VÅRDEN I VÄSTRA GÖTALAND

Yrke: Logoped

Innehållet gäller Västra Götaland

Av en slump kom Josefin Helldén att hitta ett yrke hon ville studera till. – Jag är intresserad av språk, rösten, musik, medicin och psykologi men jag visste inte vad jag ville bli. När jag satt och läste högskolekatalogen såg jag att mycket av det jag var tyckte om fanns faktiskt i logopedutbildningen. Idag är hon en av fyra logopeder på Kungälvs sjukhus.

Logoped Josefin Helldén visar upp fiberoptik.
Sväljförmågan kan Josefin Helldén bedöma med hjälp av fiberoptik.

Logopeder är specialister på sväljsvårigheter, språk, tal och röstbesvär. De jobbar ofta inom hälso- och sjukvården men även inom förskola och skola där de behandlar och utreder elever med språkstörning och läs- och skrivsvårigheter. Logopeder kan också jobba med barn och vuxna med funktionsnedsättningar. Barn som är födda med läpp- och gomspalt är en annan grupp som ofta behöver logopedhjälp. Yrkesgruppen jobbar också med kommunikationshjälpmedel och alternativa kommunikationssätt.

Efter fyra års högskolestudier tog Josefin Helldén sin logopedexamen i Linköping år 2009. Under de år Josefin har jobbat som logoped har kraven på medicinsk kompetens, till exempel vid sväljsvårigheter, blivit högre.

Symtom kan visa på stroke

Josefin Helldéns inriktning är patienter med neurologiska problem, exempelvis MS, Parkinsons sjukdom och demenssjukdomar. Den största patientgruppen är dock de med stroke.
Redan samma dag eller dagen efter inskrivningen, träffar Josefin den patient som har fått stroke. Hon gör då en bedömning av sväljförmåga, språket (läsande, skrivande, hitta rätt ord) och talet (artikulation, ansiktsrörelser, melodi). Kvardröjande symtom tyder på en stroke. Vid en TIA, Transitorisk Ischemisk Attack, som är en liten propp som löses upp på en kort tid, går däremot symtomen oftast tillbaka snabbt.

Josefin ser det som en viktig del i strokevården att alla patienter får träffa en logoped för att bedöma vilka insatser kring tal, språk och sväljning som behöver sättas in.
Logopeden kan med hjälp av övningar träna patientens tal och språk. Rehabiliteringen fortsätter vid hemgång och då tar logopeden i öppenvården vid. Även närstående har en viktig funktion i träningen

Kan filma sväljförmågan

Vid dålig sväljförmåga gäller det att anpassa den vanliga maten och drycken. Vätskan kanske behöver vara mer trögflytande och maten mer finfördelad för att sväljas lättare. Att hitta lämplig mat och dryck görs i samarbete med en dietist. Att kunna analysera sväljsvårigheter är en kompetens logopederna är ganska ensamma om att ha.

Sväljförmågan bedöms också med hjälp av fiberoptik. En tunn slang med en liten kamera i änden, stoppas ned i halsen via näsan. Josefin kan då se om vätska ligger kvar eller rinner ned innan sväljningen görs. Då finns en risk att vätska och mat hamnar i luftstrupen.
Sedan är det sväljträning som gäller. I sämsta fall får patienten inte igång sväljförmågan utan behöver då få mat via en sond genom näsan eller direkt in i magsäcken. De sociala konsekvenserna med att inte kunna delta i måltider, restaurangbesök och resor, blir förstås mycket stora och det påverkar livskvaliteten kraftigt, något Josefin skrivit en masteruppsats om.

Meningsfullt jobb

De egenskaper som Josefin tycker en logoped ska ha är flexibilitet, nyfikenhet och en förmåga att samarbeta.
–Jag tycker om att jobba i team där vi kan lära av varandra. Men också att vi logopeder anses vara viktiga vid diagnostiseringen. Att kunna äta och prata är grundläggande mänskliga behov, att få vara med där och hjälpa till med träning känns meningsfullt. Nackdelen med jobbet är att det ibland kan kännas tungt att träffa människor som drabbats av svåra sjukdomar, säger Josefin Helldén.

Josefin tycker också om utmaningen med att hela tiden behöva individanpassa träningen.
– Även om skadan i hjärnan är på samma ställe blir det olika problem från patient till patient. Det går inte att ha ett och samma behandlingskoncept till alla patienter, det finns igen mall att gå efter.

Till toppen av sidan