Så söker du vård under den fackliga konflikten.Det här meddelandet avser Västerbotten

Just nu pågår en facklig strejk och blockad. Läs mer om hur du som invånare påverkas.

Njurar och urinvägar

Urininkontinens

Urininkontinens är mycket vanligt och innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken. Det finns mycket som du kan göra själv för att minska besvären. Det finns också olika behandlingar som kan hjälpa. Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens som du har.

Den här texten handlar om urininkontinens hos både kvinnor och män. Det här menar vi när vi skriver kvinna och man.

Barn kan också ha besvär med urininkontinens. Det kan du läsa mer om i texterna barn som kissar på sig på dagen och sängvätning.

Symtom

Vid urininkontinens är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:                    

  • Det läcker urin i små skvättar.
  • Det läcker urin när du anstränger dig. Det kan till exempel vara om du nyser, hostar eller hoppar.
  • Det läcker urin i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.
  • Du behöver kissa ofta, även på natten.

Det är ovanligt att urininkontinens är ett tecken på någon sjukdom.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har besvär med att det läcker urin. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Olika typer av urininkontinens

Det finns flera typer av urininkontinens.

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt när trycket i magen och urinblåsan blir för högt. Det kan till exempel rinna ut lite urin när du hostar, nyser eller hoppar. Ofta läcker det små skvättar utan att du känner att du behöver kissa. Den här typen av inkontinens är vanligare hos dig som är kvinna.

Trängningsinkontinens
Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig. Det är vanligt att du behöver kissa ofta. Den här typen av inkontinens är vanligare hos dig som är kvinna.

Blandinkontinens

Det är vanligt att ha en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens. Det kallas för blandinkontinens. Blandinkontinens innebär att du både har svårt att hålla tätt när du anstränger dig och att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig. Den här typen av inkontinens är vanligare hos dig som är kvinna. 

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma blåsan helt. Det gör att urinblåsan i stället töjs ut. Oftast är det män som har överrinningskontinens, och då pressas urinen ut genom prostatakörteln när urinblåsan blir överfull. Urinen läcker då ofta i små skvättar. Den här typen av urininkontinens kan orsaka skador på njurarna och på urinblåsan om den inte upptäcks i tid.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del metoder du kan använda för att förbättra din urininkontinens. Vilka metoder som passar dig beror på vilken typ av urininkontinens du har.

Det är inte klart om det går att förebygga urininkontinens. För en del kan det hjälpa med regelbunden bäckenbottenträning och fysisk aktivitet.

Bäckenbottenträning kan hjälpa

Bäckenbottenträning stärker musklerna som finns runt ändtarmen, slidan och urinröret. Det hjälper dig att hålla tätt om du har besvär med ansträngningsinkontinens eller trängningsinkontinens.

Träningen är bra oavsett vilket kön du har.

Läs mer om bäckenbottenträning och hur du kan göra för att hitta rätt muskler.

Ha inte bråttom på toaletten                            

Om du sitter när du kissar är det viktigt att du sitter bekvämt och ger dig själv tid till att kissa.

De känsliga kissreflexerna kan påverkas om du har för bråttom när du kissar. Reflexerna kan också påverkas om du håller dig för länge, eller om du kissar ofta, för säkerhets skull.  

Drick lagom mycket

Det är bra att se över hur mycket vätska du dricker per dag. Ett bra riktmärke är att dricka så mycket att du kissar en till två liter per dygn. Kaffe och te är vätskedrivande och gör att det produceras mer urin i kroppen. Ibland kan det hjälpa att dricka mindre av dessa drycker.

Undvik förstoppning

Förstoppning kan göra att du får mer besvär med urininkontinens. För att undvika förstoppning är det bra att träna, äta rikligt med fibrer och dricka lagom med dryck, ungefär två liter per dygn.

Tampong kan hjälpa

Du som är kvinna och har ansträngningsinkontinens kan prova att använda en tampong i slidan. Det kan göra det lättare att hålla tätt.

Inkontinensskydd och hjälpmedel

Du kan själv köpa vissa uppsamlande inkontinensskydd på ett apotek.

Läs om fler hjälpmedel för inkontinens här.

Bra att sluta röka

Rökhosta gör inkontinensen värre. Därför är det bra om du som röker slutar röka.

ner i vikt kan hjälpa

Övervikt ökar risken för urininkontinens. Därför kan det hjälpa att gå ner i vikt om du har övervikt.

Efterdropp – så får du ut de sista dropparna

Män kan ha besvär med efterdropp. Efterdropp innebär att det stannar kvar en liten mängd urin i urinröret efter att du har kissat. Urinen droppar sedan ut i dina underkläder.

Du som har besvär med efterdropp kan prova att dra med ett par fingrar längs urinröret, från pungens baksida och ut längs penisen när du har kissat klart. Då kan du få ut de sista dropparna. 

Sex vid inkontinens

Att ha inkontinens kan göra att du känner dig osäker inför att ha sex. Då kan du pröva med det här:

  • Kissa innan du ska ha sex.
  • Testa olika samlagsställningar, för att minska trycket på urinblåsan.

Få hjälp att kissa regelbundet

För en del är det svårt att ta sig till toaletten själv eller komma ihåg att gå och kissa. Det kan till exempel vara om du har en demenssjukdom eller är äldre, ofta över 80 år. Då är det viktigt att du får hjälp att komma till toaletten regelbundet innan blåsan är fylld.

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren, uroterapeuten eller fysioterapeuten får du först berätta om dina besvär. Hen gör flera undersökningar för att ta reda på vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens du har.  

Urinprov

Först får du lämna ett urinprov för att ta reda på om du har blod i urinen eller en urinvägsinfektion. Du kan få tillfällig inkontinens av en urinvägsinfektion som irriterar urinblåsan.

Blåstömningsdagbok – miktionslista

Du får ofta föra en så kallad blåstömningsdagbok. Det innebär att du under några dagar mäter hur mycket du kissar och vid vilken tidpunkt. En sådan dagbok kallas också miktionslista.

Du kan få väga urinet du läcker

Du som använder inkontinensskydd kan få göra ett så kallat blöjvägningstest. Då väger du inkontinensskyddet före och efter att du har använt det och antecknar i en särskild lista.

Undersökning av bäckenbotten

Du som är kvinna och har besvär med urininkontinens brukar behöva en undersökning av musklerna i bäckenbotten. Undersökningen kan göras av en läkare, uroterapeut, fysioterapeut, barnmorska eller distriktssköterska. Hen för in två fingrar i slidan och känner efter hur mycket du kan knipa. Hen ser också om dina slemhinnor är sköra.

Mätning av urin som är kvar i urinblåsan

Du som har svårt att tömma blåsan kan få göra en undersökning för att mäta mängden av urin som är kvar i blåsan. Det kan göras med en kateter eller med en ultraljudsundersökning. En kateter är en tunn slang som förs upp i urinblåsan genom urinröret. Undersökningen gör inte ont eftersom den brukar genomföras med bedövningsmedel.

Blodprov

Du kan också få lämna ett blodprov för att se hur njurarna fungerar.

PSA-prov och undersökning av prostatan

Du som är man och har besvär med urininkontinens får ibland lämna ett PSA-blodprov. Provet kan visa tecken på prostatacancer. 

Läkaren undersöker också din prostatakörtel genom att känna på prostatan med ett finger genom ändtarmen. 

Kraften i urinstrålen mäts

Det är också vanligt att du får mäta urinstrålens kraft. Det görs genom att mäta hur lång tid det tar att få ut den första decilitern med urin.

Cystoskopi

Läkaren kan behöva göra en cystoskopi. Då förs en tunn slang in i urinröret och urinblåsan. Längst fram på slangen sitter en liten kamera som för över bilder till en skärm. Undersökningen kan kännas lite obehaglig, men gör inte ont. Läkaren använder gel med bedövningsmedel som också gör att cystoskopet glider in lättare.

Tryckmätning av blåsan

Ibland gör läkaren en tryckmätning av urinblåsan. Det kallas för en urodynamisk undersökning. Läkaren för in en tunn slang till urinröret och en annan tunn slang till urinblåsan. Med hjälp av slangarna mäter läkaren sedan trycket i urinblåsan när blåsan töms och när den har lagrat urin.

Undersökningen gör inte ont eftersom slangarna är så tunna. Om det känns obehagligt kan läkaren använda bedövningsgel.

Undersökningar med ultraljud

Ibland kan du få göra fler undersökningar med ultraljud. Då undersöker läkaren din livmoder, dina äggstockar och dina njurar, eller din prostata och dina njurar.

Behandling vid ansträngningsinkontinens

Besvären med ansträngningsinkontinens kan minska med bäckenbottenträning. Ibland behövs behandling.

Operation

Du kan få en operation om besvären inte har blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning.

TVT – ett band som stödjer urinröret

En vanlig operation är TVT, som är en förkortning av tension free vaginal tape. Det innebär att läkaren placerar ett stödjande band runt urinröret. Bandet ger stöd åt urinröret när det utsätts för högt tryck, till exempel när du hostar, nyser eller belastar bäckenbotten. Det bildas också vävnad runt bandet som förstärker stödet och förhindrar att urinen läcker ut.

Du får lokalbedövning under operationen.

Efter operationen

Du behöver oftast inte stanna på mottagningen över natten utan kan åka hem samma dag. Du ska inte köra bil eller något annat fordon eftersom du har fått läkemedel som påverkar körförmågan.

Du kan ha ont efteråt. Därför får du ofta ett recept på smärtstillande läkemedel eller information om vilka receptfria läkemedel du kan använda.

Du bör inte lyfta tungt den första tiden efter operationen.

Läkemedel vid ansträngningsinkontinens

Du som inte kan eller vill bli opererad kan få läkemedel mot ansträngningsinkontinens. Läkemedlen verkar genom att blockera nervimpulserna från hjärnan som gör att utgången från urinblåsan drar ihop sig. Du kan få biverkningar av läkemedlen. Det kan till exempel vara att du mår illa, blir torr i munnen, får svårt att sova och blir trött.

Behandling vid trängningsinkontinens

Behandlingen som du får beror på vad orsaken till besvären är.

Blåsträning

Blåsträning kan hjälpa dig som ofta känner dig kissnödig men bara kissar små mängder. Små mängder räknas som mindre än två deciliter.  

Kissa inte för ofta

Blåsträningen går ut på att du ska försöka hålla dig och inte kissa för säkerhets skull. Att kissa för ofta kan påverka urinblåsans reflexsystem och göra det svårare för blåsan att tömmas.

Blåstömningsdagbok – sätt upp egna mål

Träningen utgår ifrån din blåstömningsdagbok där du sätter upp mål för dig själv. Ett mål kan till exempel vara att kissa minst två till två och en halv deciliter varje gång. Ett annat mål kan vara att du ska kunna hålla dig tio till femton minuter extra när du känner av att du behöver kissa.

När passar inte blåsträning?

Blåsträning hjälper inte dig som har trängningsinkontinens på grund av en prostataförstoring.

Det hjälper heller inte dig som har trängningsinkontinens på grund av hög ålder.

Läkemedel vid trängningsinkontinens

Du kan få läkemedel som lugnar blåsan och som gör att du inte behöver kissa lika ofta. Läkemedlen verkar genom att blockera nervimpulserna från hjärnan som gör att urinblåsan drar ihop sig. Det finns flera olika läkemedel men alla verkar på samma sätt.

Biverkningar

Läkemedlen som lugnar blåsan kan ge biverkningar. Det kan till exempel vara muntorrhet, förstoppning och att dina ögon får svårt att ställa om från att se på nära håll till att se på långt håll. Läkemedlen kan ibland göra att du blir förvirrad, men det är ovanligt. Biverkningarna kan försvinna om dosen sänks. Prata med din läkare om du har besvär med biverkningar.

Läkemedel i urinblåsan

Du kan få läkemedel direkt i urinblåsan, om läkemedlen som tas genom munnen inte hjälper.

Östrogen kan hjälpa

Efter menopausen får många kvinnor torrare slemhinnor i underlivet, vilket kan orsaka urinträngningar. Då kan behandling med östrogen hjälpa. Östrogen är ett hormon som gör det fuktigare och höjer blodcirkulationen i slidan. Läkemedlet förs in i slidan som en tablett eller en mjuk ring som frisätter hormoner.

Om du har godartad prostataförstoring

Läkemedel mot godartad prostataförstoring kan hjälpa dig som har trängningsinkontinens på grund av prostataförstoring.

Ibland kan operation behövas

En del särskilda former av trängningsinkontinens kan behandlas med en operation, men det är ovanligt. Det kan till exempel vara att operera in en konstgjord slutmuskel vid urinröret.

Trängningsinkontinens vid hög ålder, demens och efter en stroke

Du som har trängningsinkontinens och är över 80 år kan behöva bli påmind om att kissa. Det gäller också dig som har demens eller som har haft en stroke. Du kan förebygga läckage genom att kissa innan du blir kissnödig.

Behandling vid överrinningsinkontinens

Behandlingen som du får beror på vad din överrinningsinkontinens beror på.

Om inkontinensen beror på förstorad prostata

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en förstorad prostata kan behandlas med en prostataoperation. 

Du får en tillfällig kateter

Du får en kateter införd i urinblåsan genom urinröret före operationen. En kateter är en tunn, mjuk slang som tömmer urinblåsan på urin. Katetern sitter kvar tills du ska opereras.

Du kan ha kateter en längre tid

Ibland går det inte att operera. Det kan bero på att riskerna blir för stora på grund av att du har en annan sjukdom också. Då får katetern sitta kvar längre. Oftast byts den ut var tredje månad.

Att ha en kateter under en längre tid kan göra att det kommer bakterier i urinen. Det kan leda till urinvägsinfektion.

Om inkontinensen beror på urinrörsförträngning

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en urinrörsförträngning kan få en behandling där urinröret vidgas. Det kan läkaren göra i samband med en cystoskopiundersökning. 

Om inkontinensen beror på en neurologisk skada

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en neurologisk skada kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv. Det ska du göra tre till fyra gånger per dag med hjälp av en smal kateter.

Läs mer om självtappning och kateter i urinblåsan.

Hjälpmedel

Ibland går det inte att helt bli av med besvären. Det går då ofta bra att leva ett aktivt liv med hjälp av hjälpmedel.

Här kan du läsa om hur det går till att få inkontinenshjälpmedel.

Här kan du läsa om olika hjälpmedel för inkontinens.

Vad beror urininkontinens på?

Urininkontinens kan ha många olika orsaker. Det är ett mycket vanligt besvär och är oftast inget tecken på någon allvarlig sjukdom. För många är det ett mindre besvär, men för en del kan det påverka vardagen.

Urininkontinens är vanligt hos dig som är kvinna om något av följande stämmer:

  • Du har fött barn. Urininkontinensen brukar försvinna när du får tillbaka din muskelstyrka.
  • Du har framfall eller svårt att knipa.
  • Du har astma.
  • Du har KOL.
  • Du har kronisk luftrörskatarr.

Det är också vanligare med urininkontinens om något av det här gäller för dig:

Orsaker till ansträngningsinkontinens

Det är vanligt att få tillfällig ansträngningsinkontinens under en graviditet eller om du har en förkylning med hosta.

Om du är man

Du som är man får sällan ansträngningsinkontinens. Men det kan hända ibland, till exempel efter en operation av prostatan.

Orsaker till trängningsinkontinens

Du kan få tillfällig trängningsinkontinens om du har en urinvägsinfektion som påverkar urinblåsan. Då brukar det svida och kännas som att du alltid är kissnödig.

Om du är äldre eller har en neurologisk sjukdom

Trängningsinkontinens är vanligt vid hög ålder, oftast om du är över 80 år. Men du kan börja märka besvär med trängningsinkontinens i 60-årsåldern.

Trängningsinkontinens är också vanligt om du har en neurologisk sjukdom som demens eller Parkinsons sjukdom, eller om du har haft en stroke. Det beror på att signalerna mellan urinblåsan och hjärnan fungerar sämre.

Andra orsaker till trängningsinkontinens

Här är exempel på andra orsaker till trängningsinkontinens:

  • Du har en godartad prostataförstoring eller andra förändringar i urinröret.
  • Du har en förstorad livmoder som gör att du ofta känner dig kissnödig, till exempel om du har en godartad muskelknuta i livmodern, ett så kallat myom.
  • Det finns en sten i urinblåsan eller en tumör, men det är ovanligt. Då känns det som att du behöver kissa ofta det samtidigt gör ont när det trycker på.
  • Det finns en cysta eller tumör i en äggstock, men det är ovanligt.

Orsaker till överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens är vanligast hos dig som är man.

Det här är de vanligaste orsakerna till överrinningsinkontinens:

Det är mycket ovanligt att du som är kvinna har överrinningsinkontinens.

En del läkemedel kan göra besvären värre

En del läkemedel kan göra inkontinensen värre. Det gäller speciellt vätskedrivande läkemedel.

Andra läkemedel kan göra det svårare att kissa och att tömma blåsan ordentligt. Det gäller till exempel läkemedel vid depression och vissa läkemedel mot hosta.

En del läkemedel kan orsaka förvirring hos dig som är äldre. Det kan till exempel vara lugnande läkemedel och läkemedel vid sömnbesvär. Dessa läkemedel kan därmed öka risken för inkontinens.

Vad händer i kroppen?

Urinvägarna består av njurarna, njurbäckenet, urinblåsan, urinledarna och urinröret.

Urinen samlas upp i njurbäckenet och leds sedan ner till urinblåsan genom urinledarna. Varje urinledare är 25-30 centimeter lång. Urinblåsan fungerar både som en behållare för den urin som bildas och som en pump när blåsan ska tömmas.

Nervimpulser meddelar när blåsan är full

När urinblåsan är lagom utspänd av urin skickas nervimpulser till hjärnan och du känner dig kissnödig. När du är redo att kissa får blåsan signaler att dra ihop sig. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten och urinröret av, så att slutmuskeln öppnas och du kan kissa.

Olika tryck i urinblåsan och urinröret

Mellan toalettbesöken är det lågt tryck inne i urinblåsan och högre i urinröret. Urinen rinner ut när trycket i urinblåsan blir högre än trycket i urinröret.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Mer på 1177.se

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning kan hjälpa dig som har besvär med att det läcker urin eller avföring. Det kan också hjälpa för besvär av framfall. Du kan börja med bäckenbottenträning när som helst under livet.

Njurar och urinvägar

Här kan du läsa mer om besvär och sjukdomar i njurar och urinvägar.

Infektioner i njurar och urinvägar

Läs om olika infektioner i njurar och urinvägar och få råd om när du ska söka vård.

Till toppen av sidan