OPERATIONER AV KNÄ OCH HÖFTER

Korsbandsoperation

Du kan behöva opereras för att ersätta ett trasigt korsband om du skadat det främre korsbandet. Det gäller framför allt om du håller på med idrotter där belastningen på knät är stor. Det nya korsbandet görs av en annan sena från ditt ben.

En korsbandsoperation görs med artroskopi, titthålsoperation. Det innebär att en läkare opererar knäleden med hjälp av ett artroskop. Ett artroskop är ett tunt metallrör som förs in i leden genom ett litet hål och överför bilder till en bildskärm, där läkaren kan följa arbetet.

De flesta som skadat ett korsband behöver inte ett nytt korsband, utan oftast räcker det med fysioterapi. En korsbandsoperation ersätter inte behovet av rehabilitering.

Varför behöver jag opereras?

Korsbanden stabiliserar knät och ser till att underbenet sitter fast i lårbenet.

Främre och bakre korsbandet i knät är två ledband som tillsammans med sidoledbanden gör att knät är stadigt och att underbenet fäster i lårbenet. Det går inte att sy ihop det främre korsbandet. Man har utan framgång försökt att ersätta korsbandet med konstgjort material eller transplantera från en annan person. Det nya korsbandet som används måste vara en sena från den egna kroppen.

Det är framför allt en av två senor som används. Den ena är en del av knäskålssenan, det vill säga den sena som går mellan knäskålen och underbenet. Den andra är en av senorna på baksidan av låret som kallas hamstringssenan.

Vanlig idrottsskada 

Skador på det främre korsbandet är en relativt vanlig knäskada inom idrotten. Den vanligaste orsaken är att du har vridit knät kraftigt i samband med sporter där du snabbt ändrar riktning eller hastighet. Exempel på sådana idrotter är fotboll, handboll och basket. Du kan också skada dig när du åker utför på skidor, ibland med vridvåld men också i samband med översträckning av knät. I samband med skadan kan också meniskerna skadas. Du kan då behöva genomgå en artroskopi för att fästa tillbaka en skadad lös meniskdel. Man brukar då samtidigt ersätta det skadade korsbandet.

Du måste träna upp styrkan efter operationen

Om det är aktuellt med operation är det viktigt att du diskuterar igenom med din läkare varför du behöver operationen och vilka förväntningar du har på resultatet. Du får vara beredd på att det kommer att krävas mycket egen träning för att knät ska fungera bra efter operationen. Hur vältränad du är före operationen har också betydelse för hur snabbt du blir bra. Ju bättre styrka, balans och koordination du har före operationen desto snabbare blir du återställd. För de flesta som opereras blir knät stabilt så att det går att fortsätta med idrott på hög nivå. 

Sluta röka eller göra ett rökstopp

Vinsterna med att sluta röka inför en operation är många. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig efter operationen. Du bör helst sluta röka helt, men om du inte klarar det är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Ett uppehåll från rökningen under fyra till åtta veckor innan och efter operationen ger den allra bästa effekten. Läkaren kan berätta vilket stöd som finns att få om du behöver hjälp med att sluta röka.

Ofta räcker det med fysioterapi

Det främre korsbandets funktion är att styra knäleden rätt i samband med att leden rör dig snabbt åt olika håll. Den funktionen krävs när belastningen är extra stor, till exempel när du spelar elitfotboll och vid andra så kallade kontaktsporter då du måste ha full kontroll på knät. I vardagen när du idrottar lättare, till exempel joggar, klarar du dig bra utan främre korsband. Även tennis och skidåkning går bra för många.

I Sverige opereras ungefär en tredjedel av alla som skadat sitt korsband. För övriga räcker det med träning för att få knät tillräckligt stabilt. Det är viktigt att du kontaktar en fysioterapeut och kommer igång med rehabiliteringen så fort som möjligt, oberoende av om ditt knä kommer att behöva opereras eller inte. Därefter kan resultatet utvärderas och det blir lättare att bedöma om det kan bli aktuellt med en operation.

Förberedelser

Natten före en operation får du vanligen inte äta, dricka, röka eller snusa. Du ska tvätta dig med speciell tvål både på kvällen före och på operationsdagens morgon för att undvika infektion. Tvålen kan du köpa på ett apotek.

När du har kommit till sjukhuset brukar du få träffa den läkare som ska operera dig. Läkaren berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på dina frågor. Läkaren gör en vanlig kroppsundersökning och undersöker det knä som ska behandlas. Du får veta vilken typ av bedövning som behandlingen kräver. Det är också vanligt att du får tala med den som är ansvarig för bedövningen om du ska bli sövd och få narkos.

Efter läkarundersökningen brukar du få byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du körs in till operationsavdelningen. Där får du smärtstillande medicin, antingen i flytande form som du sväljer eller i form av ett så kallat stolpiller som förs in i ändtarmen.

Hur går operationen till?

Före operationen får du lokalbedövning, ryggbedövning eller sövning med narkos samt antibiotika direkt in i blodet. Du känner ingenting av operationen om du får narkos eller ryggbedövning. Men om du får lokalbedövning kan du ibland känna att du blir opererad, utan att det gör ont. Du kan få lugnande läkemedel om du tycker att det är obehagligt.

Knät tvättas med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar. Läkaren börjar med att ta ut den sena som ska transplanteras. Om det är knäskålssenan görs ett snitt på framsidan av knäleden. Om det är senan från lårets baksida görs ett snitt på underbenets insida strax nedanför knäskålen varifrån man kommer åt senan.

Det gamla korsbandet tas bort

Läkaren gör sedan ett litet operationssnitt på framsidan av knät och för in artroskopet genom hålet. Ett andra snitt görs för att kunna föra in små instrument. Det gamla korsbandet och eventuella ärrbildningar tas bort. Sedan borrar läkaren ett hål från framsidan på underbenet och in i knäleden och ett annat hål från leden och upp i lårbenet där det nya korsbandet ska fästas.

Senan som ska bli det nya korsbandet förs sedan in i knäleden genom hålet i underbenet, genom knät och upp i hålet i lårbenet. Det nya korsbandet skruvas fast i lårbenet, spänns upp och fästs även i underbenet med en skruv.

Knäleden sköljs därefter noga och lokalbedövningsmedel sprutas in i leden. Ibland får en dränageslang sitta kvar i leden för att leda bort blödningen. Efter två till tre timmar tas den bort.

Efter operationen

Efter operationen får du ligga på en speciell avdelning för observation. Det är för att bedövningen ska släppa och för att läkaren ska kunna kontrollera att du inte börjar blöda. Du får oftast åka hem samma dag, men bör inte köra bil själv eftersom du kan vara medtagen och trött efter operationen.

Innan du lämnar sjukhuset får du prata med den läkare som genomfört operationen och en fysioterapeut. Du får ett träningsprogram och råd om hur du ska göra de närmaste dagarna. Vanligtvis behöver du byta förband efter tre till sex dagar när det bildats en sårskorpa och då kan du duscha med förbandet kvar. Sedan tar du bort det våta förbandet och tvättar området med tvål och vatten. Därefter sätter du på ett nytt förband.

Du måste träna upp styrka och rörlighet efteråt

Du får belasta benet direkt efter operationen, men de första två till fyra veckorna behöver du kryckor. Du tränar upp rörligheten igen genom att böja och sträcka på knät. Det är bra om du har lite hjälp med de dagliga aktiviteterna den första tiden. När svullnaden lägger sig, vanligen efter någon till några veckor, kan du gradvis öka belastningen på knät. Om knät börjar svullna brukar det bero på att du tränat för hårt.

Ibland kan du ha ont under denna period och behöva smärtlindrande eller antiinflammatoriska läkemedel.

En fysioterapeut hjälper till så att du kommer igång med din rehabilitering. Den brukar börja fyra till sex dagar efter operationen. Under den första tiden går du till mottagningen två till tre gånger i veckan, men allt eftersom du blir bättre och starkare i knäleden klarar du allt mer träning på egen hand.

Vanligt med sjukskrivning

De flesta är sjukskrivna under den första tiden. Har du kontorsarbete kan du gå tillbaka efter cirka två veckor. Du kan bli sjukskriven upp till två månader om du har ett tungt arbete, till exempel om du är byggnadsarbetare.

Hur lång tid rehabiliteringen tar är individuellt och beror på hur mycket du tränar och hur gammal du är. Takten på rehabiliteringen styrs av fysioterapeuten som du har nära kontakt med. För elitidrottare tar det cirka sex till tolv månader och för vanliga motionärer sex till nio månader.

Du brukar få komma på återbesök hos läkaren en eller två gånger efter operationen. Den första gången är efter cirka sex veckor, då läkaren kontrollerar att rörligheten kommit tillbaka. Den andra gången är i slutet av rehabiliteringen, vanligtvis efter ungefär nio månader. Då får du diskutera med läkaren om och i så fall hur du ska återuppta ditt idrottande.

Komplikationer

Det är sällsynt att du får komplikationer efter en korsbandsoperation. Som vid andra operationer finns det en liten ökad risk för blodpropp. Därför får du sprutor med blodförtunnande medel innan operationen. Du kan själv förebygga att du får en blodpropp genom att snabbt komma på benen och röra på dig efter operationen.

Du kan också få en infektion, även om det är ovanligt. Tecken på att du fått en infektion kan vara att det tidigt efter operationen bildas vätska i såren, att knät svullnar upp, blir varmt och att huden omkring såren rodnar. Samtidigt kan du få feber, värk och mer ont när du rör dig. Då ska du ska alltid kontakta sjukhuset där du blivit opererad.

Om knät svullnar upp och blir stelt kan det bero på en blödning inne i knät. Du ska kontakta din fysioterapeut om du inte klarar övningarna som ingår i rehabiliteringen.

De flesta blir bra

För de flesta blir knät stabilt efter operationen. Några får ont när de anstränger sig, ofta från knäets framsida. Knät kan svullna upp och kännas stelt om du anstränger dig för hårt. Ofta minskar dessa besvär med tiden. Du kan känna att knät är ostadigt om du inte har byggt upp muskulaturen runtomkring tillräckligt.

Om korsbandet ersatts med knäskålssena kan du det första året efter operationen känna obehag när du står på knä.

Det finns ökad risk för knäartros efter en korsbandsskada, speciellt om menisken är skadad. Därför är det viktigt att se till att ha starka lårmuskler som skyddar knäleden efter en knäskada.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan