Harpest

Människor kan smittas på flera olika sätt. Men det sker ingen smitta mellan människor.

Här är några exempel på hur smittan kan överföras:

• Du får ett stick eller bett av en smittad mygga eller en annan insekt.
• Du rör vid ett smittat djur, levande eller dött.
• Du andas in damm som är förorenat med sjuka djurs urin eller avföring.
• Du dricker vatten där bakterien finns.
• Du andas in bakterien när du klipper gräs eller skördar så att bakterierna virvlar upp i luften.

Vid harpest är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

• Du får hög feber, ibland med frossa.
• Du känner dig sjuk och trött.
• Du kan få ont i huvudet.
• Du kan må illa.

Du kan också få andra symtom samtidigt. Vilka symtom det är beror på hur du har fått smittan. Du kan till exempel få något av detta:

• Du kan få ett sår på huden som kan bli infekterat, svullet och ömt.
• En lymfkörtel kan svullna och göra ont.
• Du kan få hosta.
• Du kan få lunginflammation.
• Du kan få sår i munnen och svalget.
• Du kan få besvär från ögonen.

Det är vanligt att få symtom två till fem dagar efter att du har blivit smittad. Ibland kan symtomen komma efter två veckor.

Symtomen vid harpest liknar symtomen vid rosfeber.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har harpest. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har frossa och feber och känner dig mycket sjuk. Om det är stängt sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du får berätta om dina symtom. Sedan undersöker läkaren dig. Oftast lyssnar läkaren då på hjärtat och lungorna. Läkaren känner om det finns svullna lymfkörtlar och tittar på huden om det finns utslag eller sår. Läkaren kan också undersöka öronen, munnen och svalget.

Du får lämna blodprov

Du får lämna ett blodprov om läkaren misstänker att du har smittats av harpest. Det är för att se om det finns antikroppar mot bakterien i blodet. Provet tas från armen eller handryggen. Sedan skickas provet till ett laboratorium för analys. Det kan ta fyra dagar till två veckor att få svar.

Du får behandling med antibiotika om läkaren konstaterar att du har harpest.

Om du har ett sår kan det bildas var

Det kan ibland bildas en böld på huden. En sjuksköterska eller läkare kan tömma ut varet om du har mycket besvär. Då får du lokalbedövning. Du kan också bli sövd.

Lymfkörtlarna kan vara svullna efter att sjukdomen gått över

Ibland kan lymfkörtlarna vara svullna några veckor efter att du har fått behandling och dina andra symtom har gått över.

Läs mer mer om svullna lymfkörtlar.

Ta reda på om det finns harpest i det område där du befinner dig. Statens Veterinärmedicinska Anstalt har en karta som visar harpest har registrerats. Kartan uppdateras varje dygn. De röda ringarna visar var harpest finns.

Om smittan finns i ditt område kan du följa de här råden för att undvika smitta:

• Använd myggmedel och skyddande kläder när du är i ute i naturen.
• Använd täckande kläder och handskar vid kontakt med gnagare eller harar i naturen, eller när du hanterar kött från gnagare eller harar eller andra djur.
• Drick inte vatten från källor som kan ha förorenats av smittade döda djur eller av avföring från smittade djur.
• Använd skyddande kläder, munskydd och skyddsglasögon när du städar dammiga miljöer där det finns avföring från gnagare.
• Använd skyddande kläder, munskydd och skyddsglasögon när du klipper gräs eller skördar.
• Var noga med handtvätt och rengör noggrant de verktyg som du har hanterat döda djur med.
• Tvätta kläder i tvättmaskin i 60 grader.

Harpest är en infektion som orsakas av en bakterie. Sjukdomen kallas harpest för att harar kan bli svårt sjuka av bakterien och dö. Harpest finns i stora delar av Sverige, men inte i de allra sydligaste delarna.

Djur som kan bära på smittan är främst harar och gnagare. Men också möss, sorkar, lämlar, vissa fåglar och insekter kan föra smittan vidare.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.