Utifrån olika åldrar får barn i sig vätska genom bröstmjölk, bröstmjölksersättning, vatten, mjölk, fil och andra drycker.

Även fast mat innehåller mycket vätska. Ungefär 20-30 procent av vätskan barnet får i sig kommer från mat.

Barn som ammar eller äter bröstmjölksersättning

Den första tiden i barnets liv får hen i sig den vätska hen behöver genom att amma eller äta bröstmjölksersättning. Låt barnet äta så mycket hen vill och när hen vill.

Vatten och mjölk

När barnet blir äldre kan hen även börja få dricka lite vatten. Det är lämpligt att låta barn smaka vatten när de börjar äta så kallade smakportioner. Det brukar vara ungefär vid sex månaders ålder.

Från ett år kan de sedan börja dricka mer vatten och dricka mjölk. Då kan barn också äta exempelvis fil och yoghurt.

När barnet är äldre än ett år är vatten eller mjölk bäst att dricka till måltiderna. Mellan måltiderna är vatten bäst.

Undvik söta drycker. De innehåller energi som inte ger någon bra näring och ökar också risken för hål i tänderna.

Läs mer om vad barn i olika åldrar ska dricka och äta på 1177.se och på Livsmedelverkets webbplats.

Så mycket behöver barn dricka

Utifrån sin vikt behöver barn dricka ungefär så här mycket varje dag:

• Barn som väger cirka 10 kilo behöver dricka ungefär7 deciliter.
• Barn som väger cirka 15 kilo behöver dricka ungefär 1 liter.
• Barn som väger cirka 20 kilo behöver dricka ungefär 1,2 liter.
• Barn som väger cirka 40 kilo eller mer behöver dricka ungefär 1,7 liter.

Ett bra sätt att se om barnet har druckit tillräckligt är att hen kissar som vanligt och mår bra.

Barnet behöver mer vätska än vanligt vid de här tillfällena:

• Det är mycket varmt ute.
• Barnet svettas mycket.
• Barnet rör sig mycket.
• Barnet har feber.
• Barnet har magsjuka.
• Barnet har diarré.

Barn är känsligare ju yngre de är.

Barn kan inte svettas lika mycket som vuxna. Svettkörtlarna börjar fungera bättre först när barnet är mellan tre och fyra år. Särskilt små barn under ett år har svårt att svettas. Du får vara uppmärksam på andra sätt och se till att barnet får vätska när det behövs.

Vad ska de dricka?

För barn som ammas eller äter bröstmjölksersättning är det bäst att ge mer av detta.

Barn äldre än sex månader som får bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring kan också dricka lite vatten.

För barn äldre än ett år är vatten den bästa drycken.

När barnet får i sig för lite vätska kan något av följande märkas:

• Barnet kissar mindre än vad hen brukar göra.
• Barnet är trött och hängigt.
• Barnet blir torr på läpparna och i munnen.

Läs mer om vätskebrist och uttorkning och vad du kan göra då.

En del barn vill dricka väldigt ofta, även när de inte borde vara törstiga. Det kan ibland bero på att barnet egentligen är oroligt eller stressat. Fråga om barnet verkligen är törstigt.

Var uppmärksam på om barnet måste dricka mycket eller börjar kissa på sig.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, eller en vårdcentral om du har funderingar över om ett barn dricker för mycket eller för lite.

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om ett eller flera av dessa symtom stämmer:

• Barnet är ofta törstigt, även på natten.
• Törsten stör barnets dagliga aktiviteter.
• Barnet börjar kissa på nätterna eller kissar på sig efter att ha varit torr.

Är det stängt sök vård på en jouröppen mottagning.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

• Barnet är slött och vill inte dricka alls, eller dricker väldigt lite.
• Barnet kissar ovanligt ofta och mycket varje gång, är mycket törstigt och kanske även hängigt och trött. Det kan vara symtom på diabetes typ 1.

Om det är stängt på vårdcentralen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.