Välj region för att få mer information från 1177.se

Välj region för att få mer information från 1177.se
karta
TITTHÅLSUNDERSÖKNINGAR - SKOPIER

Undersökning och behandling av gallvägarna – ERCP

Med ERCP kan läkaren undersöka och behandla gallvägarna och bukspottskörteln. ERCP är en form av röntgen och görs med hjälp av en böjlig slang, ett endoskop. Endoskopet leds genom munnen och ner till tarmen. ERCP används bland annat för att undersöka och behandla gallsten.

När används ERCP?

ERCP är en röntgenundersökning som kan användas för att se om du har:

Endoskopet som används har en kameralins längst fram. Genom endoskopet kan läkaren se organen på en bildskärm.

Med endoskopet kan läkaren spruta in kontrastmedel i gallgångarna och i gångarna i bukspottskörteln. Kontrastmedel gör att gångarna syns tydligt på röntgenbilder.

Stråldosen som används vid ERCP är inte speciellt hög, jämfört med andra röntgenundersökningar.

Förkortningen ERCP står för det engelska namnet endoscopic retrograd cholangio-pancrearticography.

Förberedelser

För att undersökas med ERCP behöver du en remiss. Det är viktigt att du berättar för läkaren som skickar remissen om något av detta stämmer in på dig:

  • Om du är gravid.
  • Om du använder läkemedel, och i sådana fall vilka läkemedel.
  • Om du är allergisk mot kontrastmedel.

Inte äta inför undersökningen

Inför undersökningen måste magsäcken vara tom för att endoskopet ska kunna föras igenom magen. Du får därför inte äta mat minst sex timmar före undersökningen, men vatten kan du dricka fram till någon timme innan.

Du får mer information om hur länge du ska låta bli att äta i kallelsen, eller från personalen på mottagningen där du ska undersökas.

Så går undersökningen till

Genomskärning av mun till magsäck med ett gastroskop i. Illustration
Endoskopet förs genom matstrupen (1) och magsäcken (2), ner till tolvfingertarmen (3).

Du får lugnande medel eller narkos

Undersökningen görs oftast på sjukhus. Under själva undersökningen får du antingen lugnande medel eller så sövs du med narkos. Narkos används allt oftare och framför allt om du både ska undersökas och behandlas.

Om du får lugnande medel får du det i en spruta en stund före själva undersökningen. Sedan får du lokalbedövning i halsen och efter ett tag får du mer lugnande läkemedel.

Om du sövs med narkos har du en narkossjuksköterska bredvid dig under hela undersökningen och behandlingen. Narkossjuksköterskan övervakar dig så att narkosmedlet doseras rätt.

Läkaren för ner endoskopet

Under undersökningen får du ligga på mage på en brits. När bedövningen börjat verka i halsen, eller efter det att du sövts med narkos, för läkaren ner endoskopet genom din mun och ner i matstrupen, genom magsäcken och ner till tolvfingertarmen.

Är du vaken måste du själv hjälpa till och svälja för att det ska hamna rätt. Det kan kännas obehagligt men när endoskopet är på plats minskar oftast besvären.

Läkaren ser bilder på bildskärm

Genom endoskopet för läkaren in en tunn slang in i gallgången och genom slangen sprutar läkaren in kontrastmedel i gångarna. Endoskopet för över bilder på slemhinnan i tarmen till en bildskärm. Läkaren kan då hitta och undersöka gallgångens och bukspottskörtelsgångens gemensamma mynning till tolvfingertarmen.

ERCP kan användas för behandling

Läkaren kan också behandla genom endoskopet. Oftast sker det i samband med en undersökning när läkaren kan ställa en diagnos direkt.

Undersökningen kan till exempel visa att du har sten i gallgången som läkaren då kan ta bort under samma ERCP-undersökning. Har du en trång del i gallgången kan läkaren göra den större och lägga ett tunt rör, så kallad stent. Stenen får då större utrymme och kan passera ut i tarmen av sig själv.

Undersökning och behandling med ERCP brukar ta mellan 15 och 30 minuter, men kan ibland ta upp till en och en halv timme.

Så mår du efteråt

Efter undersökningen kan du känna obehag i halsen och må illa i några timmar. När bedövningen i halsen har släppt kan du dricka igen, men du bör vänta med att äta fast föda tills dagen därpå. Klar buljongsoppa går bra att dricka. Bedövningen släpper efter cirka fyra timmar.

Du kan få stanna kvar på sjukhuset

Om du endast har undersökts kan du få åka hem samma dag. Har du fått behandling i samband med undersökningen kan du få stanna kvar på sjukhuset över natten. Du behöver inte bli sjukskriven för undersökning och behandling med ERCP.

Du ska få information innan du åker hem

Efter undersökningen ska du få följande information:

  • Vad undersökningen visade.
  • Vad som har gjorts.
  • Vilken vård du ska få när du har skrivits ut från sjukhuset.
  • Om du behöver gå på fler kontroller och vilka de är.

Du kan vara påverkad av läkemedel och ha svårt att komma ihåg vad vårdpersonalen sagt. Därför är det bra om du har en närstående med dig. Du kan också be att få informationen utskriven.

Du kommer även att få information från läkaren som skickade remissen om hur undersökningen gått och vad som händer framöver. Om du inte redan fått en återbesökstid ska du höra av dig till den läkare eller mottagning som skrev remissen.

Biverkningar och komplikationer

Efter en undersökning och behandling med ERCP kan bukspottskörteln ha blivit retad. Du kan då få en lätt obehagskänsla i magen, men det brukar snabbt gå över, ofta redan nästa dag.

Inflammation i bukspottskörteln

Ibland kan bukspottskörteln bli inflammerad av kontrastmedlet. Det märker du genom att du får ont i magen och att du känner dig sjuk. Då måste du till en akutmottagning. Undvik att äta och dricka tills det blivit klart vad som hänt.

Om du fått behandling i samband med undersökningen ökar risken för allvarliga komplikationer, till exempel svår inflammation i bukspottskörteln.

Du kan också ha fått hål på tarmen, vilket kan leda till större blödningar eller infektioner.

Sök vård direkt

Du ska söka vård direkt på en akutmottagning om du kommit hem och får något av följande symtom:

  • ont i magen
  • feber
  • illamående
  • kräkningar.

Det är viktigt att du berättar att du genomgått en ERCP-undersökning.

Viktigt att förstå

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan