Knäledsartros innebär att du har artros i knäleden. Artros är en vanlig ledsjukdom som gör att brosket i en led bryts ner snabbare än kroppen hinner bygga upp nytt. Det är vanligast att få artros på knäledens insida. 

Vad händer i kroppen?

På ledytan sitter brosk. Brosket ger stabilitet till leden. Det gör också att benets ytor lätt kan glida mot varandra. 

I en frisk led byggs det upp lika mycket brosk som det bryts ner. Men när du får artros hinner kroppen inte bygga upp nytt brosk. Det gör att brosket förändras och blir tunnare, gropigt och ojämnt. Det kan också saknas brosk på vissa ledytor.  

När brosket bryts ner blir leden så småningom stel och gör ont. Leden kan också bli inflammerad och bilda för mycket ledvätska. Då blir leden svullen. Beroende på vilken led du har besvär i kan den också kännas varm eller öm.  

Ledband och muskler kan också påverkas av artros. 

Det finns flera saker som du kan göra själv för att minska besvären, till exempel träna och använda hjälpmedel. Du kan också använda smärtstillande läkemedel när du behöver.  

Träning hjälper de flesta   

Att träna är den viktigaste behandlingen vid knäledsartros. Regelbunden träning gör att musklerna i bålen, höfterna och benen blir starkare. När musklerna i benet stärks så blir knäna mer stabila. Det gör att du får mindre ont och kan röra dig bättre.  

Bra träning vid knäledsartros är till exempel följande: 

• cykling  

• roddmaskin 

• cross trainer 

• promenader 

• styrketräning 

• träning med gummiband  

• simning. 

Du kan också behöva undvika vissa rörelser och aktiviteter som belastar knät. Det kan till exempel vara att:  

• sitta djupt på huk 

• hoppa flera gånger i rad 

• ta promenader på ojämna stigar med många backar. 

Besvär vid olika aktiviteter varierar från person till person, så det är viktigt att prova sig fram för att se vad som fungerar för just dig. En fysioterapeut kan ge dig råd och tips om du behöver. 

Kan jag träna löpning när jag har artros i knät? 

Du kan jogga eller löpträna om du tycker att det känns bra. Om du är osäker kan du få råd av en fysioterapeut. 

Kan man träna även om det gör ont i knät? 

Ja, du kan träna även om det gör ont. När du börjar träna kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Det är inte farligt om det gör ont i knät när du tränar, men anpassa övningarna efter vad du klarar. 

Anpassa vardagen 

Du kan göra små förändringar i vardagen som kan minska besvären. Till exempel följande: 

• Använd bra skor med dämpande sula. Du kan också använda skoinlägg.  
• Hitta sköna viloställningar i arbetet och i hemmet. 
• Rör på dig regelbundet och undvik att bli stillasittande länge. 

Gå ner i vikt om du har övervikt 

Om du har övervikt kan du gå ner i vikt. Genom att väga mindre så belastar du lederna mindre. Då får du mindre ont och bättre rörlighet i lederna.  

Det finns mycket du kan göra själv för att gå ner i vikt om du behöver det. Här kan du läsa mer om hur du kan äta hälsosamt och om träning och fysisk hälsa. 

Värme eller kyla kan lindra vid artros 

Du kan använda en värmekudde eller kylkudde om du tycker det känns skönt och lindrar värk.  

Värme kan göra att musklerna slappnar av och leden känns mjukare. Kyla kan kännas skönt om du är svullen eller om leden känns varm.  

Behandling av artros kan delas upp i tre steg: 

1. Träning och kunskap för alla 
2. Smärtlindring för en del 
3. Operation för några få 

Träning och kunskap om sjukdomen räcker som behandling för de allra flesta. Men om du har mycket ont så kan du behöva få smärtlindrande behandling. Som sista alternativ kan du behöva opereras, men det är bara om andra behandlingar inte har hjälpt.  

Träna och rör på dig regelbundet 

Det är vetenskapligt bevisat att regelbunden träning och rörelse minskar smärta och andra besvär av artros. Fysisk aktivitet är nyttigt för brosket i lederna och för att du ska må bra. Därför är träning och rörelse en mycket viktig del av behandlingen.  

Ibland kan du få recept på fysisk aktivitet. 

Du kan gå artrosskola  

En stor del av behandling för artros är att du får lära dig mer om vad det innebär att leva med artros. Det kan du göra genom att gå en så kallad artrosskola. Där får du lära dig om egenvård och om hur du kan anpassa vardagen för att få mindre besvär. Artrosskolan finns både digitalt och fysiskt, i grupp eller individuellt.  

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel 

Det finns ingen medicin mot artros. Däremot finns det receptfria smärtstillande läkemedel som kan lindra besvären. Det kan till exempel vara läkemedel som innehåller paracetamol. Det kan också vara läkemedel som dämpar smärta och inflammation, så kallade NSAID.  

I perioder med mycket besvär kan du behöva ta smärtstillande läkemedel dagligen. Prata med din läkare om vilket läkemedel du ska ta och hur ofta.  

Du kan få smärtlindrande behandling 

Om du har ont i lederna trots regelbunden träning så finns det smärtlindrande behandlingar som kan hjälpa, till exempel följande: 

• stödbandage, så kallade ortoser 
• tens 
• akupunktur. 

Du kan få en spruta med kortison i knäleden 

Ibland kan du få en så kallad injektion med kortison i knäleden. Det kallas också för kortisonspruta. En kortisonspruta dämpar tillfälligt inflammation och värk i knät. Det kan vara ett tillägg till din behandling om träning och annan behandling inte har hjälpt tillräckligt. 

Operation av knäledsartros 

De flesta som har knäledsartros behöver inte opereras. Men du kan behöva en operation av knät om du upplever följande: 

• Du har mycket ont trots att du tränar regelbundet. 

• Du har mycket ont trots att du använder smärtstillande läkemedel. 

• Du har mycket ont även när du vilar och under natten. 

• Besvären gör att din livskvalitet blir sämre. 

Den vanligaste operationen vid artros är en så kallad protesoperation. Då ersätts knäleden med en konstgjord knäled, en så kallad knäledsprotes.  

Läs mer om knäoperation vid artros. 

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.