RÖST OCH TAL

Dysartri -VGR

Innehållet gäller Västra Götaland

Dysartri är en talstörning som orsakas av en skada eller sjukdom i hjärnan och nervsystemet. Denna skada påverkar kontrollen av hela eller delar av den muskulatur som styr andning, struphuvud, läppar, tunga, käke och gom. Rörelserna kan bli långsamma, svaga, oprecisa och/eller okoordinerade.

Symtom

Här är några exempel på hur dysartri kan yttra sig:

  • otydligt och sluddrigt tal
  • för svag eller för stark röst
  • högt, lågt eller ojämnt taltempo
  • förändrad röstklang
  • entonig satsmelodi
  • avvikande betoning
  • nasal klang, ”pratar i näsan”
  • kan kännas ansträngande att tala

Dysartri är en störning av talet, inte av språkförmågan. En person med dysartri kan förstå, läsa och skriva. Dysartri kan dock finnas tillsammans med andra tillstånd, där språkförmågan är nedsatt, till exempel afasi.

Delvis används samma muskler för tal och för att tugga och svälja. Det är därför inte ovanligt att ha ät- och sväljsvårigheter, dysfagi, samtidigt med dysartri.

I Sverige finns uppskattningsvis minst 25000 personer med diagnosen dysartri. Antal nya fall per år beräknas till cirka 3000. Diagnosen dysartri inkluderar begreppet dysartrofoni som anger att det är fråga om en neurologiskt betingad röststörning. Om talet av neurologiska orsaker är helt oförståeligt kallas det anartri.

När ska jag söka hjälp?

Om du upplever att:

  • Talet är sluddrigt och otydligt*.
  • Det är mödosamt att tala.
  • Du har svårt att göra dig hörd och förstådd.
  • Andra människor har svårt att förstå vad du säger.

*Plötsligt påkomna tal- och språksvårigheter kan vara ett tecken på stroke. Det är då mycket viktigt att söka akut vård så fort som möjligt.

Vad beror dysartri på?

Dysartri orsakas av skador i nervsystemet som i sin tur påverkar motoriken som styr talet. Dessa skador kan vara medfödda, som vid CP, eller uppstå senare i livet. Vid en plötslig skada i hjärnan, till exempel stroke eller en skallskada, uppstår dysartrin plötsligt.

Vid neurologiska sjukdomar som exempelvis Parkinsons sjukdom, MS, ALS och hjärntumörer kan talsymtomen i stället debutera smygande och tillta över tid. Grundorsaken till dysartrin avgör om talsymtomen är övergående eller blir bestående.

Bedömning och behandling

Läkare utreder och behandlar orsaken till talsvårigheterna. En logoped gör en bedömning av typ och grad av dysartri och tar ställning till lämpliga åtgärder. Det kan vara träning av tal och/eller strategier som kan användas för att underlätta samtal, av dig men också av din samtalspartner. Det kan även vara aktuellt att prova ut alternativa och kompletterande kommunikationshjälpmedel.

Hur påverkas livet av dysartri?

Hur lätt talet går att förstå och hur avvikande det låter, inverkar på hur stor påverkan dysartrin har i det dagliga livet. Två personer kan uppleva att livet påverkas på helt olika sätt även om de utifrån sett har samma grad och typ av talpåverkan.

Vid lätt dysartri kanske det räcker att du talar långsammare och upprepar dig om någon frågar om. Om talet blir sämre ibland, som vid trötthet eller stress, kanske du kan behöva lägga om arbetsuppgifter och aktiviteter så att till exempel möten och telefonsamtal kan göras när talet är som bäst på dagen.

Vid en mer påtaglig dysartri kan omgivningen ha svårt att förstå och ofta fråga om och du kan behöva hjälpmedel för att göra dig förstådd.

Dysartri kan göra att det blir svårare att ge sig in i diskussioner. Det kan vara svårt att hinna få in en kommentar eller ett skämt i ett samtal. Det kan också vara svårt att tala i telefon, både i samtal med nära och kära och till exempel i kontakter med myndigheter.

Att behöva upprepa sig ofta och ändå inte bli förstådd, är frustrerande och kan leda till irritation och en känsla av misslyckande. Det kan kännas som att omgivningen tror att du är berusad eller dum, eller att du hör dåligt på grund av ditt tal. Det är ganska vanligt att personer med dysartri undviker vissa situationer där det känns obehagligt att talet inte är som vanligt.

Närstående och andra personer omkring dig kan i sin tur tycka att det känns besvärligt att inte förstå. De känner sig också frustrerade. Kanske gissar de och låtsas att de förstått, eller så kan de också vilja undvika att träffas eller att ringa. Därför kan det vara bra att prata med folk i din omgivning om dina talsvårigheter. Då kan ni tillsammans komma överens om hur ni bäst kan prata tillsammans.

Det här kan jag göra själv

  • Tala långsamt.
  • Prova att överdriva artikulationen.
  • Ha ögonkontakt med den du talar med.
  • ”Sätt rubrik” – börja med att etablera vilket samtalsämnet är.
  • Signalera när du byter ämne.
  • Kom överens om vad ni ska göra vid missförstånd.
  • Försök att ordna så att det är tyst och lugnt runtomkring dig.

Det här kan du som är samtalspartner till en person med dysartri tänka på i samtalet:

  • Ge tid. Låt personen med dysartri tala till punkt, eller kom överens om en signal för när samtalspartnern kan fylla i oavslutade meningar eller gissa på sådant som är oklart. Att behöva börja om för att någon gissat fel tar mycket tid och energi.
  • Upprepa vad du har förstått och kontrollera att ni är överens.
  • Om du har hörapparater så använd dem.

Ibland kan samtalet underlättas om du som har dysartri använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Enkla metoder kan vara att:

  • Peka. Rita med fingret, till exempel första bokstaven i ett ord eller siffror.
  • Skriva för hand: en blyertspenna eller filtpenna är lättare att skriva med än en bläckpenna om du är sängliggande.
  • Skriva på en mobil/smartphone/surfplatta.
    Peka på en ord- eller bokstavstavla: här kan du ha färdiga ord och meddelanden eller stava fram det du vill ha sagt.

Mer avancerade talhjälpmedel provas ut av logoped.

Var kan jag söka hjälp?

Remiss skickas till logopedmottagning, vissa tar emot egenremiser.
Taltjänst kan hjälpa till med till exempel kontakter med myndigheter och sjukhusbesök.

Till toppen av sidan