DEPRESSION

Depression i samband med att du får barn

Det är vanligt att känna starka känslor under graviditeten eller när du nyss har blivit förälder. En del blir nedstämda. Andra får en depression. Vid en depression mår du dåligt under en längre tid. Då kan du behöva behandling. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre.

Det är inte bara du som är eller har varit gravid som kan bli deprimerad. Du som är medförälder eller adoptivförälder kan också bli deprimerad. Ofta påverkar föräldrar varandra.

Symtom

Vid en depression är du nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor. Du känner dig nedstämd större delen av tiden.

Du kan känna igen dig i ett eller flera av följande påståenden:

  • Du kan ha svårt att känna glädje. Sådant som du tidigare tyckt om att göra är inte längre roligt.
  • Du har problem med sömnen och är mycket trött, utan energi och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har skuldkänslor och känslor av hopplöshet. Du känner dig värdelös.
  • Humöret växlar. Du känner ångest, stark oro eller panik.
  • Du går upp eller ner i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
  • Du orkar kanske inte sköta din hygien och kan även ha svårt att orka ta hand om barnet.
  • Det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
  • Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.

Symtomen kan vara olika från person till person.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller BVC om du tror att du har en depression. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur kan jag förebygga?

När du ska få eller har fått barn kan det vara bra att planera för extra mycket lugn och ro.

För en del kan besök av närstående vara till stor hjälp. För andra innebär besök stress. Fundera på vad som passar bäst för dig och tala om hur du vill ha det.

Det kan vara extra viktigt att planera för en lugn första tid med barnet om du tidigare har mått dåligt psykiskt. Kanske behöver du förebyggande samtalsterapi.

Det är vanligare att få en depression om du upplevt en ansträngande eller komplicerad förlossning. Då kan det vara bra att få prata igenom det du upplevt tillsammans med en barnmorska eller en läkare på det sjukhus där barnet föddes.

Vad kan jag göra själv när jag mår dåligt?

Det finns saker du kan göra själv, som kan hjälpa. Här är några råd:

  • Be om hjälp med praktiska sysslor.
  • Ha fasta rutiner. Sköt om dig själv på samma sätt som vanligt, till exempel genom att tvätta håret och andra enkla saker som du brukar göra i vanliga fall.
  • Rör på dig och få frisk luft.
  • Försök sova lite extra. Passa på att sova när barnet sover.
  • Ät bra.
  • Umgås med personer som du känner förtroende för.
  • Tacka nej till sådant som inte känns bra.

Behandling

Det finns bra behandling för depression.

Samtalsterapi

Du kan få samtalsterapi. Då träffar du antingen en sjuksköterska, en läkare, en psykolog eller en kurator. Ni träffas vid flera tillfällen och pratar om det som känns svårt. Du kan få hjälp att hitta lösningar. Det kan vara bra att komma till samtalet utan barnet, om det går.

Läkemedel

Det finns läkemedel som kan hjälpa. Läkaren kan hjälpa dig med läkemedel som inte påverkar barnet negativt om du är gravid eller ammar. Ofta får du läkemedel i kombination med samtalsterapi.

Formulär för dig som har varit gravid

Sex till åtta veckor efter förlossningen får alla som har fött barn fylla i ett formulär på BVC. Formuläret kallas EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Formuläret är framtaget för att hitta tecken på depression hos nyförlösta. Testet finns på ett 20-tal språk. Efter testet får du prata med en sjuksköterska. Det kan vara ett bra tillfälle att ta upp sådant som känns svårt. BVC kan förmedla kontakt med en psykolog eller en läkare om du behöver mer hjälp.

Du som inte varit gravid

Du som är medförälder eller adoptivförälder har också rätt att få hjälp på BVC. Du kan få ett enskilt samtal med BVC-sköterskan där du kan berätta om hur du mår.

Du kan också söka vård på en vårdcentral. Där kan du få fylla i ett så kallat skattningsformulär. Det innehåller olika frågor och svarsalternativ. Formuläret handlar om hur svårt du har det när det gäller till exempel nedstämdhet, sömn och koncentration.

Vad händer i kroppen?

Under graviditeten eller när du är nybliven förälder är det mycket vanligt att bli nedstämd, få humörsvängningar, känna ångest och vara mycket trött. Du kan även oroa dig över om du skulle kunna skada ditt barn. Det behöver inte betyda att du har en depression.

Det är vanligt att du som har varit gravid blir tillfälligt nedstämd två till tre dagar efter att barnet har fötts. Det brukar kallas för baby blues. Det går vanligtvis över inom två veckor.

När nedstämdheten blir en depression

En depression kan påverkas av saker i kroppen, till exempel hormoner eller sömnbrist. Det kan också bero på andra saker. Här är exempel på sådant som kan göra att du lättare får en depression:

  • Det var en besvärlig graviditet, förlossning eller adoption.
  • Det är svårt att få till matningen av barnet. Det kan vara svårt att få amning att fungera.
  • Du tvivlar på din förmåga att ta hand om barnet.
  • Du ville inte skaffa barn från början.
  • Du saknar stöd från närstående.
  • Barnet skriker mycket. Hen kan vara svår att mata eller sover bara i korta perioder.
  • Du har konflikter och svårigheter som inte har med barnet att göra.
  • Du har upplevt tidigare psykiska problem eller trauman.
  • Du har en rubbning i sköldkörtelns funktion.

Oftast är det flera olika saker som gör att du får en depression. Ibland går det inte att veta vad depressionen beror på.

Komplikationer

Depressionen kan påverka anknytningen till barnet. Det betyder att det kan bli svårare att ta hand om barnet på ett bra sätt. Det kan påverka barnets utveckling. Då är det viktigt att söka hjälp för depressionen. 

Hur påverkas jag efteråt?

En depression brukar vanligtvis gå över inom ett halvår. För vissa tar det längre tid.

Sorg och skam efteråt

En del förebrår sig själv efter en depression. Du kanske sörjer att inte ha kunnat känna någon glädje, att ha missat mycket under den första tiden med barnet. Kanske oroar du dig för om barnet har tagit skada.

Då är det bra att tänka framåt. Fokusera på hur du ska göra för att må bättre i stunden och i framtiden. Det kan hjälpa att prata med någon om känslorna.

Om du får fler barn

Jobbiga känslor kan komma tillbaka om du får fler barn. Det är därför bra att berätta för en barnmorska redan tidigt i graviditeten. Tillsammans kan ni planera för hur det går att minska risken för en ny depression.

Posttraumatiskt stressyndrom

En del som mår dåligt efter förlossningen kan ha fått posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det kan bero på en traumatisk förlossning eller tidigare traumatiska upplevelser. Då är det viktigt att söka hjälp. Behandling av PTSD kan även hjälpa mot nedstämdhet.

Förlossningspsykos

Några få som mår dåligt efter en förlossning kan få en psykos. En förlossningspsykos är en ovanlig men allvarlig form av psykos. Den som har en förlossningspsykos kan till och med begå självmord eller skada sitt barn. Psykosen brukar komma mellan två veckor till tre månader efter att barnet har fötts.

Du kan ha fått en psykos om du har följande symtom:

  • Vanföreställningar. Du uppfattar tillvaron förändrad eller annorlunda. Du kan till exempel känna dig förföljd eller utvald.
  • Du kan till exempel höra röster eller ljud som ingen annan hör.
  • Tankestörningar. Dina tankar blir osammanhängande och du kan lätt tappa fokus.

Ena stunden är allt som vanligt. Nästa stund kan du säga konstiga saker och vara svår att få kontakt med.

Innan psykosen är det vanligt att du har svårt att sova, känner dig deprimerad eller är mycket uppvarvad. Du har större risk att få en psykos om du tidigare har haft förlossningspsykos eller om du har bipolär sjukdom.

Söka vård vid förlossningspsykos

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om du eller någon annan har symtom på en förlossningspsykos.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan