OM COVID-19 – CORONAVIRUS

Covid-19 – coronavirus

Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen påminner ofta om förkylning eller influensa, med feber och hosta. En del har andra symtom. Det är viktigt att du lämnar prov om du har symtom, och att du stannar hemma så länge som behövs. De flesta blir inte svårt sjuka, men en del behöver vård på sjukhus.

Covid-19 är en nyligen upptäckt sjukdom. Kunskapen om den ökar successivt. 1177 Vårdguiden uppdaterar den här texten kontinuerligt och följer rekommendationerna från myndigheterna, till exempel Folkhälsomyndigheten.

Symtom

Covid-19 påminner ofta om vanlig förkylning eller influensa. En del blir allvarligt sjuka, men de flesta som får sjukdomen blir lindrigt sjuka.

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

  • hosta 
  • feber
  • andningsbesvär
  • snuva
  • nästäppa
  • halsont
  • huvudvärk
  • illamående
  • värk i muskler och leder.

En del får magknip och diarré. Några får hudutslag som kan se väldigt olika ut. Det är vanligt att förmågan att känna lukter och smaker är nedsatt eller förändrad. Många känner sig mycket trötta.

Symtomen kommer oftast efter omkring tre till fem dagar om du har blivit smittad. Ibland kan det dröja upp till 14 dagar.

Infektionen kan gå över efter några dagar. Ibland tar det längre tid. Även om infektionen har gått över kan det ta lång tid innan du känner dig helt återställd. Det kan ta flera veckor, ibland månader.

Läs mer i kapitlet Hur mår jag efteråt?

En del kan bli sjukare efter någon vecka

En del kan bli plötsligt sämre någon vecka efter att de först blev sjuka. De känner sig sjukare och får jobbigt med andningen, blir andfådda, eller känner sig svaga eller förvirrade.

När och var ska jag söka vård?

Det är bara om du lämnar ett prov som det går att säga om du har covid-19. Lämna ett PCR-prov för covid-19 om du har symtom.

Det gäller även om du är vaccinerad mot covid-19. 

Barn från och med förskoleklass rekommenderas också att lämna prov.

De allra flesta som blir sjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Kontakta en vårdcentral om du har långvariga besvär. 

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du blir plötsligt mycket sämre.
  • Du får andningsbesvär även när du vilar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring alltid först

Om du behöver söka vård, är det viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att smitta andra om du har covid-19. Det finns särskilda rutiner för hur du i så fall tas om hand.

Viktigt med vård när du behöver 

Det är viktigt att du ser till att du får den vård du behöver. Du ska också söka vård som vanligt när du tror att du behöver det.

Så smittar covid-19

Covid-19 smittar framför allt när någon som har sjukdomen hostar eller nyser. Droppar med viruset kan då färdas genom luften och nå en person i närheten. Oftast handlar det om någon eller några meters avstånd.

Smittämnen kan hamna i näsan, munnen eller i ögonen om du får viruset på händerna och sedan rör vid ansiktet. Det kallas för droppsmitta.

Dropparna kan också falla ned på föremål och ytor. Där kan viruset vara kvar i upp till flera dagar. Men det är inte klarlagt hur stor risken är att smittas genom att ta på föremål där virus kan finnas.

De flesta med covid-19 är smittsamma från och med att de första symtomen kommer. 

Du är mest smittsam de första dagarna, även om du inte känner dig så sjuk och bara har lite hosta eller feber.

Du kan smitta så länge du har symtom, och även några dagar efteråt.

Det är ovanligt att smitta utan att ha symtom, men det förekommer.

Katter, hundar och minkar är exempel på djur som kan bli smittade med det virus som orsakar covid-19. Men det är ovanligt med smitta mellan djur och människor.

Det finns inget som tyder på att myggbett kan sprida covid-19.

Det är inte troligt att du får covid-19 av att bada i badhus eller på badplatser, så länge du håller avstånd till andra.

Läs om hur du kan minska risken att du eller andra får covid-19.

Du som är gravid eller ammar

Du har en ökad risk att föda för tidigt om du är gravid i vecka 22 till 36 och får covid-19. Att föda för tidigt innebär en risk för barnet. Det är därför viktigt att du är extra noga med att följa de allmänna råden för att undvika att bli sjuk. Att få covid-19 tidigare i graviditeten påverkar inte risken att föda för tidigt eller att få andra komplikationer.  

Du som är gravid kan ha en ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Det kan också vara extra jobbigt att vara sjuk om du är gravid, oavsett sjukdom. Barnet i magen har inte någon ökad risk att bli allvarligt sjuk om du får covid-19.  

En del tillstånd och sjukdomar ökar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Rådgör med din barnmorska eller läkare om hur du kan minska risken för covid-19 om du är gravid och har högt blodtryck, diabetes eller fetma. 

Du kan ha rätt till graviditetspenning. Läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Covid-19 och förlossning

Du kan behöva föda med kejsarsnitt om du blir allvarligt sjuk i covid-19. 

Det kan finnas begränsningar för vem som får följa med till förlossningen, oavsett om du är sjuk eller inte. 

När barnet ska äta

Du som har covid-19 kan amma eller ge urpumpad bröstmjölk, om du vill och kan. Du behöver vara extra noga med hygienen om du har covid-19. Fråga barnmorskan eller på BVC vad du ska tänka på. 

Undersökning och utredning

Här är exempel på undersökningar som kan behövas, men det är inte säkert att du behöver undersökas fast du kan ha covid-19.

Att lämna prov

Det finns två olika sorters prover. Det ena kan visa om du har viruset som orsakar sjukdomen. Det andra kan visa om du har haft covid-19 och har utvecklat antikroppar. Här kan du läsa mer om provtagning vid covid-19

Andra undersökningar

En del kan behöva undersökas mer. Läkaren kan behöva lyssna på lungorna, du kan behöva lämna blodprov. En del behöver få lungorna undersökta med lungröntgen eller datortomografi.

Vårdpersonalen har skyddande utrustning

Vårdpersonalen kan ha särskilda kläder och till exempel munskydd eller ett visir för ansiktet. Det kan upplevas som en ovanlig situation, men det är rutin vid vissa sjukdomar.

Personalen skyddar sig för att undvika att själva få sjukdomen och för att inte överföra den till exempelvis andra patienter. Det kan vara bra att berätta det för ett barn eller någon som brukar känna oro inför att bli undersökt.

Behandling

De flesta som får covid-19 får en luftvägsinfektion som går över av sig själv. En del får det mer besvärligt, men då kan det ändå räcka med att stanna hemma tills det har gått över.

Här kan du läsa om vad du kan göra själv för att må bättre.

Ibland behövs sjukhusvård

En del som får covid-19 blir mer sjuka, i exempelvis lunginflammation. Sjukdomen kan bli allvarlig och kräva behandling på sjukhus, även om det är ovanligt.

Behandlingen kan vara att få extra syrgas eller annan hjälp som kan underlätta andningen. De flesta får blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Behandlingen gör att den som är sjuk mår så bra som möjligt. Läkaren tar hänsyn till om det finns någon annan sjukdom som påverkar vad en person orkar med. Då anpassas behandlingen efter det.

En del kan få intensivvård

Ibland behövs behandling på en avdelning för intensivvård, till exempel behandling i respirator för att få mer hjälp med andningen. Det är vanligt att vara sövd under behandlingen, för att kroppen ska få läka och vila.

Förutom lungorna kan också andra organ vara påverkade. Till exempel kan dialys hjälpa njurarna att fungera om det behövs.

Intensivvård är en krävande behandling och ges bara om läkaren bedömer att en person kan klara av den.

Ibland går det inte att bli frisk. Då handlar vården om att lindra symtom och att ge god omvårdnad i livets slutskede. Det kallas palliativ vård.

Om vaccin mot covid-19

Läs mer om vaccination mot covid-19.

Hur mår jag efteråt?

De flesta som får covid-19 mår ungefär som vid en förkylning. De har lättare besvär som går över av sig själv ganska snabbt.

Andra får allvarliga och långvariga besvär.

Det går inte att säga i förväg hur du kommer att må. Det är bra om du planerar för att successivt komma tillbaka till ditt vanliga liv. 

Läs mer i texten Besvär efter covid-19.

Du som är närstående

Du som bor med någon som har covid-19 kan också behöva stanna hemma. Läs mer om att stanna hemma i texten Minska risken att du och andra får covid-19.

När ni inte kan träffas

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som du inte får träffa, till exempel om personen får vård på sjukhus. Det kan ändå gå att hålla kontakten, till exempel genom att ringa ett telefonsamtal eller ett videosamtal.

Läs om vad du kan göra om du känner dig orolig.

Stöd för närstående barn

Närstående barn behöver få veta vad som händer, oavsett ålder. Läs mer i Att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Vad är covid-19?

Covid-19 är en infektionssjukdom. Den orsakas av ett så kallat coronavirus, som fått namnet SARS-CoV-2.

Sjukdomen har utvecklats till en pandemi, som betyder att den finns i stora delar av världen samtidigt. Det beror på att det är en ny sjukdom. Myndigheter i många länder samarbetar för att begränsa att sjukdomen sprids.

Vanligt att virus förändras

Det är vanligt att virus förändras. Det sker på grund av förändringar i virusets arvsmassa, så kallade mutationer. Oftast har det ingen betydelse för hur viruset sprids eller hur sjuk du blir om du smittas. Men ibland kan det påverka virusets egenskaper. Även viruset som orsakar covid-19 förändras. De mutationer som har upptäckts tycks smitta lättare, men inte ge en mer allvarlig sjukdom.

Särskilda rekommendationer kan gälla för dig som har varit där den nya varianten av virus finns. Läs mer i texten Lämna prov för covid-19.

Vissa andra sjukdomar och tillstånd kan påverka

Det är fortfarande oklart varför en del bara får lindriga symtom medan andra kan blir allvarligt sjuka av covid-19. Det kan finnas flera faktorer som har betydelse.

Personer med vissa tillstånd eller sjukdomar har en ökad risk att bli allvarligt sjuka. Du som har ett sådant tillstånd eller en sådan sjukdom behöver vara extra försiktig.

Läs mer i kapitlet Du som är gravid eller ammar, och i texten Minska risken att du och andra får covid-19.

Vilken blodgrupp du har kan påverka. Att ha blodgrupp 0 eller att vara Rh-negativ verkar delvis minska risken att bli allvarligt sjuk. Men skillnaderna jämfört med personer med andra blodgrupper är små. Därför har det ingen praktisk betydelse för hur du bör skydda dig mot covid-19.

Läs mer om blodgrupper.

Covid-19 ingår i smittskyddslagen och pandemilagen

Covid-19 är en sjukdom som ingår i smittskyddslagen. Det innebär att alla måste hjälpa till att minska risken för att sjukdomen sprids. Det gör du genom att följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer.

Du är också skyldig att följa reglerna i pandemilagen, som också kallas covid-19-lagen.

Läs mer i texten Minska risken att du och andra får covid-19.

Mer information – more information

Du som har allmänna frågor om covid-19 kan ringa telefonnummer 113 13 eller läsa på webbplatsen krisinformation.se.

Det finns också teckentolkad information om covid-19 på krisinformation.se

Det finns information på lätt svenska på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Here you can find links to information about covid-19 in other languages.

Här kan du som är ett barn se en film om coronaviruset och få tips och råd om vad du kan göra.

Du som har tänkt resa

Du som ska resa i Sverige eller utomlands kan läsa mer i texten Covid-19 och resor.

Till toppen av sidan