontakta elevhälsan. Du som pluggar på universitet eller högskolan kan kontakta studenthälsan om ångest har med studierna eller universitet eller högskolan att göra.

Du kan också söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du känner stark ångest. Adress och telefonnummer till mottagningar hittar du här.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-03
Redaktör:

Jenny Andersson

Granskare:

Sigrid Salomonson, psykolog, Gustavsbergs vårdcentral, Värmdö