Operationer av könsorgan och urinvägar

Att operera bort livmodern – hysterektomi

Hysterektomi är en operation som innebär att livmodern tas bort. Operationen kan göras med titthålskirurgi, med ett snitt i nedre delen av magen, eller genom slidan. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen.

Genomskärning av livmodern. Illustration.
Livmoderns olika delar.

Operationen kan göras om du har muskelknutor i form av myom, rikliga blödningar, endometrios eller adenomyos. Den kan också göras om man har cellförändringar eller cancer i livmodern.

Vid vissa tillstånd tas även äggledarna och äggstockarna bort, annars kan de lämnas kvar. Om de är kvar påverkas inte dina hormoner.  

Förberedelser

Du får träffa kirurgen och narkosläkaren innan operationen. De berättar om hur operationen går till och vad den kommer att innebära för dig. Du får också veta vilken typ av bedövning du ska få. Du kan också ställa frågor.

Skriv gärna upp dina frågor innan besöket så att du inte glömmer något som är viktigt för dig. Du kan även be någon närstående att följa med till besöket. Hen kan hjälpa dig att minnas vad som sagts och vara ett stöd. Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda dig inför ett läkarbesök.

Berätta om dina läkemedel

Berätta för läkaren om du använder något läkemedel. Du som tar blodförtunnande läkemedel kan behöva göra ett uppehåll med medicineringen. Prata med läkaren om det.

Det finns även andra läkemedel som du behöver undvika före operationen, till exempel läkemedel som innehåller kortison.

Undvik alkohol och tobak före och efter operationen

Undvik att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter. Då minskar risken för komplikationer.

Det är också viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att din blodcirkulation och kondition blir bättre så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt. Om det är svårt är det bra om du kan göra ett uppehåll under en period. Håll upp med rökningen under minst fyra veckor och helst i åtta veckor innan operationen. Fortsätt sedan att hålla upp lika länge efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Riskerna för komplikationer ökar även med snus och e-cigaretter, även om det inte är i samma utsträckning som med rökning. Du bör därför inte snusa eller använda e-cigaretter i samband med en operation.

Här kan du läsa mer om levnadsvanor i samband med operation.

Hjälp mot oro och illamående

Du kan få tabletter eller en spruta med lugnande läkemedel innan du kommer till operationsavdelningen. Du får också läkemedel som gör att du inte mår illa när du vaknar efter operationen, eftersom narkosen ibland kan ge illamående. Här kan du läsa mer om att bli sövd.

När kan jag inte opereras?

Operationen kan behöva ställas in om du till exempel har hosta och feber. Det går bra att bli opererad när du har mens.

Så går operationen till

En hysterektomi kan göras på tre olika sätt:

  • Operationen sker med hjälp av titthålskirurgi i magen, så kallad laparoskopi. Då görs operationen genom flera små hål i nedre delen av magen.
  • Operationen sker genom ett snitt i nedre delen av magen.
  • Operationen sker genom slidan.

Vilken metod som används beror bland annat på livmoderns storlek och om du har fött barn, och om du i så fall har fött vaginalt eller med kejsarsnitt.

Operationen brukar göras genom slidan eller med titthålskirurgi om det är möjligt. När operationen görs med ett snitt i magen kan det ta lite längre tid att återhämta sig.

Operationen brukar ta en till två timmar, oavsett vilken metod som används.

Du blir sövd eller får ryggbedövning

Vid en operation med titthålskirurgi blir du sövd.

Vid en operation som sker genom ett snitt i nedre delen av magen blir du sövd, och ibland får du även ryggbedövning. 

Vid en operation genom slidan får du ryggbedövning och lugnande medel.

Ryggbedövningen är till för att ge en bra smärtlindring efter operationen. Den gör att du blir bedövad i nedre delen av kroppen.

När du vaknar efter en operation med ryggbedövning kan du inte röra dina ben. Detta går över på några timmar. Under den tiden får du vara kvar på sjukhuset.

Oftast opereras hela livmodern bort

Oftast tar läkaren bort hela livmodern vid operationen. Det är vanligt att även äggledarna och äggstockarna tas bort. Det beror på orsaken till att operationen görs.

Ibland går det inte att ta bort hela livmodern, utan livmodertappen lämnas kvar. Det kan till exempel gälla om du har sammanväxningar på grund av endometrios eller om du har övervikt eller fetma.

Var operationen avsedd att hjälpa mot blödningar kan dessa fortsätta efter operationen om livmodertappen lämnas kvar. Då får du komma tillbaka för att få mer hjälp med dessa besvär.

Du får urinkateter under operationen

Under operationen kan du inte kissa själv. Därför sätts en tunn slang in i urinröret som leder ut kisset. Det görs medan du är sövd. En sådan slang kallas för urinkateter.

Urinkatetern tas bort antingen samma dag eller nästa morgon. Därefter kan du kissa som vanligt igen. Operationen avslutas med att slidans topp sys ihop, om operationen görs via slidan.

Så mår du efteråt

De första dygnen efter operationen får du hjälp med läkemedel mot smärtan. Var du har ont någonstans beror på vilken metod du har blivit opererad med. Hur ont man har varierar också från person till person. Här kan du läsa mer om att ha ont efter en operation.

Om du har blivit opererad med laparoskopi kan du ha ont vid axlarna och nyckelbenen efter operationen. Det beror på att gasen som används vid operationen stiger uppåt och trycker mot dessa områden.  

Mår du bra kan du vara uppe redan samma dag som du har opererats.

Om du har fått ryggbedövning får du stanna kvar på sjukhuset tills du har fått tillbaka full rörlighet och känsel i benen.

Du kan känna dig kissnödig och svullen i magen

Efter operationen kan det ta några dagar innan tarmarna kommer igång som vanligt. Det kan göra att du känner dig svullen i magen. Ett första tecken på att tarmarna börjar komma igång är att det börjar komma gaser.

Ibland kan du behöva laxerande medel mot förstoppning, som läkaren i sådana fall skriver ut på recept.

Det är också vanligt att det känns annorlunda när du kissar efter operationen. Du kan också känna dig ovanligt kissnödig. Det brukar gå över efter några dagar. Det ska däremot inte göra ont eller svida när du kissar. Då kan det vara en urinvägsinfektion som du behöver få behandling för.

Du kan få blödningar veckorna efter operationen

Det är vanligt att blöda från slidan i upp till sex veckor efter operationen. Det är också vanligt att du får en blödning från slidan ett par veckor efter operationen. Det gäller även om du inte har haft någon blödning efter operationen.

Undvik det här under den tiden du blöder från slidan:

  • att bada
  • att använda tampong
  • att ha vaginala samlag.

Det går bra att duscha som vanligt dagen efter operationen.  

Du blir sjukskriven efter operationen

Hur länge du blir sjukskriven beror på vilken operationsmetod som har använts och på vilken typ av arbete du har. De flesta blir sjukskrivna mellan en och fem veckor. 

När du ska lämna sjukhuset

Du som har opererats via slidan eller med titthålskirurgi kan få gå hem samma dag eller dagen efter operationen.

Du som har opererats genom ett snitt i magen kan få stanna kvar på sjukhuset i ytterligare en dag. Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur du ska ta hand om operationssåret och vem du ska kontakta om du har frågor eller får besvär. Du får med dig recept på smärtstillande läkemedel.

Här kan du läsa mer om hur du kan ta hand om operationssår.

Viktigt att både vila och att röra på sig

Det är vanligt att känna sig trött den första tiden efter operationen. Det är viktigt att du vilar, men det är också viktigt att du rör på dig och att du kommer igång med att äta och dricka som vanligt.

När operationssåren har läkt och du har återhämtat dig några veckor kan du försiktigt börja komma igång med fysisk aktivitet. Det ska kännas bra när du tränar och inte göra ont.

Olika råd beroende på metod

Om du har opererats med titthålsteknik kan du börja med promenader direkt efter operationen. Om du har opererats via ett snitt kan du behöva ta det lugnt med träningen under de tre första månaderna, tills bukväggen har läkt.

Det är också viktigt att undvika tunga lyft under de första månaderna efter operationen. Det gäller oavsett vilken operationsmetod som använts.

Komplikationer och följdsjukdomar

Du kan få lite feber efter operationen. Den går ofta över efter någon dag och behöver inte behandlas.

Om febern börjar stiga efter att ha gått över kan det bero på en infektion, till exempel i urinvägarna. Du kan då behöva få behandling med antibiotika.  

Behandling med kateter

Efter operationen kan du få svårt att tömma blåsan helt när du kissar. Då kan du behöva få en så kallad kateter under en kortare period.

Du kan få en kateter som ligger kvar i blåsan och som sedan tas bort på mottagningen. Ett annat alternativ är att du lär dig att kissa själv med hjälp av så kallade engångskatetrar. Här kan du läsa mer om att få kateter i urinblåsan.

Behandling vid blodbrist

Ibland kan det bildas en blodansamling vid såren i huden eller slidan efter operationen. Det kan kännas obehagligt, men det går över på någon vecka.

Om det skulle börja blöda kraftigt från ett operationssår eller från slidan kan det leda till blodbrist. Då kan du behöva få behandling för det. Här kan du läsa mer om behandlingar vid blodbrist.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta i första hand mottagningen där du opererades, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har stigande feber.
  • Du får feber efter att ha varit feberfri.
  • Du har ont, en värk som tilltar trots att du tar smärtstillande medicin.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills operationsmottagningen, den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast mottagningen där du blev opererad, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller några av följande besvär:

  • Du blöder rikligt från slidan. Det innebär att du blöder igenom en tjock binda en gång i timmen, i mer än två timmar.
  • Du har rikliga blödningar från operationssåret.

Om det inte går eller är stängt på de mottagningarna, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Varför görs operationen?

En hysterektomi kan göras när andra behandlingar mot rikliga blödningar inte har fungerat. En annan orsak till att göra hysterektomi är om man har muskelknutor i livmodern, så kallade myom.

Myom kan ibland leda till att mensen pågår länge och att man blöder väldigt mycket. Det kan även göra att det känns som att man har ett tryck mot urinblåsan eller tarmen.

Hysterektomi kan även göras om du har endometrios eller adenomyoscancer i livmodern eller cellförändringar som är ett förstadium till cancer.

Så påverkar behandlingen livet

De besvär du har haft med rikliga blödningar eller muskelknutor i livmodern försvinner när livmodern har tagits bort. Du kan inte bli gravid efter en hysterektomi. Du får inte heller mens.

Hormonerna kan påverkas

Tas äggstockarna och äggledarna också bort hamnar du i klimakteriet. Det beror på att de hormoner som bildades i äggstockarna slutar att bildas.

Här kan du läsa mer om vad som händer i kroppen under klimakteriet.

Hormonproduktion utan mens

När äggledare och äggstockar lämnas kvar fortsätter du att ha din ägglossning. Det innebär att du har kvar din hormonproduktion. Däremot får du inte mens.

Har du besvär med PMS eller PMDS kommer dessa besvär att vara kvar efter operationen. Då kan du få pröva annan behandling för det.

Sexlivet blir ofta bättre efter operationen

Många som har opererat bort livmodern på grund av till exempel endometrios och muskelknutor tycker att sexlivet blir bättre efter operationen.

Det beror på att många av de besvär som har påverkat sexlivet försvinner efter operationen.

Träna musklerna i bäckenbotten

Efter en hysterektomi finns det en ökad risk för framfall och inkontinens. Genom att träna musklerna som håller uppe vävnaderna kan du förebygga sådana besvär. Det kallas för bäckenbottenträning.

Träningen innebär att du hittar ett avslappnat läge för musklerna i bäckenbotten och sedan gör knipövningar. Här kan du läsa mer om att träna bäckenbotten.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan