Tandvård om du har en funktionsnedsättning
Du behöver ofta mer tandvård än andra om du har vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Då kan du ansöka om ett särskilt tandvårdsstöd.
Guide om hur du ansöker om det ekonomiska stödet
Så här gör du - Steg 1
Hör efter med din läkare om du har rätt till tandvårdsstöd.
Om du är berättigad till tandvårdsstöd ska din läkare skriva ett speciellt intyg. Det intyget ska beskriva både din sjukdom och din funktionsnedsättning.
En sjukdom eller funktionsnedsättning kan i sig medföra en ökad risk för tandskador eller problem med att sköta munhygienen, till exempel för att du skakar eller är helt eller delvis förlamad i ansiktet.
Du kan på grund av en sjukdom även ha svårt att gapa och då kan det vara svårt för tandläkaren eller tandhygienisten att utföra tandvård. Tandvården kostar då som sjukvård. Det innebär att avgiften får räknas samman med andra avgifter för hälso- och sjukvård och därmed ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd.
Det är inte all tandvård som ingår i stödet.
Tandvård som ingår i stödet:
- Undersökningar
- förebyggande vård
- lagningar
- behandling av tandlossningssjukdom
- rotfyllningar
- utdragning av tänder
- avtagbara proteser.
Däremot ingår inte fasta proteser som kronor, broar och implantat.
Du väljer själv vilken tandläkare och tandhygienist du vill gå till.
Vem har rätt till tandvårdsstödet?
Det är regionen där du bor som bedömer om du har rätt till tandvårdsstödet. Varje ansökan bedöms individuellt. Det räcker i regel inte att du har fått en diagnos på din sjukdom eller ditt tillstånd. Funktionsnedsättningen ska också bedömas. Det vill säga hur sjukdomen påverkar din möjlighet att sköta den egna munhygienen och vilka problem som kan uppstå vid tandvårdsbehandling.
Följande långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar kan ge rätt till tandvårdsstöd:
- Psykisk sjukdom som leder till svårigheter att sköta munhygienen.
- Parkinsons sjukdom, MS och ALS, amyotrofisk lateral skleros, som alla är sjukdomar i nervsystemet.
- Cerebral pares, CP.
- De reumatiska sjukdomarna ledgånsgsreumatism - RA, sklerodermi och SLE.
- Missbildningar eller skador i käkarna.
- Funktionsnedsättning efter stroke.
- Ovanliga diagnoser.
Hur ansöker jag om tandvårdsstödet?
För att kunna ansöka om stödet behöver du ett speciellt läkarintyg där läkaren beskriver sjukdomen och ofta också funktionsnedsättningen. Det är läkaren som du behandlas av som har information om vilka uppgifter som regionerna kräver i läkarintyget.
Läkarintyget skickas antingen av läkaren eller dig till den enhet som ansvarar för tandvården i regionen där du bor. Ibland kallas det för tandvårdsenheten, men det kan heta något annat beroende på var du bor. Därefter fattar bedömningstandläkaren beslut om du har rätt till tandvårdsstödet och hur länge det gäller.
Om du har fått rätt till tandvårdsstöd får du ett stämpelkort eller ett elektroniskt kort, som du visar upp hos tandläkaren eller tandhygienisten. Tandvårdskortet kan ha olika giltighetstid beroende på hur funktionsnedsättningen bedöms och ska alltid visas upp hos tandvården. Då betalar du för ditt tandvårdsbesök på samma sätt som inom sjukvården.
Du får också en markering i högkostnadskortet eller intyget. Ditt frikort gäller även vid andra tandvårdsbesök.
Vart kan jag vända mig om jag har frågor?
Du ska först fråga din tandläkare eller behandlande läkare om du har frågor eller vill veta mer om tandvård i samband med vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Annars kontaktar du den enhet som ansvarar för tandvården i regionen där du bor.
Texten finns översatt - Other languages
Här kan du läsa texten översatt till flera språk: