Gynekologisk undersökning

Skriv ut (ca 5 sidor)
Bild på en gynstol

En gynstol är en specialbrits med benstöd. Du får ligga på rygg i stolen och benen vilar i benstöden. Ofta finns det en omklädningshytt med draperi eller dörr i undersökningsrummet. Fotograf/Illustratör: Björn Strander

En gynekologisk undersökning, eller gynundersökning, är en undersökning av kvinnans könsorgan, både på utsidan och på insidan. Undersökningen görs vanligtvis om du har besvär från underlivet, ska ta cellprov eller om du misstänker att du har fått någon könssjukdom.

Skriv ut

Du kan alltid säga till om det är något som känns obehagligt när du undersöker dig. Inga frågor är konstiga eller fel. Det är du som bestämmer över din undersökning och självklart har du rätt att avbryta undersökningen när som helst.

Förberedelser

Förberedelser

Före undersökningen är det bra att gå på toaletten och kissa eftersom undersökningen blir lättare att göra när urinblåsan är tömd. Ibland kan du bli ombedd att ta ett urinprov när du kissar.

Fäll ihop

Så går en gynundersökning till

Så går en gynundersökning till

Besöket hos läkaren eller barnmorskan börjar med att ni sitter ner och du får berätta om dina besvär och symtom. Ibland görs själva undersökningen i samma rum och ibland får du gå till ett annat rum. Om du vill kan den som ska undersöka dig börja med att visa dig gynstolen och de olika instrumenten. Sen får du klä av dig på underkroppen. Ofta finns det en omklädningshytt med dörr eller draperi.

Du undersöks i en gynstol

Gynstolen som finns i undersökningsrummet är en specialbrits med benstöd. Du får ligga på rygg i stolen och benen vilar i benstöden.

Läkaren eller barnmorskan som undersöker dig sitter på en pall mellan gynstolens benstöd. Gynstolen är ofta höjbar och sänkbar. För att det ska bli lättare att se och bedöma används en lampa med ljuset riktat mot ditt underliv.

Gynstolen kan anpassas efter dina behov. En del vill ha högt under huvudet medan andra vill ha det lägre. Benstöden kan alltid ändras så att du ligger så bekvämt som möjligt.

Först undersöks de yttre delarna

Illustration på de yttre delarna som undersöks i en gynundersökningBarnmorskan eller läkaren undersöker först de inre och yttre blygdläpparna, slidöppningen, klitoris och mellangården för att se om det finns till exempel hudförändringar, rodnader eller sår.

För att sedan kunna titta in i slidan håller den som undersöker dig isär blygdläpparna och för försiktigt in ett skedformat instrument av metall eller plast. Med ett liknande instrument lyfter hen upp den övre slidväggen för att kunna se livmodertappen som buktar ner i övre delen av slidan. På så sätt kan hen upptäcka eventuella förändringar. Om det behövs tar hen prover med en mjuk borste, en bomullspinne eller en liten spatel i plast.

De inre organen undersöks

Illustration på de inre delarna av könsorganenDe inre delarna av könsorganen är övre delen av livmoderhalsen, livmoderkroppen, äggledarna och äggstockarna. Dessa undersöks av läkare som då använder sina händer.

Det är oftast en läkare som undersöker de inre delarna av könsorganen. En barnmorska undersöker bara de inre delarna när du ska sätta in en spiral

Läkaren har en plasthandske på ena handen. För att det inte ska kännas obehagligt använder hen glidgel på fingrarna. Därefter för hen försiktigt in ett eller två fingrar i slidan och lägger den andra handen ovanpå på magen. Då kan hen känna på de inre organen och bedöma storlek, form och eventuell ömhet eller smärta.

En annan, mindre vanlig undersökning av de inre organen innebär att läkaren känner på livmoderns baksida och längs bäckenets väggar. För att kunna undersöka dessa sätter hen vänster pekfinger i slidan och långfingret i ändtarmen. Denna del av undersökningen kan upplevas som obehaglig, men kan vara viktig för en ordentlig bedömning.

Ibland tas prover från underlivet. Det kan till exempel vara klamydiatest, eller gynekologiskt cellprov som tas från livmoderhalsen.

Undersökning med ultraljud

Ibland blir det aktuellt med en ultraljudsundersökning. Gynekologiskt ultraljud görs med en stav som förs in i slidan och på en bildskärm kan läkaren och du se livmodern och äggstockarna. Det kan bli aktuellt om du till exempel söker vård för smärtor i nedre delen av magen eller har oregelbundna blödningar.

Hur avslutas undersökningen?

När undersökningen är färdig får du stiga ur gynstolen och sätta på dig kläder igen. I omklädningshytten finns mjukt papper för att torka underlivet, och bindor om du behöver. När du har klätt på dig avslutas undersökningen med ett samtal med läkaren eller barnmorskan. Då får du reda på vad undersökningen har visat. Läkaren eller barnmorskan föreslår en lösning eller behandling för det problem som du har sökt vård för.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop

När du känner dig rädd eller orolig för undersökningen

När du känner dig rädd eller orolig för undersökningen

Det kan upplevas som lite obehagligt och utelämnande att göra en gynundersökning. Du har alltid rätt att känna dig trygg och bli lyssnad till, framför allt om du upplever obehag eller oro.

Det kan vara så att du av någon orsak är rädd för att genomgå en gynundersökning. Det ska inte hindra att du söker hjälp om du har gynekologiska problem. Läkaren och personalen är till för att hjälpa även dem som är rädda. För det mesta finns det möjligheter att få hjälp även om du inte vågar eller vill vara med om en undersökning.

Inget av de moment som görs vid undersökningen ska behöva göra ont. Men om du känner dig spänd och orolig i situationen kan det kännas obehagligt. Det är bra att berätta för den som undersöker hur det känns och om det gör ont.

Du har alltid möjlighet att avbryta en pågående undersökning.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Undersökningen brukar vanligtvis inte göra ont. Säg till den som undersöker dig om det gör ont. Det kan vara ett tecken på att något inte är som det ska. 

Fäll ihop

Varför ska jag göra en gynundersökning?

Varför ska jag göra en gynundersökning?

När du söker hjälp för vissa besvär kan läkaren föreslå en gynundersökning, men det är du som avgör om du vill göra undersökningen eller inte.

Några anledningar till att göra en gynundersökning kan vara följande:

  • Du har upptäckt någon förändring i underlivet, till exempel annorlunda flytningar.
  • Du har besvär som att det kliar, är irriterat eller gör ont.
  • Du har haft ont i nedre delen av magen.
  • Du blöder mycket eller har mycket ont när du har mens.
  • Du vill testa dig för könssjukdomar, till exempel klamydia.
  • Du vill sätta in en hormonspiral eller kopparsiral
  • Du har varit utsatt för sexuella övergrepp. Då ska du göra en undersökning så snart som möjligt, för att göra en så kallad spårsäkring och se om du har några skador.
  • Du vet eller misstänker att du har blivit omskuren och behöver hjälp med besvär som kan vara relaterade till omskärelsen.
Fäll ihop

Var kan jag göra en gynundersökning?

Var kan jag göra en gynundersökning?

Kontakta en läkare, antingen en gynekolog eller en läkare på en vårdcentral om du har besvär i underlivet. Vid akuta, svåra besvär kan du få hjälp vid akutmottagningar som är kopplade till en kvinnoklinik på ett sjukhus.

För att träffa en barnmorska och få råd om till exempel preventivmedel kan du kontakta en barnmorskemottagning eller mödravårdscentral. Här tas också cellprover.

Kontakta ungdomsmottagningen om du är ung, upp till 20-25 år.

Du kan kontakta de flesta mottagningarna genom att logga in.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan  söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning  du vill i hela landet. Ibland krävs det  remiss  till den öppna specialiserade vården.

Fäll ihop

Hur ofta ska jag undersökas?

Hur ofta ska jag undersökas?

Du behöver oftast inte gå på regelbundna gynundersökningar om du inte har besvär från underlivet och inte behandlas med läkemedel för någon åkomma i underlivet.

Ett undantag är gynekologiska cellprovskontroller. Det är som en gynundersökning, där ett prov tas inne i slidan för att upptäcka cellförändringar som i framtiden kan utvecklas till livmoderhalscancer. Alla kvinnor mellan 23 och 50 år kallas till undersökning vart tredje år och alla kvinnor mellan 50 och 68 år kallas vart femte år. Vid cellprovtagning undersöks inte de inre organen.

Fäll ihop

Kan jag göra en gynudersökning om jag har mens?

Kan jag göra en gynudersökning om jag har mens?

Du kan göra en gynundersökning när du har mens. Däremot brukar inte cellprov tas om du har mens eftersom provet då kan vara svårare att analysera.

Fäll ihop

Att göra en gynekologisk undersökning om du är omskuren

Att göra en gynekologisk undersökning om du är omskuren

Du kan bli undersökt om du är omskuren. En gynundersökning påverkar inte slidöppningen.

Det kan vara bra att berätta det för den som undersöker dig att du är omskuren då det kan vara svårt att se att du är omskuren, men det är inget tvång att berätta. 

Fäll ihop

Att göra en gynundersökning om du har fysiska funktionsnedsättningar

Att göra en gynundersökning om du har fysiska funktionsnedsättningar

Fysiska funktionsnedsättningar är sällan ett hinder för en gynekologisk undersökning. Är du rullstolsburen går det oftast bra att undersökas tack vare höjbara och sänkbara gynstolar eller med hjälp av en hissanordning som finns på välutrustade gynmottagningar. Det går också bra att göra en gynundersökning om du har höftledsbesvär.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-02
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Strander, gynekolog, Gynekologiska mottagningen, Kungshöjd, Göteborg

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.

Fotograf:

Björn Strander, gynekolog, Gynekologiska mottagningen, Kungshöjd, Göteborg