Välj region för att få mer information från 1177.se

Välj region för att få mer information från 1177.se
karta
ATT SKÖTA ETT NYFÖTT BARN

När små barn skriker

Alla små barn skriker ibland. Det är ett av barns viktigaste sätt att kommunicera och förklara vad de vill och behöver. När du tröstar och försöker förstå vad barnet menar lär du också känna ditt barn.

En mamma som håller om en ledsen bebis.

Den här texten handlar framför allt om barn från att de är nyfödda, och upp till ett år. Det handlar om vilka behov de uttrycker med sitt skrik, och vad du kan göra.

Det finns hjälp att få om barnet skriker så mycket att det känns som att du inte orkar mer.

Alla barn skriker

Skriket är ett av barnets viktigaste sätt att uttrycka sig. Skriket betyder att barnet vill något eller behöver något. Barn skriker olika mycket. En del skriker nästan aldrig, andra ibland. En del barn skriker mycket varje dag.

I början kan det vara svårt att förstå vad skriket betyder. Du får pröva dig fram. När barnet blir äldre och ni lär känna varandra brukar det vara allt lättare att veta hur du ska göra för att tolka barnet.

Barn är olika lätta att trösta

Alla barn har redan från början olika personligheter. Redan under de första levnadsdygnen finns det stora skillnader på hur ofta och hur länge barn skriker och hur lätta de är att trösta.

En del barn har lätt för att själva komma till ro och är därför ganska enkla att trösta och förstå. De kanske inte skriker så ofta. För andra barn är det svårare och de behöver mer hjälp. De skriker ofta, och det kan vara svårt både att förstå vad barnet vill och att trösta barnet. Ofta är de också mer vakna och oregelbundna i sina vanor och har svårt att komma till ro.

Se filmer med psykolog om hur det kan vara den första tiden.

Skrik kan vara jobbigt att höra

Det är vanligt att tro att något är fel om barnet skriker, särskilt som nybliven förälder och om barnet skriker länge. Det kan göra att du känner dig ledsen, orolig, frustrerad och otillräcklig. Det är vanligt att det känns väldigt jobbigt. Men du ska aldrig skrika tillbaka till ditt barn.

Skriket kan framkalla starka känslor. Det kan även kännas i kroppen, till exempel genom att du får svettningar och hjärtklappning. Att reagera starkt är helt naturligt och nödvändigt. Barnet behöver omvårdnad för sin överlevnad, och skriket är en kraftfull signal som får dig att vilja hjälpa.

Varför skriker barnet?

Här är några vanliga orsaker till varför barn skriker:

  • Barnet vill få närhet och komma upp i famnen.
  • Barnet är hungrig eller törstig.
  • Barnet är uttråkad och vill ha omväxling.
  • Barnet är överstimulerad och behöver få vara i fred och få lugn och ro.
  • Barnet har ont, till exempel i magen.
  • Barnet känner obehag från en full blöja eller att hen ligger obekvämt.
  • Barnet är för varm eller fryser.

Den allra första tiden i sitt liv skriker barnet för att hen vill komma nära, är hungrig, vill suga eller helt enkelt vill ha sällskap.

När barn skriker på natten

Under de första månaderna är dygnsrytmen oregelbunden. Det är framför allt hunger och mättnad som styr om barnet sover eller är vaket. Barnet reagerar utifrån sina behov, oavsett tid på dygnet. Därför är det vanligt att barn skriker även på natten. Barn kan också drömma mardrömmar eller känna sig övergivna och vaknar därför upp och skriker. Läs mer om hur barn sover och om sömnstörningar.

Så kan du göra när barnet skriker

För att ett barn ska känna sig lugn, trygg och må bra behöver hen känna kroppskontakt, värme och doft, höra välbekanta röster och få umgås.

Här är några råd när ditt barn skriker:

  • Lugna, trösta och håll barnet nära. Bröstet eller famnen är en trygg och välkänd plats för barnet.
  • Vyssja och bära. En bärsele eller en bärsjal kan vara bra att använda under den här perioden.
  • Gå undan om barnet verkar överstimulerad. Lägg barnet på en säker plats och gå undan en stund för att se om hen är överstimulerad.
  • Låt ljud hjälpa barnet att bli lugn. En del barn blir lugnare av vissa ljud. Det kan till exempel vara dammsugaren, diskmaskinen, tvättmaskinen, musik eller trafikljud från ett öppet fönster, balkongen eller uteplatsen.
  • Amma eller mata.
  • Gå ut och gå, eller kör barnet i en vagn lugnt över en tröskel inomhus. Barnet kan bli lugn av att det vaggar.

Några andra tips när ditt barn skriker:

  • Barn är olika känsliga. Det kan till exempel gälla kläder och massage. En del tycker inte om kläder som sitter åt för tajt, eller kläder som inte är tillräckligt mjuka.
  • En del barn kan bli lugna av att få lite lätt massage över kroppen med mjuka, lugna och jämna rörelser.
  • Massage kan också fungera om barnet verkar ha ont i magen. De första levnadsmånaderna är det vanligt att barn är känsliga i magen. De kan ha problem med att få ut luften ur tarmarna, och pruttar därför mycket. Du kan pröva att lägga barnet på sin mage i din famn och massera magen lätt. Ett annat tips är att ha barnet liggande på rygg, och böja upp barnets ben mot magen och trycka barnets böjda ben lite mjukt mot magen.
  • Om du ammar kan det hjälpa att amma ofta och lite. Om du ger bröstmjölksersättning kan det hjälpa att ge ersättning lite i taget.
  • En del barn får ont i munnen när tänderna börjar komma. Om ditt barn verkar ha ont kan du prova att låta barnet suga och gnaga på en trasa, tygleksak, kall bitring eller kall napp.
  • Dela på ansvaret att trösta och lugna barnet, om det är möjligt.

Pröva dig fram

Att pröva dig fram för att lära dig tyda barnets signaler innebär att du ibland gör rätt och ibland gör fel. Det är inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar och det är inte alltid lätt att få barnet lugnt. Men långsamt kommer det att gå bättre och bättre att förstå, och det blir allt lättare att hjälpa barnet att komma till ro. Ställ in dig på att det kan vara så här en tid, men att det kommer att gå över.

Hur du bemöter barnets skrik beror på många olika saker, bland annat hur gammalt barnet är, och hur du själv är som person. Du kan också reagera på olika sätt därför att du själv kan vara på bra eller dåligt humör, trött, ledsen eller stressad just när barnet skriker.

Alla barn är olika. Vad som fungerar för ett barn kanske inte alls fungerar för andra barn. Och vad som fungerar för ett och samma barn kanske inte alls fungerar efter en tid.

Här kan du titta på några filmer med en psykolog om hur det kan vara den första tiden, när du ska lära känna ditt barn

Barnet behöver hjälp att förstå sina känslor

Beroende på vad du tror att barnet uttrycker tar du hand om det på olika sätt. Du ger barnet mat, omvårdnad, kroppskontakt och kärlek. Samtidigt hjälper du barnet att börja förstå och tolka världen runt omkring sig.

Från början förstår inte barnet vad hen känner och vill. Din tolkning och ditt försök att göra barnet nöjd lär barnet vad känslorna betyder. Med ord, ansiktsuttryck och kroppsspråk visar du att du uppfattar och förstår vad barnet menar. Detta är början på en viktig relation som skapar trygghet och tillit och gör att barnet växer och utvecklas. Läs mer om att skapa en trygg relation och om barnets anknytning till dig.

När barnet inte slutar att skrika

Det kan finnas många olika orsaker till att barnet fortsätter att skrika fast du försöker ge barnet vad hen behöver.

Här är några exempel på vad det kan bero på:

Barnet har en skrikperiod

Det är vanligt att små barn upp till tre-fyra månaders ålder, kan vara mer svårtröstande en viss tid på dygnet. Oftast är det sent på eftermiddagen och på kvällen. Barnet har svårt att komma till ro och har svårt att somna. Barnet vill bäras och vara nära. Barn som ammas vill ammas hela tiden, men blir kanske ändå inte nöjda.

Det blir lättare om du ställer in dig på att barnet har en återkommande skrikperiod, att det kommer att fortsätta en tid och att det går över. Fler kan dela på ansvaret att trösta barnet om det är möjligt. En bärsele eller bärsjal kan underlätta under den här perioden.

En orsak till återkommande skrikperioder kan vara att barnet är överstimulerat. En del barn är känsliga för alltför många intryck och har stort behov av lugn och ro. Många barn vill amma ofta, eller hela tiden.

För många sätt att trösta kan hindra barnet från att få ro

Är du osäker på varför barnet skriker är det vanligt att snabbt ändra tröstmetod när barnet inte slutar skrika med en gång. Då hinner inte barnet reagera på det du gör för att trösta, och fortsätter att skrika.

Det här kan göra att barnet inte hinner komma till ro, och inte hinner känna efter vad hen egentligen vill.

Det kan till exempel vara att du prövar att lägga barnet, men tar snabbt upp hen igen och försöker ge mat. Du kanske försöker leka med barnet om skriken fortsätter. Hjälper inte det prövar du kanske att byta blöja. Sedan ger du mat igen för att sedan lägga ner barnet i sängen. Och så fortsätter det.

Barnet kan vara övertrött

Barnet kan vara trött och samtidigt uppe i varv och kan ha väldigt svårt att koppla av. Dämpa ljus och ljud för att ge så lite intryck som möjligt. Du kan försöka skapa lugn genom att sjunga eller prata med lugn och låg röst, och buffa lite lätt och rytmiskt på rumpan.

Barnet är egentligen pigg

Försöker du få ett piggt barn att somna kommer barnet att protestera. Då kan det vara bättre att låta barnet vara uppe en stund till och invänta trötthetstecknen. Läs mer om hur barn sover och hur du kan göra.

Barnet kan ha ont i magen

De första levnadsmånaderna är det vanligt att barn är känsliga i magen. De kan ha svårt att få ut luften ur tarmarna och pruttar därför mycket.

Om du ammar kan det hjälpa att amma ofta och lite. Ger du bröstmjölksersättning kan det hjälpa att ge ersättning lite i taget.

Verkar barnet ha ont i magen och samtidigt skriker högljutt och är otröstlig flera timmar i sträck vid samma tid varje dygn kan det vara spädbarnskolik. Barnet kan även dra upp knäna mot magen, spänna benen och ha gaser som gör att det låter i magen. Du kan pröva att göra en särskild massage.

Barnet är sjuk

Ibland beror skrik på att barnet har ont eller mår dåligt på något sätt. Barnet kan till exempel ha ont i öronen, feberont i magen eller vara på väg att få tänder.

När och var ska jag söka vård?

Det är vanligt att små barn skriker någon timme om dagen och oftast behöver du inte söka vård.

Du kan kontakta barnavårdscentralen, BVC, om ditt barn är mellan två veckor och fyra månader och du misstänker spädbarnskolik.

Du kan också kontakta BVC om du har frågor om barnskrik och hur du ska hantera dessa.

När det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av dessa besvär:

  • Skriker intensivt eller i intervaller och är otröstlig.
  • Är ledsen stora delar av dagen.
  • Skriker på ett annat sätt än vanligt, till exempel gnyr eller jämrar sig.
  • Inte är sig lik.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv eller var du kan söka vård.

Så kan du göra när det känns jobbigt och svårt

Det kan vara mycket jobbigt om barnet skriker mycket. Det är vanligt att känna sig misslyckad eller arg på barnet, eller till och med vara rädd för att göra barnet illa. Man kan fundera på om man duger som förälder och om barnet verkligen tycker om en.

Men barnet kanske är lite känsligare än andra barn och då kan det ta längre tid att trösta. Barn skriker inte för att klaga på sina föräldrar utan för att tala om att det är något som de vill eller behöver.

Viktigt att äta och sova

Det är viktigt att du försöka vila så mycket som möjligt. Allt känns svårare om du har stor sömnbrist. Om barnet är vaket mycket på natten bör du försöka sova eller vila på dagen när barnet sover. Det är också viktigt att du tar dig tid att äta ordentligt. Dra dig inte för att be om hjälp med det som skulle underlätta, såsom städning, tvätt och handling.

Ibland kan du behöva gå undan

Du kan behöva en stund för dig själv om du känner dig ledsen, stressad eller irriterad när barnet skriker. Finns det ingen hemma som kan hjälpa till kan du låta barnet ligga kvar några minuter. Se bara till att hen ligger säkert och inte kan rulla ner på golvet eller slå sig. Du kan gå in i ett annat rum för att få en andhämtningspaus och ta några djupa andetag så att du sedan orkar fortsätta att trösta barnet.

Andra behöver hjälpa till

Det är nästan nödvändigt att få stöd av någon annan vuxen för att orka med om du har ett barn som skriker mycket. Om det inte finns någon anhörig eller vän som kan hjälpa till är det bra att prata med en sjuksköterska som jobbar på BVC.

Det brukar kännas lättare att få berätta både om barnet och om dina egna känslor. Att prata om problemet brukar oftast göra det lättare att hitta lösningar. BVC-personalen har träffat många föräldrar som har haft barn som skriker mycket och vet att barnskrik kan väcka många olika sorters känslor. De kan också förmedla kontakt med till exempel barnpsykolog eller läkare.

Skaka aldrig barnet

Det är särskilt viktigt att få stöd om du känner sådan frustration och kanske ilska att du har svårt att hantera dina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet är livsfarligt. Barn upp till ett år kan få mycket allvarliga skador av det eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning kan ge bestående skador.

Om ni bråkar för att skriken är jobbiga

Som förälder kan det vara mycket jobbigt att barnet skriker mycket. Är ni flera vuxna som lever tillsammans är det vanligt att bli arga och irriterade på varandra. Det kan vara jobbigt, men gör att irritationen vänds mot den vuxna i stället för mot barnet. Att vara irriterade på varandra och bråka mycket behöver inte betyda att ni har problem i er relation.

Ibland går det inte att förstå skriket

Ibland går det inte att förstå varför barnet skriker. Det du kan göra är att trösta så gott det går. När barnet inte slutar skrika behöver du försöka inse att du har gjort allt som går att göra just då. Det viktigaste för barnet är att den som står barnet närmast och ger barnet trygghet finns nära med sin värme och kroppskontakt. Det ger en stor trygghet och tröst även om barnet fortsätter att skrika.

När ni har börjat att lära känna varandra

Efter några månader har du och barnet börjat lära känna varandra lite grann. Du känner igen barnets kroppsspråk och signaler, och blir säkrare på att trösta och förstå vad hen menar. Du kan ibland lugna barnet bara genom att finnas nära, prata och ha ögonkontakt.

Många barn har fått lite fastare rutiner för när de äter och sover. Det gör det lättare att förstå deras behov. Barnet har också börjat uttrycka sig på andra sätt än genom att skrika.

Det går att vänta lite med att bekräfta barnet

Du behöver inte längre ta upp barnet direkt när hen skriker. Du bekräftar barnet, men det behöver inte ske omedelbart.

Ett exempel är om barnet ligger på en filt på golvet och tröttnar på det, och därför skriker för att berätta det. Eftersom barnet nu är lite äldre brukar det gå att vänta en liten stund och göra klart det du håller på med. Samtidigt kan du prata lugnande och tröstande med barnet och visa att du lyssnar och finns i närheten. Barnet förstår mycket av tonfall och kroppsspråk, så enbart hur rösten låter kan vara tröstande. Så småningom lär sig barnet att även förstå orden.

Barnet behöver lära sig förstå andras behov

Så småningom behöver barnet i lagom takt börja förstå att de egna behoven inte alltid går först. Det här anpassar du efter barnets ålder, utveckling och personlighet. Det är viktigt både för dig och för barnet att andras behov ibland måste få gå före barnets. Om du inte ens tillåter dig att äta färdigt eller gå på toaletten är det till slut inte bra för vare sig barnet eller dig.

Barnet lär sig allt mer att visa känslor och behov

Ett litet barn som inte kan prata kan börja skrika och sparka i ren ilska och besvikelse över att inte kunna uttrycka sig på något annat sätt. Du hjälper barnet att lära sig att uttrycka och visa sina känslor om du i ord tolkar barnets reaktioner. Det kan till exempel vara genom att säga "nu blev du visst arg" eller "nu blev du ledsen".

Du hjälper då barnet att kunna uttrycka sig och även känna sig respekterad för sina känslor. För barnet är det viktigt att du inte till varje pris försöker få tyst på skriket, utan låter barnet få försöka göra sig förstådd.