Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Skriv ut (ca 14 sidor)

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer är två av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Sjukdomarna utvecklas i tarmens slemhinna och är vanligast efter 70 års ålder. Ju tidigare du får behandling, desto större är chansen att du blir bra.

Skriv ut

De båda sjukdomarna är mycket lika varandra, men om cancern sitter i de nedersta 15 centimeterna av tarmen kallas det ändtarmscancer. Orsaken till sjukdomarna är oklar.

Symtom

Symtom

Det här är några vanliga symtom som kan bero på tjocktarmscancer:

  • Du får blödningar från tarmen. Det kan visa sig som oblandat, rött blod. Blodet kan också vara blandat med avföringen. Ibland kan bajset färgas svart.
  • Du får förändrade avföringsvanor. Antingen bajsar du oftare eller mer sällan än tidigare eller så ändrar avföringen form och utseende.
  • Du känner dig trött och blir blek, vilket är tecken på blodbrist
  • Du får slem i avföringen.
  • Du får svårt att bajsa och det känns som att du inte lyckas tömma tarmen helt.
  • Du får ont i magen, tappar aptiten eller känner dig allmänt trött.

Oftast beror symtomen på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen. Blod i avföringen kan även bero på hemorrojder och ändrade avföringsvanor på att du börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad. Men du bör se till att bli undersökt om du får något av de här symtomen.

Ibland kan en tumör göra att du få plötsligt stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Då gör det mycket ont och magen blir utspänd samtidigt som du kräks. Om det händer bör du söka vård så fort som möjligt på närmaste sjukhus.

Ibland får du inga symtom

Ibland ger tumören inga tydliga symtom och det tar längre tid innan cancern upptäcks. Då kan det vara metastaserna som ger de första symtomen, till exempel trötthet eller viktminskning.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du misstänker kan bero på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral om du har blod blandat med avföringen eller märker att avföringsvanorna förändras. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring genast 112 om du plötsligt får mycket ont i magen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.eller kontakta en vårdcentral.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler. Lägg till din kommun eller stadsdel i sökrutan, så ser du vilka som ligger närmast dig.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Råd på andra språk

Klockan 8:0022:00 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8:0012:00 på finska.

Du kan bli erbjuden screening

I Stockholms län blir du som är mellan 60 och 69 år automatisk erbjuden screening. Läs mer om screeningen.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du får inledningsvis genomgå en kroppsundersökning där läkaren bland annat känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. Sedan får du vanligtvis lämna ett blodprov och ett avföringsprov. Avföringen undersöks för att se om den innehåller blod.

Tarmen undersöks

Du blir undersökt med ett sigmoideoskop, rektoskop eller koloskop  om läkaren misstänker att du har tarmcancer.  Det är instrument som gör att läkaren kan se upp i tarmen, titta på slemhinnan och ta prover. Instrumenten är drygt en centimeter tjocka och förs in genom ändtarmsöppningen med hjälp av lite glidgelé. De har olika fördelar och når olika långt upp i tarmen. Därför kan flera instrument behöva användas.

En undersökning tar från 10 minuter upp till 45 minuter. Du är vaken och ligger vanligtvis på ena sidan. Det kan göra ont och om du vill kan du få smärtstillande läkemedel eller lokalbedövning.

Du kan också behöva röntgas för att läkaren ska kunna se om det finns polyper i tarmen. Polyper är stjälkformade eller knoppformade utväxter från tarmens slemhinna. Läkaren tar bort även godartade polyper i tarmen eftersom de med tiden kan utvecklas till cancertumörer. 

Tumören undersöks i mikroskop

Om läkaren hittar en tumör måste den undersökas i mikroskop, bland annat för att läkaren säkert ska veta om det är en godartad tumör eller en cancertumör. Läkaren tar ett litet prov av tumören med hjälp av en smal tång eller något av instrumentet. Om tumören är liten och sitter lättåtkomligt tas hela bort. Provet skickas sedan till ett laboratorium. 

Datortomografi eller röntgen

Tjocktarmen brukar undersökas med datortomografi, så kallad skiktröntgen. Den ger detaljerade bilder av kroppen. Om du har ändtarmscancer blir du undersökt med magnetkamera, så kallad MRT. 

Någon enstaka gång används fortfarande röntgen med kontrastmedel i stället för datortomografi för att undersöka tjocktarmen. Undersökningen börjar med att läkaren sprutar upp kontrastmedel i tarmen genom en kateter. Sedan tas bilder i olika vinklar för att kunna se var i tjocktarmen tumören sitter.

Även lungor och lever undersöks

När diagnosen är ställd vill läkaren veta om cancern har spridit sig i form av metastaser. Därför undersöks levern med datortomografi, ultraljud eller ibland med magnetkamera. Du får även lungorna röntgade eller undersökta med datortomografi.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har tjocktarmscancer eller ändtarmscancer. Det är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Var tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Ny medicinsk bedömning

Om du har fått diagnosen tjocktarmscancer eller ändtarmscancernoch känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig, kan du få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerrådgivningen på telefon 08-123 138 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerrådgivningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om det visar sig att du har tjocktarmscancer eller ändtarmscancer bör behandlingen komma igång så snart som möjligt. Resultaten av undersökningarna bedöms av specialister från flera olika områden. De träffas och diskuterar vilken operation du ska genomgå och om du behöver strålning och eller cytostatika före operationen. 

Om tumören orsakar tarmvred, ett plötsligt stopp i tarmen eller det skett en bristning av tarmen invid tumören måste du undersökas direkt och opereras snabbt, ofta samma dag.

Den vanligaste behandlingen är att tumören opereras bort. För att förhindra att tumören sprider sig brukar läkaren även ta bort den friska delen av tjocktarmen eller ändtarmen som sitter närmast cancertumören samt de blodkärl och lymfkärl som går till och från tumören. Efter att den del av tarmen där tumören sitter har tagits bort skarvas tarmändarna ihop så att tarminnehållet kan passera.

Små cancertumörer som upptäcks tidigt kan läkaren ibland ta bort med hjälp av rektoskopi eller koloskopi genom ändtarmen. Polypen skärs eller bränns av och tas ut genom instrumentet för att undersökas i mikroskop. Denna behandling räcker om läkaren ser att cancercellerna sitter långt ut på polypen. Om cellerna däremot hunnit växa nere i polypen och in i tarmväggen eller nära den avbrända kanten finns det viss risk att tumörcellerna har spridit sig till andra delar av tarmväggen eller lymfkörtlarna. I sådana fall opererar läkaren ofta bort den aktuella delen av tjocktarmen eller ändtarmen och de närmaste blodkärlen och lymfkärlen.

Förberedelser inför operationen

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt. Var så fysiskt aktiv som du kan inför operationen. Om du har någon annan sjukdom kan du behöva prata med din läkare om att ändra medicineringen eller annan behandling.

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, du återhämtar dig snabbare och risken minskar för infektioner i operationssåret och lunginflammation.

Före operationen är det vanligt att få antibiotika för att minska risken för infektioner. Du kan också behöva läkemedel mot blodpropp, eftersom operationer ökar risken för blodpropp. En narkosläkare går tillsammans med dig igenom hur du ska sövas och vilken smärtlindring som behövs.

Operation av tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Tjocktarmen och ändtarmen opereras ofta genom ett snitt i magen. Du är sövd under operationen, som tar ett par timmar.

Vid tjocktarmscancer opereras delar av tjocktarmen bort. Förekommer det flera tumörer i tarmen eller om det finns stor risk för att nya tumörer dyker upp på andra ställen tas ibland hela tarmen bort.

Vid ändtarmscancer finns flera olika slags operationer:

  • Du får hela ändtarmen inklusive ändtarmsöppningen och slutarmuskulaturen bortopererad. Det innebär alltid att du för resten av livet kommer att ha en stomi, det vill säga en påse på magen.

  • Du får ändtarmen bortopererad, men har ändtarmsöppningen och ringmuskeln kvar. Då gör läkaren oftast också en stomi, men den kan tas bort när tarmen läkt.

Om du har ändtarmscancer kan du ibland bli opererad genom ändtarmsöppningen genom ett speciellt instrument om tumören är liten och inte växer djupt in i tarmväggen.

Vanligt med titthålsoperation

Det har blivit vanligt med titthålsoperationer. Då sticker läkaren in instrument genom små hål eller snitt i magen och tar bort tumören. Det som tas bort undersöks senare i mikroskop. En titthålsoperation tar lite längre tid, men du blir återställd snabbare efter operationen och du får mindre ont. Du kan diskutera med din läkare om det är möjligt med den här typen av operation. Titthålsoperationen görs ibland också med så kallad robotkirurgi.

 

Efter operationen får man smärtlindring. Man brukar få hjälp av en sjukgymnast för att komma igång och röra sig så snart som möjligt. Man får oftast äta vanlig mat och dricka direkt efter eller dagen efter operationen. Under operationen får man oftast en kateter i urinröret, som tas bort dagen efter.

Det är vanligt att behöva stanna på sjukhuset i ungefär en vecka. Vissa kan åka hem tidigare än så, andra behöver stanna ytterligare någon eller några dagar. Hur länge du behöver stanna beror på hur du mår och om du har opererats genom ett större snitt i magen eller med titthålsteknik. Ofta kan man få komma hem lite snabbare efter en titthålsoperation.

Behandling med cytostatika

Efter två till tre veckor kommer resultatet från den mikroskopiska undersökningen av tjocktarmen. Då vet läkaren om tumören har vuxit igenom tarmväggen, om den har spridit sig till lymfkörtlarna eller visar andra tecken på att sprida sig. I dessa fall kan det bli aktuellt med en behandling med cellhämmande läkemedel, cytostatika, för att minska risken för återfall. En sådan behandling brukar pågå under tre till sex månader.

Behandlingen med cytostatika får du ofta som dropp direkt i blodet med bestämda mellanrum, till exempel en gång varannan vecka. Det finns även cytostatika i tablettform. Ibland får du två olika cytostatika i kombination för att förbättra effekten. Under behandlingen behöver du oftast inte vara inlagd på sjukhus, men du kan ibland behöva vara sjukskriven.

I vissa fall kan du behöva avstå från cytostatikabehandling eftersom den ofta ger en del biverkningar som illamående, sköra slemhinnor, trötthet och i enstaka fall håravfall eller påverkan på nerverna i händer och fötter.

Strålbehandling vid ändtarmscancer

Vid ändtarmscancer är det vanligt att få strålbehandling före operationen för att minska risken för återfall eller för att möjliggöra att avancerade tumörer kan opereras bort i sin helhet. Strålningen får du antingen under en vecka eller under fem till sex veckor. Den längre behandlingen brukar ges ihop med cytostatika. Om du strålas under en vecka kan du bli opererad i början av veckan därpå eller vänta fyra till åtta veckor med operationen. Strålas du under fem till sex veckor och samtidigt tar cytostatika måste det gå sex till åtta veckor innan operationen kan ske. Under den tiden kan tumören lossna från intilliggande organ och bli möjlig operera bort.

Du får inte strålbehandling om risken för återfall är väldigt liten, eftersom strålningen kan ge biverkningar. Du kan få ökade tarmbesvär och det finns också en mycket liten risk för nervskador.

Ibland har strålbehandlingen så god effekt att tumören helt försvinner. Då finns möjlighet att avstå från operationen. Detta förutsätter noggranna kontroller under de närmaste åren. 

När operationen är klar

Du får smärtlindring efter operationen och vanligtvis även hjälp av en fysioterapeut med att komma igång och röra dig så snart som möjligt. Du får oftast äta vanlig mat och dricka direkt efter eller dagen efter operationen. Under operationen får du oftast en kateter i urinröret, som tas bort dagen efter.

Det är vanligt att behöva stanna på sjukhuset i ungefär en vecka, lite kortare efter en tjocktarmscancer och lite längre om du har opererats för ändtarmscancer. Hur länge du behöver stanna beror på hur du mår, om du har opererats genom ett större snitt i magen eller med titthålsteknik eller om du fått en stomi som du måste lära dig att sköta. Ofta kan du få komma hem lite snabbare efter en titthålsoperation.

Tarmbesvär

Efter en operation av tjocktarmscancer och ändtarmscancer kan det ta några veckor innan tarmen fungerar som den ska. Om skarven där tarmändarna sytts ihop efter operationen är långt ner i ändtarmen kan det ta ännu längre tid, ibland upp till flera år.

Tarmbesvären kan i vissa fall bli bättre om du undviker fet mat och mat som ger lös avföring. Genom din läkare kan du få kontakt med en dietist som kan hjälpa och ge råd. Fiberrik mat eller fibertillskott kan hjälpa mot diarré. Fibertillskott kan köpas receptfritt på apotek.

Risk för infektioner

Alla tarmoperationer innebär en viss risk för infektioner. Ytliga sårinfektioner brukar läka utan större problem. Djupare infektioner i magen eller där tarmändarna har sytts ihop är mer besvärliga. De kan leda till att du behöver opereras igen eller att var måste tömmas ut genom en tunn slang.

Större operationer medför en viss risk för blodproppar och därför får du alltid läkemedel som motverkar blodproppar även under månaden efter operationen.

Kontroller efter behandling

Efter operationen kommer du att få gå på läkarkontroller i cirka tre år. Även om du går på kontroller ska du kontakta din läkare om du får nya symtom. Det kan exempelvis vara viktminskning, smärtor i magen eller bäckenet eller blödningar från tarmen.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på  cancerbesked.

Ofta behöver du gott om tid att tala med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nerskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information  på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer. För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Berätta för barnen

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov. Vill du berätta själv för barnet att du har cancer, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Fäll ihop

Vad är tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Vad är tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

  • Tjocktarmen i kroppen

    Tjocktarmen suger ut vätska innan avföringen når ändtarmen och lämnar kroppen.

    Mer information
    Tjocktarmen

    Tjocktarmen är cirka en och en halv meter lång och den viktigaste funktionen är att suga ut vätska ur avföringen. Det tar ett till två dygn för avföringen att passera tjocktarmen.

Tjocktarmen och ändtarmen är delar av den fem till sju meter långa mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen börjar med munnen och avslutas med tjocktarmen, vars sista del är ändtarmen med ändtarmsöppningen.

Tjocktarmen har samma form som ett frågetecken och sträcker sig från nedre högra delen av buken upp till maggropen och ner mot vänstra nedre delen av buken. Det tar ett till två dygn för avföringen att passera tjocktarmen. Under transporten påverkas tarmens innehåll av bakterier medan tarmens slemhinna tar upp vätska. Resten lämnar kroppen genom avföringen.

Slemhinnan i tjocktarmen har till uppgift att bilda slem som fungerar som smörjmedel för avföringen. Slemhinnans celler förnyas ständigt samtidigt som döda celler stöts bort.

Hur cancer uppstår

För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig och blir till två celler. Då har en exakt kopia av den första cellen skapats.

Ibland uppstår skador vid celldelningen. Oftast klarar cellens arvsmassa, DNA, av att reparera skadan. Men någon gång kan cellen få en skada som den inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att  cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Cancer i tjocktarmen och ändtarmen

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer börjar i tarmens slemhinna. Som många andra cancerformer utvecklas de av en serie förändringar i slemhinnans celler. Tumören börjar oftast som en utväxt från slemhinnan, en så kallad polyp. När tumören blivit större kan den bilda ett sår och orsaka en förträngning av tarmen.

Tumören växer ibland bara på den plats där den först utvecklades, men den kan också sprida sig genom lymfkärl eller blodkärl till andra delar av kroppen, till exempel levern eller lungorna. Det kallas metastaser eller dottertumörer.

Analcancer - en ovanlig cancerform

I vissa fall utgår tumören från celler i analkanalen och sitter då i närheten av ringmusklerna. Det kallas analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen och är en helt annan typ av cancer. Symtomen liknar dem vid ändtarmscancer, men eftersom tumören sitter längre ner kan man ibland känna den som en förhårdnad i ändtarmsöppningen. Det kan även göra ont, exempelvis när man bajsar.

Behandling mot analcancer brukar starta med strålbehandling och cytostatika, vilket oftast räcker. Om tumören ändå finns kvar eller återkommer blir man opererad.

Större risk för äldre

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer är två av de vanligaste cancerformerna. I Sverige får cirka 6 000 personer sjukdomen varje år. En tredjedel får cancer i ändtarmen och resten i tjocktarmen. Ändtarmscancer förekommer oftare hos män, medan tjocktarmscancer är lika vanlig hos kvinnor som hos män. De flesta som blir sjuka är mellan 70 och 75 år.

Fäll ihop

Vad beror tjocktarmscancer och ändtarmscancer på?

Vad beror tjocktarmscancer och ändtarmscancer på?

Orsaken är inte helt klarlagd, men ärftlighet och vissa tarmsjukdomar ökar risken att få sjukdomen. 

Om det finns tjocktarmscancer eller ändtarmscancer i släkten är risken större att du själv blir sjuk. Om du har en kronisk inflammation i tjocktarmen, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, ökar också risken för tjocktarmscancer.

Det finns också ovanliga ärftliga polypsjukdomar som innebär en ökad risk för tjocktarmscancer, exempelvis Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos. Sjukdomarna gör att det bildas polyper i tjocktarmen som efter lång tid utvecklas till cancer. De släkter som har Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos är ofta noggrant kartlagda. De personer som bär på arvsanlaget kontrolleras och får förebyggande vård.

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för tjocktarmscancer?

Hur kan man minska risken för tjocktarmscancer?

Hur kan jag minska risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Det viktigt att du blir undersökt regelbundet om du tillhör någon av de här riskgrupperna:

  • Du har släktingar som har haft tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

  • Du har någon kronisk tarmsjukdom, som till exempel ulcerös colit och Crohns sjukdom.

I vissa fall kan tjocktarmen och ändtarmen opereras bort i förebyggande syfte.

Genom screening kan cancer hittas tidigt

Ju tidigare tjocktarmscancer och ändtarmscancer upptäcks, desto bättre är förutsättningarna för att du kan bli av med sjukdomen. I vissa landsting finns screeningprogram för tarmcancer och det håller på att införas i fler. Genom ett avföringsprov undersöks det om du har blod i avföringen.

Fysisk aktivitet, rökstopp och hälsosamma matvanor

Om du ägnar dig åt fysisk aktivitet regelbundet minskar risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. En halvtimmes fysisk aktivitet om dagen, till exempel en promenad eller en cykeltur, har en förebyggande effekt.

Sluta röka om du är rökare. All rökning ökar risken att få cancer. Det gäller även tjocktarmscancer och ändtarmstarmscancer.

Vad du äter spelar även troligen en viss roll för om du ska få sjukdomen. Frukt och grönsaker kan ha en skyddande effekt mot cancer. Äter du mindre än 500 gram rött kött i veckan minskar risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om du drar ner på charkprodukterna.

Kan jag bli sjuk igen?

De flesta blir inte sjuka igen efter behandling, men ibland händer det att cancern kommer tillbaka. Det kallas återfall eller recidiv. Då har enstaka tumörceller blivit kvar och börjat växa igen. Tumören kan återkomma som metastaser i levern, lungorna, bukhinnan eller i sällsynta fall på andra ställen i kroppen. Du kan även få en tumör i den kvarvarande delen av tjocktarmen.

Om du får ett återfall kan behandlingen se väldigt olika ut. Läkarna brukar först bedöma om det går att operera bort den nya tumören. Det beror framför allt på hur stor tumören är och hur mycket den har spridit sig, men även på vilka risker som finns med en ny operation. Ofta är behandling med cytostatika det bästa alternativet. Ibland får du först gå igenom en cytostatikabehandling innan läkarna kan bedöma om tumören kan opereras.

Om återfallet i cancer inte kan botas kan du få behandling för att hålla sjukdomen tillbaka. Cytostatika ihop med andra läkemedel kan bromsa tumörtillväxten, minska symtomen och förlänga livet. Förutom cytostatika kan du även få behandling för att minska smärta, illamående, trötthet eller psykiska symtom. 

Fäll ihop

Hur påverkas livet av tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Hur påverkas livet av tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Om du får en cancerdiagnos är det naturligt att du inte alltid kan eller orkar ta beslut om hur du själv aktivt ska kunna påverka din hälsa. Du kan inte själv förbättra chanserna att bli frisk, men du kan påverka situationen i så positiv riktning som möjligt.

Om du får klart för dig hur behandlingen ska gå till blir det lättare att känna dig motiverad att följa den. Du kan till exempel ta hjälp av en patientförening, där andra som gått igenom samma behandling kan berätta vad den innebär.

Besvär en tid efter behandlingen

Efter behandling med cytostatika kan det ta en tid innan du har återhämtat dig. Du kan ha fortsatta besvär med sköra slemhinnor, ledvärk, nedsatt smak och allmän trötthet i flera månader efter avslutad behandling. Det tar också en tid innan håret har växt ut igen. Hur stora besvären   är varierar från person till person.

Så kan du behålla orken

Om du försöker leva någorlunda hälsosamt orkar du bättre med de fysiska och psykiska påfrestningar som behandlingarna innebär. Det kan du göra genom att äta bra mat, vara måttlig med alkohol, undvika rökning, sova tillräckligt och motionerna på något sätt som du trivs med och klarar av.

Om du behöver stöd efter behandlingen

Efter en tid anpassar sig de flesta till den nya situationen och kan lära sig leva med risken för återfall. Om du känner oro och nedstämdhet långt efter behandlingen, trots att allt annat verkar bra, bör du kontakta din läkare igen. Du kan då få behandling mot nedstämdheten och även få olika former av stöd.

Knyt an till ditt nätverk igen

Det är också viktigt att du försöker hämta dig psykiskt och knyta an till dina nätverk igen. Vissa vill kanske diskutera sjukdomen ofta med sina vänner, andra vill hålla detta till en trängre krets. Det är viktigt att du återhämtar dig på det sätt som stämmer med vem du är som person. För många innebär sjukdomen och tiden av behandling att man stannar upp, omvärderar och förändrar många saker i sitt liv.

Om du arbetar kan sjukdomen innebära att du blir sjukskriven en längre tid, men många fortsätter att arbeta. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta återgången till arbetet, som i en del fall behöver ske stegvis.

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas tungt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texten för närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-28
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bengt Glimelius, professor, enheten för onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-11-28
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans 
Redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden