LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Läkemedel vid hjärtsvikt

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat har försämrad kapacitet. Du får behandling med läkemedel om du har hjärtsvikt. Syftet med behandlingen är att underlätta hjärtats arbete och motverka försämring av hjärtsvikten.

Den här texten beskriver olika typer av läkemedel som används vid hjärtsvikt.

Läkemedel som används vid hjärtsvikt

Här är några exempel på olika typer av läkemedel som används vid hjärtsvikt:

  • angiotensin converting enzyme, som också kallas ACE-hämmare
  • angiotensinreceptorblockerare, som också kallas ARB
  • betablockerare
  • mineralkortikoidreceptorantagonister, som också kallas MRA
  • angiotensin-neprilysinhämmare, som också kallas ARNI
  • diuretika, som också kallas vätskedrivande läkemedel
  • digitalis
  • ivabradin
  • nitrater.

När får jag de olika läkemedlen?

De flesta som har hjärtsvikt får en grundbehandling som består av ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockare tillsammans med betablockerare.

Tilläggsbehandling

Du kan även få tillägg av MRA och vätskedrivande läkemedel eller enbart tillägg av vätskedrivande läkemedel, om du inte blir symtomfri av grundbehandlingen. Du kan behöva behandling med angiotensin-neprilysinhämmare om ditt hjärta visar fortsatt nedsatt funktion och du inte är symtomfri, efter att du gjort en ny ultraljudsundersökning. I undantagsfall kan du behöva få behandling med digitalis.

Vätskedrivande läkemedel

Vid hjärtsvikt försämras blodcirkulationen och hormonsystemet RAAS aktiveras. Behandlingen med hjärtsvikt går ut på att blockera RAAS. Det gör att kroppen sparar vatten och salt. Vid svårare hjärtsvikt med vätskeansamling i kroppen eller höga tryck i hjärtrummen får du oftast något vätskedrivande läkemedel. Du kan oftast lära dig själv hur länge du behöver fortsätta med behandlingen och när det är dags att sluta ta det vätskedrivande läkemedlet. Att väga dig ofta är ett bra hjälpmedel för att se om du samlar på dig vätska.

Ivabradin

Du kan få läkemedlet ivabradin om du har hjärtsvikt och en puls som är över eller lika med 75 slag per minut. Ivabradin används tillsammans med grundbehandlingen eller när du av någon anledning inte kan ta betablockerare.

Nitrater

Du som har kronisk hjärtsvikt kan i vissa fall även få tilläggsbehandling med en typ av läkemedel som kallas nitrater, framför allt om du även har kärlkramp. Nitrater vidgar kroppens blodkärl vilket gör att hjärtmuskeln avlastas.

En del får biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när du har tagit läkemedlet en tid. Fråga din läkare om du inte blir symtomfri av behandlingen. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

ACE-hämmare

I kroppen bildas ett ämne som kallas angiotensin-2. Detta ämne gör i sin tur bland annat att blodkärlen i kroppen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket. Njurfunktionen kan förbättras, men på bekostnad av att hjärtat får arbeta mer. Det kan i längden leda till att hjärtat försämras ytterligare.

Angiotensin-2 bildas i kroppen med hjälp av ett enzym, angiotensin converting enzyme som förkortas ACE. ACE-hämmare verkar genom att hämma detta enzym.

ACE-hämmare minskar bildningen av angiotensin-2 i bland annat njurarna, hjärtat och kärlväggarna. Det leder till att blodkärlen vidgar sig. Då sänks blodtrycket och hjärtat avlastas. Efter några månaders behandling kan det leda till att hjärtat förbättras eller inte försämras ytterligare.

Att tänka på när du använder ACE-hämmare

Eftersom ACE-hämmare verkar kraftigt är det vanligt att börja ta dem i låg dos och sedan öka dosen gradvis. Du kan få blodtrycksfall som kan göra att du blir yr och kanske svimmar om du börjar med för höga doser.

Kontakta genast en läkare om du får nässelutslag eller buksmärtor. Det gäller också om du samtidigt får klåda på läppar eller i ögonen, svårt att svälja eller andningssvårigheter när du använder läkemedlen. Då bör du genast kontakta läkare och inte ta fler doser.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda ACE-hämmare om du är gravid.

Du bör undvika ACE-hämmare när du ammar. Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet vid amning.

Biverkningar

En ganska vanlig biverkan av ACE-hämmare är torrhosta. Ofta kommer hostan efter en tids behandling. I många fall försvinner hostan efter några månaders behandling. Den försvinner även när behandlingen avslutas. Kontakta en läkare om hostan är besvärande.

Några kan få biverkningar som yrsel, huvudvärk, trötthet eller hudutslag. Kontakta en läkare om du får huvudvärk som inte går över inom någon vecka.

Vissa kan få magbesvär, som till exempel illamående, diarré eller magont.

ACE-hämmare ökar risken för yrsel på grund av plötsligt blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för det är störst i början av behandlingen. I samband med att kroppen förlorar vatten och salter vid diarré eller kräkningar, finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll med behandlingen i ett par dagar. Gör alltid uppehåll i samråd med läkare.

En ovanlig men ändå viktig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Det innebär en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta kommer svullnaden i ansiktet, tungan eller svalget. Då ska du sluta ta läkemedlet och genast kontakta läkare. Om du får magsmärtor när du tar ACE-hämmare kan det bero på samma slags svullnad i tarmens slemhinnor.

När används ACE-hämmare?

ACE-hämmare används mot hjärtsvikt. De används även vid exempelvis högt blodtryck.

Exempel på ACE-hämmare

Läkemedel som innehåller kaptopril:

  • Captopril.

Läkemedel som innehåller enalapril:

  • Enalapril
  • Renitec.

Läkemedel som innehåller lisinopril:

  • Lisinopril
  • Zestril.

Läkemedel som innehåller ramipril:

  • Ramipril
  • Triatec.

Angiotensinreceptorblockerare, ARB

I kroppen bildas ett ämne som kallas angiotensin-2. Detta ämne gör i sin tur bland annat att blodkärlen i kroppen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Njurfunktionen kan förbättras, men på bekostnad av att hjärtat får arbeta mer. Det kan i längden leda till att hjärtat försämras ytterligare.

ARB minskar den blodtryckshöjande effekten av angiotensin-2. När blodkärlen då vidgas i kroppens små pulsådror sänks blodtrycket och hjärtats arbetsförmåga förbättras delvis.

Angiotensinreceptorblockerare kallas även angiotensin-2-receptorblockerare.

Att tänka på när du använder ARB

Eftersom angiotensinreceptorblockerare verkar kraftigt är det vanligt att börja ta dem i låg dos och sedan öka dosen gradvis. Börjar du med för höga doser kan du få blodtrycksfall, som kan ge yrsel.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda angiotensinreceptorblockerare om du är gravid.
Det verksamma ämnet i läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka missbildningar.

Du bör rådgöra med läkare om du behöver använda angiotensinreceptorblockerare när du ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Biverkningar

Angiotensinreceptorblockerare ökar risken för yrsel på grund av blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för det är störst i början av behandlingen. I samband med att kroppen förlorar vatten och salter vid diarré eller kräkningar, finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll ett par dagar med läkemedlet.

Vissa personer kan få huvudvärk.

När används angiotensinreceptorblockerare?

Angiotensinreceptorblockerare har liknande verkan som ACE-hämmare och används framför allt om du får biverkningar av ACE-hämmare, till exempel besvärande torrhosta.

Angiotensinreceptorblockerare används främst mot högt blodtryck, men vissa används även mot hjärtsvikt.

Exempel på angiotensinreceptorblockerare som används vid hjärtsvikt

Läkemedel som innehåller kandersartan:

  • Atacand
  • Candersarstad
  • Candesartan.

Läkemedel som innehåller losartan:

  • Losartan.

Läkemedel som innehåller valsartan:

  • Diovan
  • Valsartan
  • Valsartore
  • Valtsu.

Betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa så kallade stresshormoner ökar i blodet stiger pulsen och blodtrycket och belastningen på hjärtat ökar. Då måste hjärtat arbeta hårdare och hjärtmuskeln behöver mer syre.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för stresshormonerna, så kallade betareceptorer, som hjälper till att reglera puls och blodtryck. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

Vilka betablockerare används vid hjärtsvikt?

Det finns två typer av betablockerare: icke-selektiva och selektiva. Selektiva betablockerare är speciellt anpassade för att främst påverka hjärtat och blodkärlen. Icke-selektiva betablockerare påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även luftvägarna. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar.

Exempel på selektiva betablockerare

Läkemedel som innehåller metoprolol:

  • Bloxazoc
  • Logimax
  • Logimax forte
  • Metomylan
  • Metoprolol
  • Seloken och Seloken ZOC.

Läkemedel som innehåller bisoprolol:

  • Bisoprolol
  • Emconcor.

Exempel på icke-selektiva betablockerare

Läkemedel som innehåller karvedilol:

  • Carvedilol
  • Carveratio.

Alla betablockerande läkemedel har liknande effekt på hjärtat. Trots det kan det hjälpa att byta till en annan typ av betablockerare om den du prövat har gett biverkningar.

Att tänka på när du använder betablockerare

Betablockerare dämpar till en början kortvarigt hjärtats aktivitet. Därför måste dosen noga prövas ut av läkare för att inte hjärtsvikten tillfälligt ska bli sämre av behandlingen. Oftast börjar behandlingen med en låg dos som stegvis ökas.

Du ska aldrig på egen hand avbryta en behandling med betablockerande läkemedel. Blodtrycket kan stiga och hjärtat påverkas negativt om du gör det. En behandling med betablockerare bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Det är viktigt att läkaren får veta om att du har astma. Detta eftersom betablockerande läkemedel kan påverka luftrören.

Behandling vid graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda betablockerare när du är gravid eller när du ammar.

Biverkningar

En del personer kan till exempel bli trötta, få huvudvärk eller känna sig yra. Några kan få magbesvär som till exempel illamående, kräkningar eller diarré. Vissa personer kan få långsam hjärtrytm eller kalla händer och fötter. Du kan även få mardrömmar, men det brukar upphöra efter några veckor. En del som använder betablockerare kan uppleva att de inte har samma ork som tidigare.

När används betablockerande läkemedel?

Betablockerare har många olika användningsområden. Främst används de mot högt blodtryck, men även vid hjärtsvikt och kärlkramp. Betablockerare kan också användas om du har haft en hjärtinfarkt. Läkemedlen kan dessutom användas vid störningar i hjärtrytmen eller för att förebygga migrän.

Mineralkortikoidreceptorantagonister, MRA

MRA ingår i basbehandlingen vid hjärtsvikt. Om du har symtom trots betablockerare och ACE-hämmare eller ARB så ska MRA läggas till hjärtsviktsbehandlingen. Oftast får du alla tre behandlingarna från början.

När du behandlas med loopdiuretika eller tiaziddiuretika kan du få rubbningar i saltbalansen, särskilt vid de lite högre doser som ofta används vid hjärtsvikt. Då kan du behöva ta ett läkemedel som sparar kalium och andra salter, som MRA. Rubbningen rättas oftast till genom att du samtidigt behandlas med till exempel ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare.

Så här fungerar MRA

Mineralkortikoidreceptorantagonister kallades tidigare för aldosteronhämmare. Det är en speciell typ av kaliumsparande diuretika som motverkar effekten av hormonet aldosteron. De har i lägre doser många positiva effekter vid hjärtsvikt. De är också svagt vätskedrivande och sparar samtidigt kalium och andra salter genom att minska utsöndringen av kalium via njurarna till urinen. Behandlingen påverkar kroppens saltbalans, som måste kontrolleras av en läkare.

Att tänka på när du använder MRA

Du ska inte kombinera olika kaliumsparande diuretika med varandra och inte heller med kaliumtabletter. Då kan du få för höga halter kalium i kroppen och det kan vara skadligt för hjärtat. Om du har fått recept på flera av dessa läkemedel samtidigt av olika läkare bör du kontakta någon av dem och berätta om det.

Behandling vid graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda MRA när du är gravid eller ammar.

Biverkningar

MRA kan ge biverkningar kopplade till effekter av könshormoner, till exempel förstorade bröst hos män. Risken för detta ökar med dosens storlek.

Exempel på MRA

Läkemedel som innehåller spironolakton:

  • Spironolakton.

Läkemedel som innehåller eplerenon:

  • Eplerenon
  • Inspra.

Angiotensin-neprilysinhämmare, ARNI

Angiotension-neprilysinhämmare som också kallas ARNI är en kombination av två verksamma ämnen, sakubitril och valsartan. Det används om du har hjärtsvikt som ger symtom och en fortsatt nedsatt hjärtfunktion.

Innan behandling med ARNI ska du ha prövat den vanliga basbehandlingen med ACE-hämmare eller ARB, betablockerare och MRA.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda ARNI om du är gravid.
Det verksamma ämnet i läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka fosterskador.

Du bör rådgöra med läkare om du behöver använda ARNI när du ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Biverkningar

En ganska vanlig biverkan av ARNI är torrhosta. Ofta kommer hostan efter en tids behandling. I många fall försvinner hostan efter några månaders behandling. Den försvinner även när behandlingen avslutas. Kontakta en läkare om hostan är besvärande.

ARNI ökar risken för yrsel på grund av blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för det är störst i början av behandlingen. I samband med att kroppen förlorar vatten och salter vid diarré eller kräkningar, finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva hålla upp ett par dagar med läkemedlet.

En del personer kan få magbesvär som illamående, diarré eller magont. Vissa personer kan få huvudvärk och trötthet.

En ovanlig men ändå viktig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Det innebär en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta kommer svullnaden i ansiktet, tungan eller svalget. Då ska du sluta ta läkemedlet och genast kontakta läkare. Om du får magsmärtor när du tar ARNI kan det bero på samma slags svullnad i tarmens slemhinnor.

Exempel på ARNI

Läkemedel som innehåller sakubitril och valsartan:

  • Entresto.

Diuretika - vätskedrivande medel

Det här är de tre huvudgrupperna av vätskedrivande läkemedel:

  • Loopdiuretika, som är det diuretika som används i första hand när du har hjärtsvikt. De kan även användas för att minska svullnad och vätskeansamling av andra orsaker, till exempel njursjukdom. Loopdiuretika är kraftigare vätskedrivande än tiaziddiuretika.
  • Tiaziddiuretika, som används främst vid högt blodtryck. De kan även användas vid hjärtsvikt.
  • Kaliumsparande diuretika. När du behandlas med loop- eller tiaziddiuretika kan du få rubbningar i saltbalansen, särskilt vid de lite högre doser som ofta används vid hjärtsvikt. Då kan du behöva ta ett läkemedel som sparar kalium och andra salter. Om du har hjärtsvikt rättas rubbningen oftast till genom att du samtidigt behandlas med till exempel ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare.

Så här fungerar loopdiuretika

Loopdiuretika används framför allt vid hjärtsvikt. Det är ett kraftigt saltdrivande och vätskedrivande medel som minskar kroppens vätskeöverskott och sänker blodtrycket. Då avlastas hjärtat och symtom som till exempel svullna anklar eller ben lindras.

Loopdiuretika kan rubba kroppens saltbalans om du inte samtidigt också får andra läkemedel som sparar kalium och andra salter. Exempel på sådana läkemedel är ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, mineralkortikoidreceptorantagonist eller annat kaliumsparande diuretika.

Den vätskedrivande effekten av loopdiuretika är så kraftig att det kan vara bra att du håller dig hemma och nära toaletten medan läkemedlet verkar. Det brukar vara möjligt att tillfälligt skjuta på tidpunkten för en dos om läkaren samtycker. Då kan du gå ut med mindre risk för att bli kissnödig direkt.

Loopdiuretika finns som vanliga tabletter och har kort och intensiv effekt upp till sex timmar. Det finns också långverkande kapslar där den vätskedrivande effekten varar under något längre tid.

Så här fungerar tiaziddiuretika

Tiaziddiuretika är svagt saltdrivande och vattendrivande och minskar blodvolymen något. Då sänks blodtrycket. Samtidigt får du en viss vidgning av de mindre blodkärlen. Det hjälper också till att sänka blodtrycket.

Tiaziddiuretika används framför allt mot högt blodtryck, men ibland även vid hjärtsvikt. Vanligtvis räcker det med en låg daglig dos för att blodtrycket ska sjunka. Sänkningen av blodtrycket kommer först efter en tids medicinering.

I högre styrka kan tiaziddiuretika användas som ett milt vätskedrivande medel. Men eftersom den vätskedrivande effekten av tiaziddiuretika är måttlig, och risken för biverkningar är större vid högre dosering används loopdiuretika i första hand som vätskedrivande läkemedel.

Tiaziddiuretika kan rubba kroppens saltbalans, framför allt genom att kaliumsaltet i kroppen sjunker. Med en låg dos blir både den vätskedrivande effekten och påverkan på saltbalansen liten.

Risken för att saltbalansen i kroppen ska rubbas kan minskas genom att kombinera tiaziddiuretika med andra läkemedel som sparar kalium och andra salter. Exempel på sådana läkemedel är ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, mineralkortikoidreceptorantagonister eller annat kaliumsparande diuretika.

Så här fungerar kaliumsparande diuretika

Kaliumsparade diuretika som innehåller amilorid är milt vätskedrivande men framför allt minskar utsöndringen av kalium genom njurarna och vidare i urinen. Genom att använda amilorid samtidigt med tiaziddiuretika eller loopdiuretika kan saltbalansen i kroppen hållas på rätt nivå. Amilorid används bara i kombination med andra vätskedrivande medel för att inte saltbalansen ska rubbas.

Att tänka på när du använder diuretika

Du ska inte kombinera olika kaliumsparande diuretika med varandra och inte heller med kaliumtabletter. Då kan du få för höga halter kalium i kroppen och det kan vara skadligt för hjärtat. Om du har fått recept på flera av dessa läkemedel samtidigt av olika läkare bör du kontakta någon av dem och berätta om det.

Läkemedel mot smärta och inflammation kan minska effekten av vätskedrivande läkemedel och leda till svår njursvikt. Exempel är ibuprofen, diklofenak, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. Prata alltid med en läkare om du behöver använda sådana läkemedel samtidigt som du tar vätskedrivande läkemedel.

Behandling vid graviditet och amning

Du bör inte använda diuretika när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Rådgör med läkare om du behöver använda vätskedrivande läkemedel när du är gravid.

Du bör undvika läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken och kan påverka barnet. Mjölkmängden kan också minska. Rådgör med läkare om du behöver använda vätskedrivande medel när du ammar.

Biverkningar

En del personer som använder tiaziddiuretika och amilorid kan till exempel få ont i huvudet och känna sig trötta. Tiaziddiuretika kan också påverka blodsockervärdena, men låga doser tiazider kan användas även om du har diabetes. I sällsynta fall kan tiaziddiuretika öka halten av urinsyra i blodet och du kan få besvär av gikt. Därför ska personer som har gikt inte använda tiazider.

Både tiaziddiuretika och loopdiuretika kan rubba kroppens saltbalans. Det kan undvikas genom att kombinera med läkemedel som sparar kalium och andra salter, såsom ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare eller mineralkortikoidreceptorantagonister. Vid kombinationer av två eller flera av dessa läkemedel är det inte ovanligt att du får problem med för högt kalium. Det är därför viktigt att läkaren regelbundet kontrollerar saltbalansen.

När används diuretika?

Diuretika används vid högt blodtryck och vid olika sjukdomar som innebär att vatten och salt samlas i kroppen. Exempel på sådana sjukdomar är hjärtsvikt, vissa typer av åderbråck, njursjukdom och leversjukdom. Vid dessa sjukdomar används oftast loopdiuretika.

Exempel på loopdiuretika

Läkemedel som innehåller furosemid:

  • Furosemid
  • Lasix Retard.

Läkemedel som innehåller bumetanid:

  • Burinex.

Läkemedel som innehåller torasemid:

  • Torem.

Exempel på tiaziddiuretika

Läkemedel som innehåller hydroklortiazid:

  • Esidrex
  • Hydroklortiazid.

Läkemedel som innehåller bendroflumetiazid:

  • Salures
  • Bendroflumetiazid.

Digitalis

Digitalis är samlingsnamnet på några hjärtstimulerande ämnen som förekommer naturligt i digitalisväxten, det vill säga fingerborgsblomma.

Digitalis stärker hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt och kan dämpa besvär som andfåddhet, trötthet och svullna ben. Digitalis kan ibland även stabilisera hjärtrytmen när hjärtat slår ojämnt eller för snabbt, framför allt i vila. I vissa fall kan digitalis användas som tillägg om du har besvär av hjärtsvikt. Detta trots att du behandlas med ACE-hämmare eller ARNI, betablockerare, ARB och MRA.

Att tänka på när du använder digitalis

Följ doseringsanvisningarna på läkemedelsförpackningen noggrant. För höga eller för täta doser kan leda till förgiftning. Digitalis blir mera skadligt för hjärtat om saltbalansen i kroppen är rubbad, det vill säga om du har för lite kalium i blodet. Kaliumbrist kan orsakas av vätskedrivande medel. Därför är läkare särskilt noggranna med att kontrollera kaliumbalansen om du använder digitalis samtidigt med vätskedrivande medel.

Du bör inte använda växtbaserade medel som innehåller johannesört när du behandlas med digitalis, utan att först ha talat med läkare.

Behandling vid graviditet och amning

Du kan använda läkemedlet när du är gravid.

Du kan använda läkemedlet när du ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om du följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas. Du bör rådgöra med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar.

Biverkningar

Kontakta genast en läkare om du får besvär som till exempel dålig aptit, illamående, synrubbningar som dimsyn eller att allt du ser färgas i en gulgrön ton. Det kan bero på att du har för mycket digitalis i blodet eller på att njurarna fungerar sämre. För mycket digitalis i blodet kan leda till allvarliga rubbningar av hjärtrytmen.

När används digitalis?

Digitalis används framför allt för att stabilisera hjärtrytmen när du har förmaksflimmer och hjärtsvikt samtidigt. Digitalis kan ibland även användas vid hjärtsvikt utan förmaksflimmer.

Exempel på läkemedel som innehåller digitalis

  • Digoxin BioPhausia
  • Lanoxin.

Ivabradin

Ivabradin används för att behandla kärlkramp och kronisk hjärtsvikt.

Ivabradin påverkar sinusknutan i hjärtat så att pulsen sänks med några slag per minut. Detta minskar hjärtats syrebehov, speciellt i situationer där kärlkampsanfall kan uppstå.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda ivabradin om du är gravid.
Det verksamma ämnet i läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka fosterskador.

Du bör rådgöra med läkare om du behöver använda ivabradin när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken och kan påverka barnet.

Biverkningar

En vanlig biverkan är dimsyn och ljusfenomen i synfältet. Det sker oftast korta stunder med ökad ljusintensitet, oftast orsakade av plötsliga ändringar I ljusförhållanden. De kan även beskrivas som en ljusring, färgade blixtar, upplösning av bild eller multipla bilder. Ofta försvinner biverkningarna efter några månader men kan komma tillbaka vid upprepade tillfällen under eller efter avslutad behandling.

En del personer kan till exempel få huvudvärk eller känna sig yra. Vissa personer kan få långsam puls.

När används ivabradin?

Du kan få läkemedlet ivabradin om du har hjärtsvikt och en puls som är över eller lika med 75 slag per minut. Ivabradin används tillsammans med grundbehandlingen eller när du av någon anledning inte kan ta betablockerare.

Exempel på läkemedel som innehåller ivabradin

  • Ivabradin
  • Procoralan

Nitrater

Nitrater finns i snabbverkande och i mer långverkande former. De långverkande nitraterna används vid hjärtsvikt.

Långverkande nitrater

Långverkande nitrater tas i första hand i förebyggande syfte mot kärlkramp, men kan även vara symptomlindrande vid hjärtsvikt. De finns som tabletter, kapslar och plåster. Långverkande tabletter och kapslar tas oftast en gång om dagen. De får inte tuggas eller krossas.

Långverkande nitrater används ofta i kombination med betablockerare om du inte blir besvärsfri med enbart betablockerare.

Så här fungerar nitrater

Bröstsmärtorna uppstår när hjärtat på grund av psykisk eller fysisk ansträngning behöver pumpa ut mer blod för att tillfredsställa kroppens ökade behov av syre och näring. Om inte hjärtats egna blodkärl, kranskärlen, kan leverera mer blod på grund av förträngningar uppstår brist på syre och näring i hjärtmuskeln. Då kan du känna obehag, tryck eller smärta i bröstet.

De långverkande nitraterna ger en mera långvarig avlastning av hjärtat som kan förebygga att du får bröstsmärta eller andfåddhet vid ansträngning.

Att tänka på när du använder nitrater

Nitrater ska inte kombineras med läkemedel mot impotens. Om du gör det riskerar du att få ett kraftigt blodtrycksfall, som kan utlösa ett kärlkrampsanfall eller en hjärtinfarkt.

Avbryt aldrig en regelbunden behandling med långverkande nitrater på egen hand. Om du gör det kan blodtrycket stiga plötsligt och du kan få ett kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis i samråd med läkare.

I vissa fall kan du utveckla tolerans mot nitrater. Det innebär att dosen måste ökas för att läkemedlet ska ge samma effekt som den gjorde i början. Men om du följer läkarens dosering uppstår sällan sådana problem.

Biverkningar

En del personer som använder nitrater kan få huvudvärk, yrsel, sänkt blodtryck, hjärtklappning eller ansiktsrodnad, särskilt i samband med de första doserna. Det beror på att läkemedlet vidgar blodkärlen. Oftast försvinner biverkningarna efter någon veckas användning.

I sällsynta fall kan blodtrycksfallet bli så kraftigt att du svimmar. Därför är det lämpligt att du, om det är möjligt, sitter ner när du tar snabbverkande nitrater.

Exempel på nitrater

  • Imdur
  • Ismo Retard
  • Isosorbidmononitrat
  • Isomex
  • Isonova
  • Monoket OD
  • Transiderm-Nitro plåster.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Till toppen av sidan