Texten på den här sidan är skriven för vuxna. För barn och unga kan andra regler gälla. Vissa sexuella handlingar kan vara brott även om du har sagt ja eller deltagit frivilligt. Därför är det viktigt att du också läser information som är särskilt skriven för dig.

Du som är under 18 år kan också läsa den här sidan och få hjälp, men det finns särskild information skriven för dig på UMO.se.

Våldtäkt är ett sexualbrott. Det finns också andra sexualbrott. Våldtäkt och andra sexualbrott kan ske både online och i fysiska möten.

Våldtäkt

Det kallas våldtäkt om du inte deltar frivilligt när någon har samlag eller något annat jämförbart med dig. Det kan till exempel vara sexuella handlingar med munnen, fingrar eller föremål. Det kan också vara våldtäkt om personen inte kan visa eller säga vad den vill, till exempel för att den sover eller är påverkad av alkohol eller droger.

Andra sexualbrott

Sexuella övergrepp och sexuellt ofredande är exempel på andra sexualbrott. Det kan vara att någon mot din vilja:

• tar på dig sexuellt
• säger eller skriver sexuella saker till dig
• visar bilder med sexuellt innehåll
• tvingar dig att se på eller göra sexuella saker
• gör sexuella saker med dig när du inte kan säga nej, till exempel för att du sover eller är mycket påverkad av droger eller alkohol
• fotograferar eller filmar dig i sexuella situationer
• sprider, köper eller försöker köpa bilder med dig i sexuella situationer.

Du kan läsa mer om vad som är sexualbrott på polisen.se.

Det vanligaste är att förövaren är någon som den utsatta känner väl. Det kan vara en partner, en tränare eller någon du har en kärleksrelation till.

Många övergrepp sker i hemmet, hos förövaren eller hos den som utsätts.

Det kan vara svårt att förstå att det är ett brott när det är någon man känner eller har en relation till. Det kan också kännas extra svårt att berätta om övergreppet om det är någon du känner väl som är förövare.

Samlag och sex ska alltid vara frivilligt från början till slut. Om det inte är frivilligt är det ett sexualbrott.

Kanske ville du först ha samlag eller göra något sexuellt men ändrade dig under tiden. Du kan visa att du vill eller inte vill med ord eller på andra sätt. Du kan ändra dig när som helst, även om du först har sagt ja.

 

Det kan vara svårt att säga eller visa nej om du till exempel är rädd, sover eller är påverkad av alkohol eller droger. Det är alltid den som vill ha sex som ansvarar för att försäkra sig om att den andra personen vill.

Kontakta polisen för att få stöd och hjälp om du har blivit utsatt för ett sexualbrott. Du kan gå till en polisstation eller ringa telefonnummer 114 14. Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt.

Ju tidigare du anmäler ett övergrepp till polisen, desto bättre. Men det går också bra att anmäla även om det har gått lång tid sedan det hände.

Viktiga bevismaterial

Om övergreppet har hänt nyligen är det bra om du kan spara sådant som kan användas som bevis. Här är några exempel:

• kläder, lakan eller andra föremål som förövaren kan ha lämnat spår på
• biljetter, kvitton eller annat som visar var du har varit
• skärmdumpar, meddelanden eller bilder.

På polisen.se kan du läsa mer om hur du anmäler övergrepp som skett på nätet.

Det är vanligt att inte skrika eller göra motstånd när övergreppet sker. Det kan bero på rädsla eller att kroppen reagerar genom att bli stilla som ett skydd.

Efteråt kan du känna skuld eller tänka att du borde ha gjort mer. Ett övergrepp är alltid lika olagligt, oavsett om du gör motstånd eller är tyst och stilla. Hur du än har reagerat är det aldrig ditt fel.

Du kan reagera både psykiskt och fysiskt

Efter ett övergrepp är det vanligt med psykiska symtom som nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter och självmordstankar. Du kan också få kroppsliga symtom som värk, spänningar och problem med magen.

Andra vanliga reaktioner kan vara att:

• få svårare att lita på andra
• känna skuldkänslor för det som hänt
• känna skam eller äckelkänslor inför dig själv och din kropp
• känna stark rädsla
• få minnesbilder eller kroppsliga minneskänslor
• utveckla självskadebeteenden, till exempel kopplat till mat, kropp eller sex
• få sämre självkänsla.

Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera under eller efter ett övergrepp. Du kanske blir rädd, gör motstånd eller blir helt stilla. Det är vanligt att inte kunna skrika eller göra motstånd.

Det spelar ingen roll hur du reagerade, vad du hade på dig, om du var påverkad eller om du tidigare haft sex med personen. Ansvaret ligger alltid hos den som utsatte dig.

Hur du mår efter en våldtäkt eller annat sexualbrott kan skilja sig från hur någon annan mår, trots att ni båda har liknande erfarenheter. Olika personer påverkas på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel.

Hur du mår kan också variera med tiden.

Det är olika från person till person vilken slags behandling som fungerar bäst. Många mår bättre av att få prata med någon om det som hänt.

Du kan till exempel få:

• samtalsstöd
• kontakt med psykolog eller kurator
• psykoterapi eller annan psykologisk behandling.

Det finns flera verksamheter som erbjuder stöd vid sexualbrott och våld i nära relationer. Här är exempel på några av dem: 

• Brottsofferjouren, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
• Föreningen Alla Kvinnors Hus samtalsmottagning ger stöd till personer som är utsatta för våld i nära relation och sexuellt våld. Du som bor i Stockholm kan besöka mottagningen. Du som inte bor i Stockholm kan få stöd digitalt.
• Föreningen storasyster  vänder sig till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. De erbjuder även stöd till dig som anhörig. På webbplatsen har de samlat kontaktuppgifter till olika verksamheter som kan vara till stöd efter ett sexuellt övergrepp.
• Föreningen Tillsammans, stöd för unga och unga vuxna som utsatts för sexuellt våld.
• Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via telefon.
• Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
• Polisens informationssida om brott i nära relationer.
• Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonsamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonnummer: 020-50 50 50.
• nxtME är till för alla som någon gång under sitt liv varit utsatta för incest, och som behöver hjälp av stödperson för att bearbeta sina upplevelser.
• RFSL Stödmottagning, brottsofferjour för hbtq-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
• Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen finns till för kvinnor som har varit utsatta för sexualbrott i barndomen. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd.
• Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män, är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
• Roks,  Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
• Stödefterövergrepp.se har samlat kontaktuppgifter till olika verksamheter som kan vara till stöd efter ett sexualbrott.
• Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Telefonnummer: 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på din telefonräkning.
• Ungasjourer.se samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna.
• Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser.