Förstoppning

Hur ofta man behöver bajsa skiljer sig åt mellan personer. Vissa går på toaletten ett par gånger i veckan, andra några gånger per dag.

Är du förstoppad har du svårt att bajsa, trots att du vill. Andra symtom är:

• Bajset är hårt och trögt.
• Du kan få ont i ändtarmsöppningen när du bajsar.
• Det kan kännas som att tarmen inte har tömts efter att du har varit på toaletten.
• Magen känns utspänd.
• Du har ont i magen.

Har du varit förstoppad en längre tid kan du bli illamående och inte vilja äta. Du kan också få sprickor i ändtarmsöppningen som gör att det blöder lite.

Barn får ofta förstoppning. Ett vanligt symtom är att barnet har ont i magen, men det kan ibland vara svårt att förstå att barnets magont beror på förstoppning.

Är du tillfälligt förstoppad kan du fråga om råd på ett apotek eller på en vårdcentral.

Kontakta en vårdcentral om du är förstoppad och samtidigt har ett eller flera av symtomen nedan:

• Besvären går inte över trots att du har provat att behandla dig själv.
• Du går ner i vikt.
• Du har blod i bajset.
• Du har mycket ont i magen.

Kontakta också en vårdcentral om dina avföringsvanor förändrats utan att du förstår varför. Det gäller framför allt om du är 45 år eller äldre. Hur avföringsvanorna ändras kan vara olika:

• Du blir ofta hård i magen, från att tidigare inte haft problem med förstoppning.
• Bajsets konsistens och utseende ändras och du är hård och lös i magen i perioder.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

De flesta personer får tillfällig förstoppning då och då. Du kan få tillfällig förstoppning av olika anledningar:

• Om du reser eller byter miljö.
• Om du är stressad eller orolig.
• Om du ändrar dina matvanor.
• Om du har mycket stillasittande aktiviteter, till exempel att du sitter mycket på arbetet eller i skolan.
• Om du blir sjuk och behöver vara sängliggande.

För lite vätska och fibrer

Många gånger beror en tillfällig förstoppning på att du har druckit för lite vätska, eller ätit mat med för lite fibrer. Exempel på mat med lite fibrer är vitt ris och matprodukter med mycket vitt mjöl, som pasta och ljust bröd. Men även om du äter mycket fibrer kan du få förstoppning, om du inte dricker tillräckligt med vätska.

Hormonella förändringar

Det är vanligt att bli förstoppad i samband med en graviditet eller innan mens. Det beror antagligen på hormonförändringar.

Läkemedel kan ge förstoppning

En del läkemedel kan ge förstoppning. Här är en lista på några läkemedel som kan ge förstoppning:

• kodein
• morfin
• järn
• vissa läkemedel mot psykiska sjukdomar
• blodtryckssänkande läkemedel, så kallade kalciumflödeshämmare
• vissa läkemedel som används vid känslig mage, så kallade antacida.

Hinder i ändtarmen och sprickor i ändtarmsöppningen

Ibland kan ett hinder i ändtarmen göra att det blir svårt att bajsa, till exempel om tarminnehållet blivit till en hård klump i ändtarmen. Du kan då få sprickor i ändtarmsöppningen som kan göra ont.

Att ha ont kan göra att du kanske drar dig för att gå på toaletten, även om du känner att du behöver. Att inte bajsa när du behöver kan leda till att du blir mer förstoppad.

Kan bero på sjukdom

Förstoppning är för det mesta ofarlig, men kan ibland vara tecken på en sjukdom. Det kan vara att du till exempel börjar få problem med förstoppning som du inte känner igen.

En sjukdom som kan ge förstoppning är IBS. Du har då under flera år haft perioder med förstoppning och diarré. IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm.

Många gånger beror en tillfällig förstoppning på vad du äter och på dina vanor. Du kan ofta minska förstoppningen själv.

Drick mer

Försök att dricka tillräckligt med vätska, du kan till exempel dricka ett extra glas vatten till varje måltid.

Ibland kan du behöva dricka även om du inte är törstig. Det gäller framför allt om du är äldre, eftersom äldre personer inte känner av sin törst lika bra som yngre personer.

Ät fiberrik och lösande mat

Lösande och fiberrik mat är bra att äta om du är förstoppad. Här är exempel på sådan mat:

• grönsaker som morötter, broccoli, blomkål, bönor och ärtor
• frukt, särskilt katrinplommon, fikon, aprikoser och päron
• fullkornsprodukter som fullkornspasta
• grovt bröd
• grova gryner som havre, vetekli och hela linfrön
• messmör.

Använd gärna fullkornsprodukter i matlagningen. Du kan till exempel använda fullkornsmjöl i bröd om du bakar själv, eller blanda i olika grova gryner och frön i müsli.

Ökar du mängden fibrer i maten kan du till en början få mer gaser i magen. Du kan då öka mängden fibrer lite i taget. Gasbesvären brukar gå över så småningom.

Du kan läsa mer om fibrer på Livsmedelsverkets webbplats.

Om linfrön

Välj hela linfrön och inte krossade linfrön. Det går bra att äta en till två matskedar hela linfrön per dag. Anledningen till att du ska välja hela linfrön och inte äta mer än två matskedar är att linfrön kan bilda ämnen som kan skada kroppen.

Läs mer om linfrön på Livsmedelsverkets webbplats.

Drick mer när du ökar mängden fiberrik mat

Tänk på att du behöver dricka mer när du äter fiberrik mat. Om du äter mer fibrer men inte dricker mer vätska kan du få magont, gaser i magen och mer förstoppning.

Minska mängden av stoppande mat

Undvik eller ät och drick mindre av sådant som kan bidra till förstoppning:

• matprodukter med mycket vitt mjöl, som pasta och ljust bröd
• vitt ris
• te
• blåbär.

Motionera

Rörelse hjälper tarmarna att arbeta. Försök därför att röra på dig dagligen. Du kan till exempel gå en promenad i samband med lunch.

Gå på toaletten när du behöver

Du ska inte hålla dig från att bajsa om du känner att du behöver göra det. Ta den tid du behöver när du är på toaletten. Står du emot reflexen kan förstoppningen förvärras.

Använd mjukgörande salva

Du kan använda en mjukgörande salva om du har fått sprickor i ändtarmsöppningen på grund av förstoppningen, eller om du tidigare haft problem med sprickor i ändtarmsöppningen.

Har du ont i ändtarmsöppningen kan du använda en smärtstillande salva. Du smörjer då ändtarmsöppningen innan du ska bajsa. Båda salvorna finns att köpa receptfritt på ett apotek.

Se över dina läkemedel

Var uppmärksam om du blir förstoppad i samband med att du börjar använda ett nytt läkemedel. Prata med din läkare eller med personalen på ett apotek om du tror att du blir förstoppad av ditt läkemedel. Du kan då få råd om vad du kan göra för att undvika förstoppning.

Se över din tillvaro

Många personer får tillfällig förstoppning när de är stressade eller oroliga. Om du tror att din förstoppning beror på stress eller oro, kanske du kan se över stressen i din tillvaro och fundera på om det är något du kan ändra på.

Du kan behöva använda läkemedel om förstoppningen inte blir bättre. De flesta läkemedel är receptfria och finns att köpa på apotek. Är du osäker på vilket receptfritt läkemedel du ska använda kan du fråga personalen på ett apotek.

Mjukgörande laxermedel

Det finns mjukgörande laxermedel som gör bajset mjukare. Du kan använda dem under en längre tid för att förebygga förstoppning. Sådana läkemedel kallas för bulkmedel eller osmotiskt aktiva läkemedel, beroende på hur de verkar i kroppen.

Medlen finns i form av pulver, granulat eller lösning som du dricker eller blandar ut med mat. Granulat är små korn av läkemedlet.

Mjukgörande laxermedel kan ge gasbesvär

Du kan få besvär med gaser i början när du använder bulkmedel om du tidigare mest har ätit mat med lite fibrer. Du kan också få besvär med gaser av osmotiskt aktiva läkemedel. Besvären brukar gå över efter ett tag. För att minska risken för gasbesvär kan du börja använda små mängder av medlen, och öka lite i taget.

Bulkmedel

Bulkmedel innehåller fibrer. Du behöver dricka mer vätska när du använder bulkmedel för att bulkmedlet ska verka på rätt sätt. Här är en lista med exempel på bulkmedel:

• Inolaxol
• Lunelax och Vi-Siblin, som båda innehåller det verksamma ämnet ispaghulaskal.

Osmotiskt aktiva läkemedel

Osmotiskt aktiva läkemedel fungerar annorlunda. Du behöver inte dricka mer vatten om du använder osmotiskt aktiva läkemedel. Här är en lista med exempel på osmotiskt aktiva läkemedel:

• Duphalac och Laktulos, som båda innehåller det verksamma ämnet laktulos
• Lacrofarm, Laxido och Movicol, alla tre innehåller det verksamma ämnet makrogol.

Du bör inte använda läkemedel som innehåller makrogol i mer än två veckor om inte din läkare ordinerat det.

Mikrolavemang eller stolpiller

Ett sätt att lösa upp en tillfällig förstoppning är att använda laxermedel som du för upp i ändtarmen. Laxermedlet finns både som stolpiller eller som lösning, så kallade mikrolavemang. Stolpiller är en form av piller som du för in i ändtarmen.

Ett mikrolavemang mjukar upp det hårda bajset, som ibland sitter som en propp i ändtarmen. Effekten kommer redan efter 5-15 minuter.

Exempel på laxermedel som du för in i ändtarmen är Microlax lösning och Relaxit stolpiller.

Tarmretande laxermedel

Det finns så kallade tarmretande läkemedel som ökar tarmens rörelser och gör att tarminnehållet passerar snabbare. Med tarmretande läkemedel töms ofta hela tjocktarmen, och inte bara ändtarmen. Efter att hela tarmen har tömts kan det ta upp till tre dagar innan du behöver bajsa igen.

Du ska bara använda tarmretande laxermedel vid enstaka tillfällen. Du ska inte använda dessa läkemedel mer än en vecka, om din läkare inte ordinerat det.

Tarmretande läkemedel finns i många olika former. Det finns stolpiller eller lösning som du för in i ändtarmen, eller tabletter eller droppar som du sväljer.

Här är en lista med exempel på tarmretande laxermedel:

• Cilaxoral och Laxoberal, som båda innehåller det verksamma ämnet natriumpikosulfat
• Dulcolax och Toilax
• Pursennid Ex-Lax.

Om du har svår förstoppning

Du kan börja med att använda mikrolavemang eller ett tarmretande läkemedel för att lösa upp förstoppningen. Samtidigt kan du öka mängden fibrer i maten och använda bulkmedel eller ett osmotiskt aktivt läkemedel för att förebygga att bli hård i magen. Fråga personalen på ett apotek eller på vårdcentralen om du är osäker hur du ska göra.

Du har en förstoppning om du bajsar färre än tre gånger per vecka, och det är hårt och svårt att få fram bajset. Men det skiljer sig mellan personer hur ofta man behöver gå på toaletten. En del bajsar ett par gånger i veckan, andra bajsar flera gånger per dag.

Förstoppningen börjar med att tarminnehållet transporteras för långsamt genom tjocktarmen till ändtarmen. Tarminnehållet består av bearbetad mat och bakterier.

I tjocktarmen suger tarmens slemhinna upp vatten ur tarminnehållet, och när det går långsammare hinner tjocktarmen suga upp mer vatten. Tarminnehållet blir då torrt och hårt. När det sedan kommer till ändtarmen samlas det i en hård klump som gör ont att bajsa ut.

När ändtarmen är full skickar den en signal till hjärnan, och du känner dig bajsnödig. Om du undviker att bajsa för att det gör ont, samlas mer hårt bajs i ändtarmen och det blir ännu svårare att bajsa.

När du kommer till en läkare får du börja med att berätta om dina besvär. Det kan ofta räcka för att hitta anledningen till förstoppningen. Här är en lista med frågor som du kan få av läkaren:

• Hur länge har du varit förstoppad?
• Hur ofta bajsar du?
• Vad äter och dricker du?
• Har du börjat använda något nytt läkemedel?

Läkaren kan behöva göra en kroppsundersökning. Du kan också få lämna blodprov och avföringsprov.

Ibland behöver läkaren undersöka tjocktarmen och ändtarmen. Du kan då bli undersökt med rektoskopi eller koloskopi. Läkaren skickar då en remiss till mottagningen där du ska undersökas.

Läkaren kan också skicka en remiss till en specialist i mag- och tarmsjukdomar, som undersöker dig vidare.

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.