INFLAMMATION OCH INFEKTION I LUNGOR OCH LUFTRÖR

Luftrörskatarr

En luftrörskatarr orsakas oftast av virus och ger hosta. För det mesta går en luftrörskatarr över av sig själv på två till fyra veckor. Luftrörskatarrer är mycket vanliga, både hos barn och vuxna.

Luftrörskatarr kallas också akut bronkit. Läs mer om luftrörskatarr hos barn som är yngre än två år.

Symtom

En luftrörskatarr börjar ofta som en förkylning. Du kan hosta redan från början eller så börjar hostan efter några dagar.

Hostan kan vara torr och retande eller slemmig. Slemmet kan vara vitt, gult eller brunt. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, framförallt när du hostar.

Du kan få svårare att andas och du kan höra ett pipande ljud när du andas. Det kan bero på att du har mycket slem eller att luftrören reagerar med kramp. 

Du kan även få ont i halsen, feber och snuva. Ibland får du också ont i muskler eller leder.

Luftrörskatarr läker oftast av sig själv

En vanlig luftrörskatarr går oftast över av sig själv inom två veckor, men det kan ta upp till fyra veckor. Ibland finns hostan kvar i ytterligare ett par veckor, fast du i övrigt mår bra.

Vad kan jag göra själv?

Hostan och slemmet hjälper kroppen att bli av med infektionen. Det är därför bra att hosta upp slemmet. Men det är ofta jobbigt att hosta mycket, framför allt om du eller barnet hostar på natten.

Det finns flera saker du kan göra för att försöka lindra besvären vid en luftrörskatarr:

  • Drick mycket. Att dricka gör att slemmet blir lättare att hosta upp. Varm dryck verkar ofta lenande i svalget. Har du rethosta på natten kan det hjälpa att dricka lite vatten när hostan kommer.
  • Höj huvudänden på sängen om du hostar mycket på natten. Enklast är att bädda med extra kuddar. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.
  • Vila när du har feber eller känner dig sjuk. Undvika att träna eller anstränga dig fysiskt. När du mår bättre är det bra för läkningen att du rör lite på dig, till exempel tar promenader.

Receptfria läkemedel vid hosta

Det finns inga studier som visar att receptfria hostmediciner har någon tydlig effekt. Men en del tycker att de hjälper. På apoteket finns receptfria hostdämpande och slemlösande läkemedel att köpa. Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet noskapin kan ha viss effekt om du har rethosta och svårt att sova. Att dricka mycket brukar vara lika effektivt som slemlösande läkemedel.   

Det finns även receptbelagda läkemedel mot hosta, som skrivs ut av en läkare.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har luftrörskatarr behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär: 

  • Du eller barnet blir inte blir bättre inom två till tre veckor.
  • Du eller barnet får ofta luftrörskatarrer.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning så snart det går om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär: 

  • Det känns tungt att andas.
  • Det hörs pipande eller väsande ljud vid andningen.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får hög feber, frossa och känner dig mycket sjuk. Detsamma gäller för barn. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du eller ditt barn får mycket svårt att andas.
  • Du eller ditt barn får gråblek ansiktsfärg eller får blå läppar.
Stockholms län

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Behöver du råd på andra språk?

På telefon 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 8–22 och på finska klockan 8–12.

Smittar luftrörskatarr?

De förkylningsvirus som kan orsaka luftrörskatarr sprids lätt genom luften eller genom föremål som du tar på. Du kan bli förkyld om du får i dig viruset, men det är inte säkert att du får en luftrörskatarr.

Undersökningar

Det räcker oftast med att du berättar om dina besvär för att läkaren ska kunna ställa diagnosen luftrörskatarr.

Läkaren brukar också göra en kroppsundersökning. Läkaren lyssnar på dina lungor. Det kan höras ett pipande ljud när du andas. Det kan bero på kramp i luftrören eller att du har mycket slem.

Läkaren kan också titta i ditt svalg. Precis som vid en förkylning syns det ofta en rodnad och ibland en svullnad längst bak om du har en luftrörskatarr. Dina lymfkörtlar på halsen kan också vara svullna och ömma.

Ibland får du lämna prover

Du behöver inte lämna några prover om du har en vanlig luftrörskatarr som inte har pågått längre än fyra veckor och du inte känner dig allt för sjuk.

Du kan få lämna blodprov om läkaren misstänker att det kan vara en kraftigare infektion, till exempel lunginflammation.

Röntgenundersökningar behövs oftast inte

En lungröntgen behövs sällan. Du som har återkommande luftrörskatarrer kan få göra en lungröntgen för att se om det finns skador på lungorna. Det gäller framför allt dig som röker och över 40 år.

Du kan också få genomgå en lungröntgen om läkaren är osäker på varför du är sjuk eller om du blir sämre.

Behandling

En vanlig luftrörskatarr går oftast över av sig själv. Det gäller både om den beror på virus och på bakterier.

Ibland behövs antibiotika

Antibiotika hjälper inte vid en vanlig luftrörskatarr. Men ibland kan du behöva behandling med antibiotika, om läkaren bedömer att luftrörsinfektionen har utvecklats till en infektion med bakterier som inte läker. Det är vanligare om du till exempel röker, har en lungsjukdom eller någon sjukdom som påverkar kroppens immunförsvar.

Läkemedel som vidgar luftrören

Du kan behöva luftrörsvidgande läkemedel om du har symtom på kramp i luftvägarna. Det kan vara att du får svårt att andas eller att det hörs ett pipande ljud från luftrören.

Det är framför allt vuxna med sjukdomar som KOL eller astma som får kramp i luftrören, men även yngre barn kan få det. Luftrörsvidgande läkemedel skrivs ut av en läkare.

Återkommande luftrörskatarrer

Kontakta din vårdcentral om du väldigt ofta har luftrörsinfektioner eller om infektionerna pågår länge. Det kan bero på att du har någon annan sjukdom som gör dig extra mottaglig för infektioner, till exempel astma eller att ditt immunförsvar är nedsatt. Hos personer över 40 år kan återkommande luftrörskatarrer vara ett första tecken på sjukdomen KOL. Du behöver ofta även annan behandling om du har någon av dessa sjukdomar.

Komplikationer och följdsjukdomar

Ibland läker inte luftrörskatarren, utan dina besvär ökar istället. Då kan du ha fått en svårare luftrörsinfektion eller en lunginflammation. Det är vanligare om du röker eller har KOL. Kontakta vården om dina besvär inte går över eller blir svårare.

Hur kan jag minska risken för luftrörskatarr?

Ett aktivt liv med lagom mycket motion, goda matvanor och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner. Stress, för lite sömn under en längre tid och för mycket alkohol kan i stället försämra immunförsvaret.

Tvätta händerna

Det är svårt att undvika de virus som kan orsaka luftrörskatarr. Att tvätta händerna kan minska risken att smittas. Se till att tvätta händerna till exempel när du har haft kontakt med någon som är förkyld och innan du äter.

Rök inte

Rökning försämrar kroppens försvar i luftvägarna. Återkommande luftrörskatarrer hos dig som röker är ett tecken på att luftvägarna håller på att skadas allvarligt. Det är viktigt att sluta röka för att luftvägarna inte ska skadas mer. Det finns mycket hjälp att få om du vill sluta att röka.

Orsaker till luftrörskatarr

En luftrörskatarr kan orsakas av virus eller bakterier.

Virusinfektioner

Den vanligaste orsaken till luftrörskatarr är virusinfektioner. Det finns många virus som kan ge infektioner i luftvägarna.

Bakterieinfektioner

Bakterier kan också orsaka luftrörskatarrer. Det är samma typ av bakterier som kan orsaka en lunginflammation. Pneumokockbakterien är ganska vanlig. Ibland får du först en infektion med virus som skapar en inflammation i luftrören. Då blir slemhinnorna skadade och det är lättare för bakterierna att få fäste och bli fler.

Ibland kan det vara en bihåleinflammation som gör att bakterierna får fäste.

Vad händer i kroppen?

Genomskärning av andningssystemet. Illustration.
När du andas in kommer luft ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften.

Vid en luftrörskatarr har virus eller bakterier kunna föröka sig i kroppen och skapat en infektion. Kroppens immunförsvar regerar på olika sätt för att bli av med infektionen.

En reaktion på infektionen är att slemhinnan i svalget svullnar. När slemhinnan är svullen och irriterad får du ofta hosta. Till en början är det ofta en torr rethosta. Senare bildas slem som skyddar luftrören.

Hostan och slemmet är ett sätt för kroppen att försöka bli av med det som irriterar. Hostan ska därför inte dämpas i onödan. Hostan gör också att du blir av med slemmet.

Du blir ofta trött i början av en infektion eftersom kroppen arbetar hårt för att bli av med infektionen.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. 

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan