Att välja vårdmottagning

Remiss

Ibland kan du behöva få vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. Då kan du behöva en remiss. Det är ett besked från mottagningen om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Ibland kan du också själv skriva en så kallad egenanmälan eller egen vårdbegäran.

Hur fungerar en remiss?

Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning. Där görs en första bedömning av de besvär du har. Du får sedan en remiss för att komma vidare till en annan specialist om det behövs och om du vill. Det kan till exempel vara till en hudläkare eller ögonläkare.

Oftast är det en läkare som skriver en remiss, men det finns också annan vårdpersonal som har möjlighet att göra det. Det kan till exempel vara en sjuksköterska på en barnavårdscentral.

Vad innehåller en remiss?

Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en bedömning, undersökning eller behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.

I vissa regioner kan du se din remiss i din journal via nätet. Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på den enhet som tar emot remissen. 

Remissreglerna varierar mellan olika regioner

På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till. 

Alla regioner kräver remiss för medicinsk service, till exempel röntgenundersökningar och provtagningar.

I vissa regioner behöver du även remiss till andra mottagningar. Vilka regler som gäller för remiss bestämmer varje region själv. Här finns länkar till regionernas egen information om remisskrav.

Västerbotten

Här behöver du remiss i Västerbotten

  • Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Bup.
  • Barn- och ungdomsmottagning, med undantag för barn under ett år.
  • Hudmottagning.
  • Hörselrehabilitering – du behöver remiss om du har tinnitusbesvär.
  • Synrehabilitering – du behöver remiss för ditt första besök.

Du behöver alltid remiss för undersökningar som röntgen och provtagning.

Till övriga specialistmottagningar kan du göra en egen vårdbegäran. Läs hur du går tillväga i avsnittet Egenanmälan längre ner på sidan.

Remiss till en annan region

Ibland kan du få en remiss till specialiserad vård i en annan region. Det är till exempel om den vård du behöver inte finns där du bor. Då betalar din region sjukresorna och dina kostnader för boende.

Du kan själv välja var i landet du vill få specialiserad öppenvård om du får en remiss till det. Specialiserad öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd. Det kan till exempel vara en gråstarrsoperation. Du får själv betala dina kostnader för resa och boende om du väljer att åka till en annan region.

Det är viktigt att ta reda på vilka remissregler som gäller om du själv väljer att söka specialiserad öppenvård i en annan region.

Om du måste ha en remiss när du söker vård i din egen region behöver du ha det även i en annan region. 

Ibland kan du själv be om vård utan remiss

I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egenanmälan. Det kan också kallas egen vårdbegäran.

En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egenanmälan. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egenanmälan.

Personen som läser din egenanmälan gör sedan en bedömning och du får en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.

En egenanmälan för vård i en annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.

Västerbotten

Egen vårdbegäran

Egenanmälan kallas i Västerbotten för egen vårdbegäran. I Västerbotten finns möjlighet att göra en egen vårdbegäran på de öppna specialistmottagningar som inte kräver remiss.

Så gör du en egen vårdbegäran

En vårdbegäran kan du göra genom att fylla i och skicka in en blankett som finns att ladda ner här på 1177.se. Blanketten kan även beställas från mottagningen. Du kan också göra en vårdbegäran via mottagningens e-tjänster genom att logga in på 1177.se

Blanketter för egen utskrift

Blanketterna är i pdf-format och länkarna öppnas i en ny flik i webbläsaren.

Blanketten kan skrivas ut och fyllas i för hand. Du kan också fylla i blanketten direkt på skärmen och skriva ut den efter att du fyllt i alla uppgifter. För att vi ska kunna ta emot din vårdbegäran är det viktigt att du fyller i klinikens eller mottagningens namn och vilket sjukhus du söker till. Skicka sedan blanketten till mottagningen via post.

Om du är osäker på var du kan få bäst hjälp kan du alltid kontakta din hälsocentral eller sjukstuga för en första medicinsk bedömning. Du kan också ringa 1177 om du inte vet vart du ska vända dig.

Vad händer när du har lämnat din vårdbegäran?

Om den som tar emot din vårdbegäran bedömer att du behöver undersökas får du en kallelse till mottagningen. Men bedömningen kan också leda till att du blir hänvisad till en hälsocentral, sjukstuga eller annan mottagning. Du kan också få råd om vad du kan göra själv, till exempel ta receptfria läkemedel.

Egen vårdbegäran bedöms på samma sätt som remisser från till exempel hälsocentralen och innebär inte att du har rätt att få specialistvård. Det är vårdpersonalens medicinska bedömning som avgör vilken vård du ska få.

Hälsocentralen och sjukstugan i första hand

I Västerbotten rekommenderas du att i första hand kontakta din hälsocentral eller sjuksstuga. Även om en specialistmottagning inte kräver remiss är det alltid bra om en hälsocentral eller sjukstuga gör en första bedömning av dina besvär. Innan du får komma till en specialistmottagning kan det till exempel krävas att du har blivit undersökt eller tagit vissa prover.

Om du behöver träffa en specialist på sjukhus, till exempel en ortoped eller hudläkare, skickar hälsocentralen en remiss dit. Då behöver du inte göra en egen vårdbegäran.

Bor du i en annan region och söker vård i Västerbotten?

Du som kommer från en annan region och söker specialistvård i Västerbotten genom egen vårdbegäran måste själv stå för rese- och boendekostnader. Kontakta den region där du bor om du har frågor kring ersättningar.

Hur länge behöver du vänta?

Du har rätt att diskutera med din läkare om vart remissen ska skickas. Vissa mottagningar kan ha lång väntetid. Då kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Behöver du få vård snabbt kan det skrivas in i remissen. Men det är alltid den mottagning som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.

Vårdgarantin gäller endast i din egen region

När du får en remiss till en mottagning i din egen region gäller den nationella vårdgarantin, som innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid. För specialistmottagningar gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar för att få en besökstid på specialistmottagningen som du har blivit remitterad till.

Vårdgarantin gäller inte längre om du får en remiss och väljer att söka vård i en annan region. Då är det ditt medicinska behov av vård som avgör hur lång väntetiden blir.

Patientavgiften för ett vårdbesök är olika. Kostnaden beror på vad det är för vård och vart remissen skickas. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet.

Under tiden du väntar på att få komma till den mottagning du har fått remiss till är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.

Mer på 1177.se

Vårdgaranti

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att få kontakt med vården. Den anger också hur länge du som längst ska behöva vänta på att få den vård som du behöver.

Fast vårdkontakt - din hjälp i vård och omsorg

Är du sjuk och har många besök i vården kan du få hjälp av en person inom vården som hjälper dig med dina vårdkontakter. Det kallas för en fast vårdkontakt. Det är den personen du ska kontakta för att få veta vad som planeras i vården för dig.

Patientlagen

Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård.

När du loggar in på 1177.se

Med e-tjänsterna på 1177.se kan du se personlig vårdinformation och kontakta vården på ett säkert sätt. Här kan du läsa mer om de olika e-tjänsterna.

Till toppen av sidan