DEPRESSION

Depression

Du kan ha fått en depression om du känner dig nedstämd, trött och orkeslös under en längre period, och har tappat lusten även till sådant som du brukar tycka om att göra. Då kan du behöva hjälp för att må bättre. De allra flesta blir bättre redan efter några veckor med rätt behandling.

Den här artikeln handlar om depression hos vuxna. Om det gäller en person som är yngre än 18 år kan du istället läsa om depression hos barn och tonåringar.

Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla ibland. Det är vanliga reaktioner som oftast går över av sig själv. Läs mer om att må dåligt och vad du kan göra själv för att må bättre.

Vad är depression?

Norrbotten

Du kan ha fått en depression om du under en tid som är längre än två veckor känner dig mycket nedstämd, trött och orkeslös.

En depression innebär att du sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust. Inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och vardagen känns tung och meningslös. Du kan också tappa intresset för det mesta omkring dig, som nyheter, arbete eller vad som händer i dina vänners liv.

Att bli deprimerad betyder inte att du är svag eller att det är något ”fel” på dig som person. Det är vanligt med depression. Sök hjälp tidigt så att du kan få behandling.

Symtom på depression

Depression kan ge flera olika symtom. Här kommer en beskrivning av olika symtom som är vanliga när du är deprimerad. Du kan känna igen dig i ett, eller flera, av dessa:

  • låg självkänsla
  • känsla av hopplöshet
  • orkeslöshet
  • koncentrationssvårigheter
  • ångest, irritation eller ilska
  • kroppsliga besvär
  • självmordstankar.

Låg självkänsla

En depression påverkar din självkänsla. Du kan tycka illa om dig själv och tänka att du är värdelös. Skuldkänslor är vanliga, och du kan anklaga dig själv för saker som går dåligt för dig.

Känsla av hopplöshet

Att ha tankar om att livet är tomt och meningslöst är ett av symtomen på depression. Du kan tänka att det inte är någon mening med att försöka göra något åt det som är fel, och att ingenting någonsin kommer att bli bra.

Orkeslöshet

Om du har en depression påverkas din kraft, din energi och din ork. Du kan bli så påverkad att du inte orkar hålla ordning runt dig. Till exempel kanske du inte orkar plocka undan efter dig när du har ätit, eller ta upp något som du har tappat på golvet.

Koncentrationssvårigheter

Du kan ha svårt att läsa en bok eller följa med i en film. Du kan känna dig rastlös och ofokuserad.

Ångest, irritation eller ilska

Du kan ha ångest och oroa dig för framtiden eller för andras krav eller förväntningar. Du kan känna dig irriterad eller lätt bli arg, även för småsaker.

Kroppsliga besvär

En depression kan också kännas i kroppen. Här är några vanliga symtom:

  • Du har besvär med magen.
  • Du har huvudvärk.
  • Du har värk i axlarna, nacken eller ryggen.
  • Du har tappat matlusten, eller äter och dricker alldeles för mycket.
  • Du har tappat sexlusten.
  • Du har sömnsvårigheter, svårt att somna, vaknar flera gånger under natten, eller sover alldeles för länge.

Självmordstankar

Ibland kan depressionen göra att du tänker att det vore bättre om du inte levde. Du kan också känna att du är en belastning för dina närmaste. Du kan ha tankar om att alla egentligen skulle må bättre om du var borta.

Ibland är tankarna på självmord konkreta, och du kanske har planer på att ta ditt liv. Om du mår så ska du inte vara ensam. Då ska du söka hjälp direkt.

Olika typer av depression

Den vanligaste formen av depression kallas för egentlig depression, och brukar ofta delas upp i tre svårighetsgrader:

  • lätt eller lindrig depression
  • medelsvår eller måttlig depression
  • svår eller djup depression.

De olika graderna beskriver hur mycket du klarar av att fungera i vardagen.

Har du en lätt eller lindrig depression kan vardagen fungera, även om du mår dåligt.

Har du en medelsvår eller måttlig depression är det svårt att klara av vardagen, och det märks tydligt för den närmaste omgivningen att du mår väldigt dåligt.

Har du en svår eller djup depression påverkas hela livet, och du kan ha svårt att äta, dricka eller sova. För omgivningen märks det tydligt att du inte orkar eller klarar av vardagens krav.

Det är vanligt att den som är djupt deprimerad får självmordstankar, men det är inte alla som har en djup depression som har självmordstankar eller självmordsplaner.

Återkommande depressioner

Risken att du får återkommande depressioner ökar om du är deprimerad under en längre tid och inte får behandling.

Ju längre tid du har återkommande depressioner, desto djupare och tätare kan depressionerna bli. Därför är det viktigt att du får behandling tidigt.

Årstidsbunden depression

En typ av återkommande depression är årstidsbunden depression. Då kommer symtomen vid samma tid varje år. De flesta med årstidsbunden depression får besvär under den mörka årstiden. Men det finns även de som mår som sämst på våren och sommaren.

Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom är en följd av långvarig stress, utan tillräcklig återhämtning.

Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som råkar ut för utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Bipolär sjukdom

Det kan handla om bipolär sjukdom om du har återkommande depressioner varvat med perioder av mani. När du är manisk är du överdrivet upprymd och förlorar omdömet.

En sådan diagnos behöver ställas av en psykiater, alltså en läkare som är specialist inom psykiatri.

Dystymi

Du kan ha en lätt depression, men som varar under en längre tid. Det kallas för dystymi.

Det är vanligt att du får dystymi som ung. Då kan vården och dina närstående uppfatta din nedstämdhet och låga självkänsla som ett personlighetsdrag.

Det kan göra att du inte får någon diagnos och missar behandling. Precis som vid egentlig depression är det viktigt att du får behandling så tidigt som möjligt.

Depression i samband med att du får barn

Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten eller när du nyss blivit förälder. För en del blir nedstämdheten till en depression. Då är det viktigt att du söker hjälp för det.

Prata med din barnmorska eller läkare om du mår psykiskt dåligt när du är gravid, eller med någon på bvc om du nyss blivit förälder och inte mår bra.

Det är svårt att förbereda sig på att bli förälder om du inte alls mår bra. Läs mer här om depression i samband med att du får barn.

Vanligt att få andra besvär ihop med depression

Det är vanligt att du får andra besvär ihop med depression, som till exempel alkoholberoende eller besvär med ångest. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har en depression. Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Det gäller även om du är orolig för någon som inte själv vill söka hjälp.

Om du behöver prata med någon

Du kan ringa en telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vem du kan kontakta. Du kan ringa anonymt.

Om det är bråttom

Sök vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Du som är närstående ska hjälpa den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Undersökningar och utredningar

När du söker vård för depression får du berätta hur du mår. Det finns inga prover eller kroppsliga undersökningar som kan visa om du har en depression. Bedömningen görs helt utifrån det som kommer fram i samtalet.

Den du träffar kan vara en läkare, sjuksköterska, psykolog, socionom eller någon annan som har psykiatrisk kompetens. Om den du träffar inte är läkare, ska du också få ett läkarbesök för undersökning och en kompletterande bedömning.

Skatta hur du mår

Ofta får du fylla i ett eller fler så kallade skattningsformulär, där du får svara på frågor om hur du mår. Det kan vara frågor som till exempel:

  • Hur ofta känner du dig nedstämd?
  • Hur sover du på nätterna?
  • Hur är din aptit?
  • Hur ofta dricker du alkohol?
  • Hur är dina tankar om liv och död?

Läkaren gör sedan en bedömning utifrån både intervjun och formuläret.

Lämna blodprover

Eftersom vissa kroppsliga sjukdomar kan ge symtom som liknar depression gör läkaren ofta en kroppsundersökning och du kan få lämna prover.

Till exempel kan ökad eller minskad mängd av sköldkörtelhormon, blodbrist eller höga kalknivåer i blodet ge symtom som påminner om depression. Undersökningen kan även visa om du har brist på andra ämnen, såsom vitamin D.

Behandling vid depression

Depression kan behandlas på flera olika sätt. Det beror på vilken typ av depression du har och vad du själv föredrar. Under behandlingen är det bra om du kan försöka behålla vardagliga rutiner i en omfattning som du klarar av.

De här formerna av behandling fungerar vid depression:

  • råd och stöd för sunda vanor
  • psykoterapi
  • läkemedel
  • elbehandling.

Råd och stöd för sunda vanor

Den främsta behandlingen vid lätt till måttlig depression består av att du får information om vad depression är och vad du kan göra själv för att börja må bättre.

Under samtalet med vårdpersonalen kommer du att få frågor om dina levnadsvanor. Då kan du fundera över dina vanor och se om du behöver stöd för att göra förändringar.

Följande råd är de viktigaste att följa:

Rör på dig

Fysisk aktivitet har en lugnande effekt på hjärnan och hjälper mot depression. Hur mycket du behöver röra på dig för att få effekt varierar från person till person.

Du kan till exempel promenera, cykla, simma, gympa, arbeta i trädgården eller göra någon annan vardagsmotion. Det bästa är om du rör på dig varje dag, i cirka 30 minuter. 

Läs mer och få råd om träning här.

Försök att sova tillräckligt

Sömnen är viktig för att du ska må bra. Försök att gå och lägga dig samma tid varje kväll. Dagsljus är viktigt för att må bra och för att bli trött på kvällen. Därför är det bra att vistas utomhus, helst mitt på dagen när det är som ljusast.

Har du svårt att somna kan du läsa mer här.

Ät på regelbundna tider

Att äta på bestämda tider kan ge struktur till dagen. Försök att äta varierat och hälsosamt i den mån det går.

Du kan välja sådant som är lätt att ta fram och äta som det är, om det känns svårt eller jobbigt att laga mat. Exempel på det kan vara frukt och grönsaker, färdiga sallader, frysta grönsaker eller kokta bönor på burk.

Läs mer om hälsosamma matvanor här.

Undvik alkohol

Du brukar även få frågor om dina alkoholvanor. Det är vanligt att dricka alkohol för att minska känslor av nedstämdhet och ångest. Men på lång sikt förvärras både ångest och depression av alkohol.

Det ökar även risken för att du ska få allvarliga självmordstankar. Det är viktigt att du berättar för vårdpersonalen hur mycket och hur ofta du dricker. Annars finns det risk att behandlingen inte fungerar. 

Psykoterapi

Psykoterapi kan hjälpa vid depression. Att gå i terapi kan också underlätta för dig som gör förändringar i dina vanor. Den vanligaste behandlingen vid depression är kognitiv terapi, KBT eller interpersonell terapi, IPT. Det finns KBT-behandling som du kan få via nätet.

Läs mer om psykoterapi och annan psykologisk behandling.

Antidepressiva läkemedel

Ibland räcker inte förändrade levnadsvanor och psykoterapi som behandlingsmetoder, utan då behöver du läkemedel för att övrig behandling ska ha effekt. Det finns flera olika typer av läkemedel mot depression.

Det är viktigt att behandling med läkemedel hela tiden utvärderas, för att se om den hjälper eller behöver förändras.

Läkare ansvarar för din behandling

Det är ofta en läkare som har ansvaret för din behandling. Om du får annan behandling än läkemedel, kan det vara en psykolog, kurator eller sjuksköterska som sköter själva behandlingen och som du träffar återkommande.

Alla människor reagerar individuellt på behandlingar, det gäller både läkemedel och psykoterapi. Därför är det viktigt att du har återkommande kontakt med din läkare under behandlingstiden.

Du brukar få komma på återbesök efter en månad. Be om en tid för återbesök om du inte blir erbjuden det.

Bedömning av psykiater

Läkaren på vårdcentralen kan skriva en remiss till en psykiatrisk mottagning om behandlingen du har fått inte hjälper. Där får du träffa en psykiater för att få en noggrannare bedömning. En psykiater är en läkare som är specialist i psykiatri.

Du kan också behöva en bedömning av en psykiater om läkaren på vårdcentralen misstänker att du har en svår depression, eller någon annan psykiatrisk diagnos.

Du kan även ha andra besvär som till exempel ångest eller ett alkoholberoende. Ibland behöver depressionen behandlas innan det andra kan behandlas, ibland behöver allt behandlas samtidigt på olika sätt. Det är olika för olika personer.

Behandling vid svår depression

Vid svår depression hjälper inte förändrade levnadsvanor eller psykoterapi som enda behandling. Då behöver du oftast få antidepressiva läkemedel som första behandling.

Du kan även behöva få behandling på en psykiatrisk klinik. Du kan också behöva en del praktisk hjälp för att klara vardagen.

Du kan behöva träffa läkaren oftare för att behandlingen ska bli så bra som möjligt. Ibland, om det finns stor risk för självmord, behöver du få vård på psykiatrisk klinik för din egen säkerhet.

Elbehandling

Du kan få elbehandling, eller ECT som det också kallas, om du inte blivit hjälpt av annan behandling. Elbehandling kan vara mycket effektiv mot svår depression.

Den vanligaste biverkningen av elbehandlingen är att minnet påverkas. Det gäller framför allt närminnet under den tid som elbehandlingen pågår. För de flesta försvinner problemet efter att elbehandlingen har avslutats.

Återhämtning

Efter några veckors behandling brukar de flesta känna sig bättre. Det kan dock ta några månader innan du känner dig helt bra. Efter en svår depression kan det ta längre tid, ofta upp till något år.

Behåll gärna kontakten med en terapeut eller annan behandlare under en tid även efter depressionen, så att du kan diskutera och få stöd i återhämtningen om du behöver det.

Vad kan jag göra själv?

Har du haft en eller flera depressioner, eller vet att du har en ökad sårbarhet, kan du försöka se till att göra sådant som minskar risken för depression. Här är några förslag på saker som kan hjälpa, även om de inte ersätter professionell behandling.

Utveckla nya, sunda vanor

Att göra förändringar när det gäller sina dagliga vanor kan verka svårt, särskilt om du inte har mått bra under en längre period. Men att bestämma sig för att göra en förändring, och hålla fast vid den, kan också ge dig kraft och öka din självkänsla. Det kan i sig vara ett skydd mot depression.

Att du rör på dig regelbundet skyddar mot depression. Du får ökad motståndskraft mot stress, får en bättre sömn och det påverkar ditt välbefinnande. Försök hitta de aktiviteter du tycker är roliga och rör på dig så mycket du kan i vardagen.

Sluta med nikotin

Du som röker eller snusar kan må bättre på sikt av att sluta med nikotin. För att underlätta tobaksstoppet kan du ta hjälp av något av de läkemedel som finns. Här kan du läsa mer om att sluta röka och vilket stöd som finns för dig som vill sluta med nikotin.

Vistas utomhus

Dagsljus är viktigt för att må bra. Därför är det bra att ta promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret positivt.

Försök att sänka dina krav

Eftersom depressionen gör att du har mindre energi kanske du inte orkar lika mycket som tidigare. Det kan betyda att du måste acceptera att du för tillfället måste bete dig på ett annat sätt än du har varit van.

Du kan behöva sänka dina krav på dig själv om du arbetar. Du kan behöva beskriva för din arbetsgivare vad du klarar av. De flesta arbetsgivare har förståelse för att man inte alltid kan prestera på topp. Även när det gäller privatlivet och familjelivet är det bra att försöka sänka kraven.

Undvik att ta på dig extra arbetsuppgifter om du samtidigt har stora krav på dig i privatlivet. Säg nej till aktiviteter som du egentligen inte orkar eller hinner med.

Hitta sätt att varva ned

För att hantera stress och få mer vila i tillvaron kan det vara bra att lära in en teknik för avspänning och avslappning.

Många upplever att promenader i naturen är avstressande. Att lyssna på musik, poddar eller en inläst bok kan hjälpa dig att koppla bort jobbiga tankar.

Välj lustfyllda saker även om lusten saknas

Att ägna dig åt sådant som intresserar dig och ger dig livslust är också viktigt. Tänk på att göra sådant du brukar tycka om att göra, även om lusten just då fattas.

Den positiva effekten kan komma efter ett tag, även om du inte trodde det från början.

Andra skyddande faktorer

Stress, höga krav och påfrestningar är exempel på riskfaktorer. Motsatsen kallas ibland för skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer är sådant som få dig att må bättre.

Det kan till exempel vara stöd från närstående, familj och vänner, eller att ägna sig åt saker som känns meningsfulla. Även gemenskap i föreningar, församlingar och grupper eller forum på nätet kan ge ett stöd och en känsla av att du är en del av ett större sammanhang eller gemenskap.

Enligt världshälsoorganisationen WHO finns det vissa aspekter som spelar roll när människor skattar hur de mår. Det kallas för existentiell hälsa.

Aspekter som ryms i det begreppet är bland annat att kunna uppleva harmoni, förundran, gemenskap, meningsfullhet, andlig kontakt, personlig tro och en känsla av helhet. Existentiell hälsa behöver inte innebära att du har någon religiös övertygelse.

Att hjälpa någon annan kan betyda mycket både för en själv och den man hjälper. Det kan ge dig inspiration och ny kraft. Att få och ge uppskattning och dela med sig av sina erfarenheter kan verka skyddande mot depression.

Prata med någon

De flesta människor som mår dåligt, eller grubblar över något, behöver tala med en medmänniska. Det kan vara din behandlare, en närstående som du har förtroende för, någon utomstående eller annan vårdpersonal.

Ibland kan du få hjälp via din vårdcentral om du behöver prata med någon. Du kan även söka en privat psykolog eller terapeut. Då får du själv stå för kostnaden. Här finns en lista med webbplatser där du kan söka efter terapeuter.

Riksförbundet Balans har tio lokalföreningar och är till för alla som själva har upplevt depression eller bipolär sjukdom, eller som är närstående.

Här finns en lista med patientföreningar som du kan kontakta. Du behöver inte vara medlem för att kontakta någon av dem.

Du kan också kontakta någon organisation som ger stöd via chatt eller telefon

Att vara närstående till någon med depression

Det kan vara en svår uppgift att hjälpa och stötta någon som är deprimerad. Ofta kan personen verka sur och ointresserad, eller aggressiv.

Det är inte alltid som personen själv förstår att den är deprimerad. Då kan det vara du som närstående som märker förändringen, och behöver prata med din närstående om vad du har märkt.

Uppmuntra till att söka vård

Uppmana den som är deprimerad att söka vård. Ha tålamod och försök att ge hopp genom att berätta att det finns behandling som hjälper.

Det kan kännas som att den som är deprimerad inte lyssnar på det du säger, men det behöver inte vara sant. Det är vanligt att personer som varit deprimerade i efterhand berättar att det var stödet från omgivningen som fick dem att inte ge upp hoppet.

Om du behöver kan du ringa och diskutera situationen med vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan också ringa en telefonjour.

Inte skadligt att prata om självmordstankar

Det är inte skadligt att prata om tankar på självmord med någon som har självmordstankar. Det ökar inte risken för att den som tänker på självmord verkligen kommer att försöka ta sitt liv. Tvärtom är det bra att hjälpa den som mår dåligt att sätta ord på sina tankar och känslor.

Prata med barnen

Barn har precis som vuxna behov av att tala om sin situation, att ställa frågor och få svar om den vuxnes depression. Att hålla saker hemliga är ingen bra idé eftersom barnet ändå märker att något är fel. Berätta på ett enkelt sätt vad som har hänt och vad som kommer att hända. Du behöver inte berätta allt, men det du berättar ska vara sant.

Barn behöver också få visa sina känslor och berätta om sin oro. Det viktigaste är att barnen får veta att det inte är deras fel om en förälder är deprimerad. Barn behöver också få veta att mamma eller pappa har goda chanser att må bättre efter behandlingen.

Läs mer: Att vara förälder och må psykiskt dåligt.

Om den som mår dåligt inte vill ha hjälp

Var beredd på att det kan ta tid om personen själv inte vill ta emot behandling. Om du är rädd för att personen ska komma till skada, till exempel för att hen pratar om att ta sitt liv, kan det bli aktuellt att få vård mot sin vilja. Det finns olika lagar som reglerar detta. Du kan läsa mer om det här.

Som närstående kan du själv behöva hjälp

Depressionen kan ofta påverka relationen på ett sätt som gör att du som är närstående också kan behöva hjälp, stöd och avlastning för att orka. Som närstående till någon som är deprimerad kan du behöva få tala med någon om din situation. Det kan finnas olika möjligheter till stöd för dig som är närstående.

Till toppen av sidan