ÅNGEST

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv. Det finns behandlingar som kan hjälpa dig med EIPS. Det finns även mycket du kan göra själv för att må bättre.

Det finns flera benämningar av diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom eller borderline personlighetssyndrom som det också kallas. Orsaken till det är bland annat att vården använder olika diagnosmanualer.

Här används benämningen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och förkortningen EIPS.

Symtom

Du som har EIPS har ofta starka känslor som växlar snabbt. Du kan ofta försöka att hantera starka känslor genom ett beteende som kan bli destruktivt för dig själv. Det är också vanligt att du har svårigheter i nära relationer. 

Att få diagnosen EIPS behöver inte betyda att du alltid kommer att ha den. Många lär sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och kan leva ett bra liv.

För att få diagnosen ska minst hälften av följande symtom stämma in på dig:

  • Du har en stark rädsla att bli övergiven.
  • Du har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
  • Du upplever ofta en inre tomhet.
  • Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. 
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till extrem nedvärdering.
  • Du kan känna en intensiv ilska som omgivningen uppfattar som överdriven i förhållande till orsaken.
  • Du kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Du är impulsiv och kan ofta utveckla ett beroende av något slag.
  • Du skär dig eller skadar dig själv på andra sätt. Du kan även ha återkommande tankar på att avsluta ditt liv.

Symtomen kan variera från person till person

Vilka symtom du kan få och hur starkt de påverkar ditt liv varierar mycket från person till person. Här följer en beskrivning om vad symtomen kan innebära för den som har EIPS och hur de kan hänga ihop med varandra. Det motsvarar det som finns i punktlistan ovan, men beskrivs här lite mer utförligt.

Rädsla för att bli övergiven

Du kan lätt att bli beroende av de människor som finns runt omkring dig om du känner dig osäker på vem du själv är. I relationer kan det bli så att du hela tiden vill få bekräftelse av din partner, även om det innebär att du inte mår bra av det. 

Rädslan för att bli övergiven styr dig. Ibland styr den dig så mycket att du avslutar relationer. Anledningen kan vara att du hellre överger någon än att själv bli övergiven. Du kan känna att du ständigt behöver vara på din vakt och vara osäker om du kan lita på andra människor.

Tomhetskänsla och osäkerhet på vem du är

Det är vanligt att du som har EIPS upplever en stor tomhet inom dig som andra kanske har svårt att förstå. Du kan känna dig ensam och missförstådd.

Du kan också känna dig osäker på vem du är och vad du egentligen har för värderingar. Det gör att du lätt kan påverkas av din omgivning. Vad du tycker och vill kan därför variera mycket mellan olika tidpunkter, och beroende på vem du umgås med. Det finns en risk att du tappar bort vad du själv vill och mår bra av.

Snabba växlingar mellan olika känslor

Dina känslor växlar snabbt från att du mår bra eller helt okej, till mycket dåligt. Du kan till exempel känna stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar. Det framkallar ofta känslor av skam.  

Det kan vara svårt för andra att hänga med i dina snabba växlingar och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som aggressiv eller känslokall, utan att du egentligen är det. 

Svårt i nära relationer

Hur du förhåller dig till andra människor kan variera väldigt mycket. Det kan märkas särskilt tydligt i nära relationer. Ena stunden kan du gilla en person väldigt mycket, för att i nästa stund tycka väldigt illa om den. Att känna tillit till andra människor är ofta svårt för dig.

Det kan vara svårt för andra i din närhet att hänga med i de snabba växlingarna och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som opålitlig, aggressiv eller känslokall, utan att du egentligen är det.

Overklighetskänslor

När du är med om något svårt eller obehagligt kan du få upplevelser som kan vara ett uttryck för något som kallas för dissociation. Det innebär att du upplever dig själv, omgivningen eller det som händer som overkligt. Du kan också känna att det som händer inte riktigt berör dig.

Ibland kan du få minnesluckor som inte beror på att du exempelvis har druckit alkohol eller tagit andra droger. Det kan även yttra sig som identitetsstörningar, vilket innebär att du känner dig främmande inför dig själv. Du kan också uppleva att du har flera sidor eller personligheter i dig, som inte är överens med varandra.

Självskadebeteende och impulsivt beteende

Som en konsekvens av dina svårigheter att hantera och reglera starka känslor och impulser kan du som har EIPS skada dig själv eller utveckla en ätstörning.

Det är också vanligt att du utvecklar ett beroende av till exempel alkohol, sex eller spel om pengar. I stunden kan du känna en lättnad, men det kan göra att du mår sämre i längden.

Det är viktigt att du får hjälp, och lär dig att hantera sina känslor på andra sätt. Därför är det ofta bra att få stöd genom exempelvis samtal eller någon form av psykoterapi eller psykologisk behandling.

Självmordstankar

Du kan känna en stor hopplöshet inom dig som du upplever att ingen annan kan förstå. Du kan känna dig värdelös eller övergiven.

Ibland kan du ha tankar på att avsluta ditt liv. Om tankarna stannar kvar under en längre tid behöver du söka hjälp. Läs mer i nästa kapitel.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du EIPS och har svårt att klara av din vardag. Där kan du antingen få behandling eller vägledning till vidare hjälp.

Oavsett vad som orsakar dina svårigheter är det viktigt att du söker hjälp om du mår dåligt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du ska söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig och du känner att du inte orkar mer.

Ring också 112 om du är närstående till någon som du tror har planer på att skada sig själv allvarligt eller ta sitt liv.

Stockholms län

Vård för vuxna

Läs om vilka mottagningar du kan kontakta för att få psykiatrisk hjälp i Stockholms län.

Vad beror EIPS på?

Orsakerna till EIPS kan vara flera och variera från person till person. Ofta beror det både på gener – alltså egenskaper du är född med – och hur du haft det under din uppväxt och även senare i livet.

För en del personer kan det finnas en bakgrund av svåra upplevelser, trauman eller övergrepp tidigt i livet. För andra är det mer oklart hur uppväxten har påverkat.

Det är vanligt att ha svårigheter som vid EIPS när man är i puberteten eller som ung vuxen då många är osäkra på sin identitet. Det går ofta över av sig själv. Många lär sig så småningom att hantera känslor och relationer på ett sätt som inte är destruktivt.

Utredning och undersökning

När du söker vård för EIPS träffar du ofta en läkare och en psykolog, och ibland även andra personer som arbetar inom vården. Det kan se olika ut på olika mottagningar exakt hur utredningen går till.

Be gärna behandlaren du träffar att förklara hur det fungerar på just din mottagning.

Diagnosen ställs med en särskild typ av intervju

För att din behandlare ska kunna ställa diagnosen EIPS behöver ni ha ett samtal som kallas för strukturerad intervju. Det innebär att hen ställer frågor utifrån en mall. Ibland ska du också själv fylla i formulär med olika färdiga svarsalternativ.

Om du mår mycket dåligt kan du behöva vänta med att bli intervjuad tills du mår mer som vanligt igen. Det är viktigt för att behandlaren ska kunna göra rätt bedömning.

Om du vill kan du be en närstående att följa med om du behöver hjälp med att beskriva dina symtom.

Din behandlare tolkar svaren och använder resultatet för att ställa diagnosen EIPS eller en annan diagnos. Det är inte ovanligt att en person har andra diagnoser, utöver EIPS.

Andra diagnoser som kan påminna om EIPS

Symtom på EIPS är vanliga och kan likna besvär som finns i samband med andra tillstånd. Din behandlare behöver därför undersöka om du har annan diagnos, än EIPS, eller om du har EIPS tillsammans med andra diagnoser.

Exempel på andra diagnoser som kan påminna om EIPS är exempelvis dessa:

Att få en diagnos

Att få en diagnos kan upplevas på olika sätt. En del kan ibland känna en lättnad över att få en diagnos som talar om för en att man inte är ensam. Du får också veta vilka behandlingar som kan hjälpa dig. Det kan ge dig hopp om att kunna må bättre.

Behandling

Vilken behandling du blir erbjuden om du har fått diagnosen EIPS kan variera beroende på var du söker vård. Oftast består behandlingen av någon form av psykologisk behandling, och ibland även läkemedel.

Om det finns andra diagnoser som påverkar hur du mår kan du ibland bli erbjuden behandling för det.  Det kan till exempel vara aktuellt om du har någon av följande diagnoser:

För många med EIPS kan det vara till stor hjälp att få behandling för en av sina svårigheter i taget.

Ibland kan man få en remiss till en speciellt anpassad psykoterapi, där man arbetar med många svårigheter samtidigt.

Speciellt anpassade psykoterapier

Det finns några psykoterapiformer som är särskilt effektiva och anpassade till dig med svår EIPS. Två exempel är dialektisk beteendeterapi, DBT, och mentaliseringsbaserad terapi, MBT.

Terapierna har många likheter med varandra, även om vissa begrepp och teorier kan skilja sig åt. Båda pågår under en längre tid – cirka ett år – och innebär att man går i både individuell terapi och i gruppterapi. En viktig del i behandlingen är att man tränar olika metoder för att förstå, hantera och lugna känslor. Metoderna kan vara till exempel medveten närvaro, mindfulness eller mentalisering.

Du får även öva på följande förmågor:

  • att lägga märke till dina tankar och tolkningar och hur de styr dina handlingar
  • att hitta annorlunda sätt att agera på det du känner och tänker
  • att lära dig att känna igen och sätta ord på olika känslor och få hjälp att förstå dina känslomässiga reaktioner.
  • att se situationer från många olika perspektiv
  • att förstå hur du kan uttrycka det du vill och behöver på sätt som gör att dina relationer fungerar bättre
  • att acceptera och hantera dina tankar, känslor och relationer på sätt som hjälper dig att må bättre på sikt.

Genom att öka din förmåga att tolka både dina egna och andra människors handlingar lär du dig att förstå bättre hur du själv och andra mår och reagerar. 

Det är ofta en väntetid innan du får börja behandlingen.

Läkemedel

En del mår bäst helt utan läkemedel. Andra kan behöva antidepressiva eller stämningsstabiliserande läkemedel och i vissa fall antipsykotiska mediciner för att må bättre. Ibland kan du behöva läkemedel under svåra tider i ditt liv men klarar dig utan när du mår bättre igen.

Det är viktigt att du gör en utvärdering tillsammans med din behandlare vilken behandling som hjälper dig att må bättre.

Vad kan jag göra själv?

Du kan behöva lära dig att hantera dina känslor på ett sätt som du mår bra av. En bra början är att försöka acceptera känsligheten som en del av dig själv. Du kan tänka att din känslighet kan vara ett problem, och samtidigt en tillgång om du kan lära dig leva med den.

Här är några exempel på sådant som du själv kan göra för att må bättre.

Fasta rutiner och fysisk aktivitet

De allra flesta människor mår bra av att ha ett regelbundet liv med fasta rutiner. För den som har en känslighet kan det vara ännu viktigare.

Du kan behöva vara noga med dina matvanor och se till att sova tillräckligt många timmar. Känsligheten kan öka om du är hungrig, trött, törstig och göra det svårare för dig att stå emot impulser som kan skada dig eller såra någon annan.

Det är bra om du regelbundet rör på dig. Att röra sig är ett effektivt sätt för att minska ångest, obehag och nedstämdhet. Var noga med att träningen syftar till att din kropp ska fungera bra, och inte till att du ska se ut på ett visst sätt.

Undvik alkohol, droger och lugnande läkemedel

Det är viktigt att avstå från alkohol och andra droger. Även om du kan känna en lättnad för stunden, gör det att du i längden får svårare att hantera obehagliga känslor.

Undvik också lugnande eller smärtstillande läkemedel av de sorter som kan leda till ett beroende, som till exempel bensodiazepiner eller andra beroendeframkallande läkemedel som används vid sömnsvårigheter.

Öva i en trygg miljö

Du kan behöva öva dig på att hitta sätt att stå ut när du är stressad och har starka känslor. Du kan behöva öva på att ta en paus i vissa situationer. Det kan vara bra om du får tid att lugna dig och tänka efter innan du agerar.

Välj människor som du mår bra av att träffa, och som accepterar dig som du är. Umgås med personer som möter dig med respekt och omtanke. Undvik miljöer där till exempel alkohol eller droger är en viktig del i umgänget.

Var tydlig med vad du känner

Du kan öva på att vara tydlig med det du tänker och känner i nära relationer. Det gör det lättare för din omgivning att förstå dig. I en konflikt kan du försöka att lyssna på hur den andra personen uppfattar situationen, även om du inte håller med.

Föreställ dig att det som någon annan känner är lika verkligt som det du själv känner. Att förstå att dessa skilda upplevelser kan existera samtidigt kan hjälpa dig att få perspektiv på dina och andras känslor. Det kallas mentalisering och är en förmåga som går att öva upp.

Ofta är det allra svåraste att på ett vänligt och tydligt sätt våga stå upp för vad du behöver och vill, trots att du ser att andra känner och vill annorlunda. För om du anpassar dig för mycket så är risken stor att det slutar med att du får ett utbrott eller mår väldigt dåligt. Och om andra anpassar sig för mycket kan de till slut bli arga eller irriterade på dig, vilket kan trigga din rädsla för att bli övergiven.

Medveten närvaro kan hjälpa

Många kan bli hjälpta av meditation eller träning i medveten närvaro, så kallad mindfulness. En del föredrar att göra avslappningsövningar.

Det är metoder som kan hjälpa dig till att bli medveten om dina tankar och känslor, vilket kan göra det lättare att hantera svåra känslor i stunden.

Kreativitet kan ge kraft

Känslighet kan ofta höra ihop med en kreativ förmåga. Att få skapa genom att exempelvis skriva, måla, lyssna eller göra musik kan vara ett bra sätt att hantera svåra känslor. Att skapa kan ge dig den kraft du behöver som motvikt i lägen då dina relationer med andra är påfrestande för dig. Ibland kan det vara bra att ha en terapeut som stöd.

Prata med andra

Sök stöd hos andra med liknande erfarenheter som har börjat må bättre. Du kan till exempel kontakta någon av följande föreningar:

Det finns även många andra föreningar som erbjuder anonymt stöd på nätet. Att sätta ord på vad du känner kan hjälpa dig att förstå dig själv och ge dig nya perspektiv på din situation. Det kan också vara en början till att söka hjälp, till exempel i vården.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.

Fråga om du inte förstår

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om din behandling kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling.

Fast vårdkontakt och tolk 

Du har rätt till en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer i samband med din vård. Den t är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård. Den fasta vå.rdkontakten samordnar den vård du behöver

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Tolken brukar bokas av den mottagning som behandlar dig. Hör av dig i förväg om du behöver tolkning.

Tolken har tystnadsplikt, precis som alla andra som arbetar inom sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Om du inte är nöjd

Om du är missnöjd med vården eller med personalens bemötande kan du klaga, oavsett om du är patient eller närstående. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare. Läs mer om hur du gör i den här texten.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Närstående till någon med EIPS

Du som är närstående kan ha behov av råd och stöd från andra i liknande situationer eftersom EIPS ofta handlar om svåra känslor i nära relationer.

Ibland kan du känna dig maktlös

Du kan många gånger behöva hantera kraftiga känslomässiga utbrott. Det kan både vara svårt att förstå och att förhålla sig till. Personer som har EIPS kan kräva omedelbar uppmärksamhet, samtidigt som du kan bli avvisad när du försöker hjälpa till. Du kan också känna en maktlöshet över hur du ska kunna vara ett bra stöd.

Som närstående till någon med EIPS blir det ofta viktigt att sätta gränser för vad du orkar med. Dels genom att lugna och trösta, dels genom att vara tydlig med hur du själv känner och vad du orkar med.

Att sätta sunda gränser är viktigt, både för din egen skull och för den som har EIPS. Du kan behöva lära dig att förstå vad som beror på dig, och vad som handlar om personens svårigheter.

Stötta personen att söka vård

Det är alltid bra att be den som har EIPS att söka vård, gärna upprepande gånger om det behövs. Att få behandling och stöd är särskilt viktigt om din närstående mår mycket dåligt, skadar sig själv eller har självmordstankar.

Om du vill kan du erbjuda dig att följa med vid ett första vårdbesök. 

Kunskap kan hjälpa

Du som är närstående kan ha stor hjälp av att lära dig mer om EIPS och hur det fungerar. På nationella självskadeprojektets webbsida finns material till närstående.

Det finns också många böcker om metoder för behandling och självhjälp som du kan ha nytta av att läsa. Några exempel på litteratur finns hos svenska föreningen för dialektisk beteendeterapi.

Sök stöd för egen del

Du behöver ta hand om dig själv för att må bra och för att orka vara ett stöd för personen med EIPS. Försök att få tillräckligt mycket sömn, röra på kroppen och att äta hälsosam mat på regelbundna tider.

Försök att ta dig tid att göra saker du tycker om och som får dig att må bra. Sök vård själv om du behöver det. Kontakta din kommun för att höra vilket anhörigstöd som finns där du bor.

Kontakta en förening

Sök stöd hos andra som har liknande erfarenheter. Det finns många föreningar för patienter och närstående, till exempel AnBo - anhörigförening borderline, föreningen SHEDO och riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och Fri.

Här finns en lista över föreningar som ger stöd på nätet.

En rikstäckande förening för närstående som har lokala avdelningar är anhörigas riksförbund. Du behöver inte vara medlem för att kontakta en förening. Om du vill kan du vara anonym.

Till toppen av sidan