Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation
Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två likartade sjukdomar som oftast orsakas av ett virus. Det är vanligt att bli bra igen utan behandling. Men inflammationer i hjärnan kan vara mycket allvarliga. Sök därför genast vård om du eller någon i din närhet har symtom på hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation.
I hålrummet mellan huvudets skallben och hjärnan finns de så kallade hjärnhinnorna. De blir inflammerade om du får hjärnhinneinflammation, som också kallas meningit.
Hjärninflammation gör att själva hjärnvävnaden blir inflammerad. Sjukdomen som också kallas encefalit kan även göra att hjärnhinnorna blir inflammerade.
Symtom på hjärnhinneinflammation
Det här är några vanliga symtom:
- du får kraftigt ont i huvudet
- du blir illamående
- du får feber.
En del blir mycket stela i nacken. Nacken är då så stel att det kan vara svårt att röra hakan mot bröstet. En del kan också bli känsliga för ljud och ljus.
Huvudvärken brukar komma snabbt. Den kan också kännas annorlunda och kraftigare än hur det vanligtvis känns när du har ont i huvudet.
Virus och bakterier ger samma symtom
De vanligaste symtomen på hjärnhinneinflammation är samma oavsett om sjukdomen är orsakad av virus eller bakterier. Skillnaden är att hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier brukar ge mycket kraftigare symtom. Du kan också få röda eller rödlila utslag om bakterier är orsaken.
Vanligt att du blir sjuk i två omgångar
Virus är den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation. Oftast handlar det om ett virus som kallas enterovirus. Det är vanligt att du blir sjuk i två omgångar om du smittas av enterovirus.
I den första omgången kan du till exempel få följande symtom:
- du får ont i halsen
- du får ont i musklerna
- du blir illamående
- du får ont i magen och diarré.
En eller ett par veckor senare kommer den andra omgången då du får hjärnhinneinflammation. Då brukar febern och huvudvärken försvinna inom sju till tio dagar. Du kan ha svårt med koncentrationen i någon vecka efter det.
Bakterier kan göra dig allvarlig sjuk snabbt
När bakterier är orsaken blir du ofta allvarligt sjuk snabbt och sedan ännu mer sjuk inom några dygn.
Symtomen kan vara mindre tydliga hos barn och äldre
Barn som är yngre än tre månader får inte alltid hög feber vid hjärnhinneinflammation. Det gäller oavsett om sjukdomen orsakas av virus eller bakterier. Ett barn kan i stället ha gråblek hud och gny eller gnälla. Barnet kan även suga sämre när hen ammas eller matas.
Symtomen kan även vara mindre tydliga för personer över 70 år och alla som har nedsatt immunsystem.
Symtom på hjärninflammation
Vid hjärninflammation är det vanligt med samma symtom som vid hjärnhinneinflammation. Du får feber och kraftigt ont i huvudet. Det är också vanligt att få störningar av hjärnans funktion som ger följande symtom:
- du blir förvirrad
- ditt tal påverkas
- du får kramper
- du får försämrad styrka och känsel.
Du kan även bli omtöcknad eller tappa medvetandet om du är mycket sjuk.
Sjukdomen kan komma som en komplikation efter andra virussjukdomar som luftrörskatarr, vattkoppor eller herpes.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du eller någon i din närhet har en hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Om det är bråttom
Ring genast 112 om något av det här stämmer:
- du eller någon i din närhet får krampanfall
- du eller någon i din närhet blir medvetslös eller är förvirrad.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Undersökningar och utredningar
Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar bland annat på hjärtat, känner om nacken är stel och tittar efter blödningar i huden.
Läkaren kan också försöka böja upp ditt huvud mot bröstet när du ligger på rygg. Då kan du känna att det tar emot och gör ont. Det är vanligt att du inte kan sätta hakan mot bröstet om du sitter med raka ben i sängen.
Vanligtvis får du också lämna blodprover.
Ryggvätskeprov visar om du har sjukdomen
För att ta reda på om du har hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation får du lämna ett ryggvätskeprov, som också kallas lumbalpunktion. Vätskan som finns i ryggmärgens och hjärnans hålrum analyseras för att se om sjukdomen beror på virus eller bakterier.
Behandling
Du kan inte få behandling mot hjärnhinneinflammation och hjärninflammation som orsakats av virus eftersom det inte finns läkemedel som hjälper mot det.
Ett undantag är om sjukdomen orsakas av virus från herpes eller vattkoppor. Då kan du få behandling med virushämmande läkemedel.
Antibiotika direkt i blodet om bakterier är orsaken
Inflammationer i hjärnan som beror på bakterier behöver behandlas så snabbt som möjligt för att minska risken för bestående besvär. Du läggs då in på sjukhus och får behandling med antibiotika antingen genom dropp eller med sprutor.
Vid hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation på grund av borrelia får vuxna och barn över åtta år antibiotika i tablettform. Barn under åtta år får antibiotika direkt i blodet .
Vila och lindra huvudvärken
Vid hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan huvudvärken vara kraftig. Då kan det vara skönt att ligga och vila i ett mörkt och tyst rum.
Du kan använda smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol för att sänka febern och lindra huvudvärken.
Komplikationer och följdsjukdomar
De flesta som får hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation som beror på virus blir helt bra igen. Men ibland kan sjukdomen ge följdsjukdomar som nedsatt hörsel, epilepsi och andra besvär som har med nervsystemet att göra.
Hjärnhinneinflammation som är orsakad av bakterier kan ibland leda till att en person dör.
Vad beror sjukdomarna på?
Den vanligaste orsaken till inflammationer i hjärnan är att du får en infektion i kroppen som beror på virus eller bakterier. Ofta handlar det om smittämnen som förs över från person till person
När virus är orsaken
Det är vanligast att en inflammation i hjärnan orsakas av virus, till exempel TBE som överförs genom fästingbett. Du kan vaccinera dig mot sjukdomen.
Endast ett fåtal av de som smittas med enterovirus får hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation.
Det herpesvirus som är den vanligaste orsaken till herpes i underlivet kan även orsaka inflammationer i hjärnan, ibland upprepade gånger.
Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan också orsakas av påssjuka och mässling, men det är ovanligt. Vaccin mot båda sjukdomarna ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.
När bakterier är orsaken
Inflammationer i hjärnan som orsakas av bakterier är ovanliga, men kan vara mycket allvarliga.
När inflammationer i hjärnan beror på bakterier är borrelia den vanligaste orsaken. Borrelia smittar bland annat genom fästingbett. Dessa bakterier gör dig inte lika allvarligt sjuk som när andra bakterier är orsaken. Du kan få behandling med antibiotika som hjälper och dödar bakterierna, men det kan ta lång tid att bli helt bra igen.
Ovanliga bakterier och virus kan göra dig allvarligt sjuk
Hjärnhinneinflammation kan också orsakas av pneumokockbakterier eller meningokockbakterier. Det är mycket ovanligt, men sjukdomen blir då mycket allvarligare. Hjärnhinneinflammation som beror på meningokockbakterier kallas också för epidemisk hjärnhinneinflammation. Det finns vaccin mot sjukdomen.
Japansk hjärninflammation är en virussjukdom som finns i Sydostasien och stora delar av östra Asien. Sjukdomen kallas också japansk encefalit och sprids av myggor. Sjukdomen är ovanlig, men kan vara allvarlig och till och med livshotande. Du kan vaccinera dig mot japansk hjärninflammation.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Barn ska vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.