Yrke: Fysioterapeut
Innehållet gäller Västra Götaland– Det är jätteroligt att få följa en patient som blir bättre och som kan uppnå sina mål, från en ångestfylld början till att patienten kan klara sig själv, säger fysioterapeut Marie Rydén. En fysioterapeut är specialiserad på människans rörelseförmåga.
Fysioterapeuter kan exempelvis arbeta på sjukhus, vårdcentraler, idrottskliniker, privata mottagningar och inom företagshälsovård. Den 1 januari 2014 ändrades yrkestiteln från sjukgymnast till fysioterapeut. Utbildningen är densamma.
Sätter upp mål med patienten
Fysioterapeuten tittar på patientens hälsa, livssituation samt dennes förutsättningar för att lyckas med sin rehabilitering. Därefter görs en bedömning av vilken behandling som behövs, ofta en kombination av individuellt anpassad träning, smärtlindring och beteendeförändring.
Målet med behandlingen bestäms tillsammans med patienten.
Patientens egenansvar
I samband med rehabilitering kan Marie skriva ut FaR, fysisk aktivitet på recept. Fysisk aktivitet kan komplettera eller till och med ersätta läkemedel.
För att nå resultat handlar det om engagemang från två parter.
– Vi kan få mycket kritik från patienter som förväntar sig att få hjälp utan att göra någonting själva. Träning är ingenting man får utan något man gör. Fysioterapeuten guidar med lämplig träning men patienten har också ett eget ansvar om det ska bli bra, poängterar Marie.
Hoppade av sjuksköterskeprogrammet
Marie Rydén började först på sjuksköterskeprogrammet och gick där 1,5 år men hoppade sedan av. Hon insåg att det inte var sjuksköterska hon ville bli. Sjukgymnastens yrke var mer självständigt.
– Du har ett stort beslutsutrymme och jag tycker om fokuset på problemlösning. Jobbet är fritt samtidigt som du samarbetar med andra. Patienterna är dessutom ofta roliga att jobba med. Det blir många goa skratt, säger Marie Rydén som gick ut sjukgymnastutbildningen 2002. Hennes första placering var på geriatriken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Många multisjuka patienter
Marie Rydén jobbar inom rehabgeriatrik och tillhör GOA, geriatrisk ortopedisk akutavdelning, Kungälvs sjukhus.
– De som kommer till GOA är oftast över 65 år, ofta multisjuka, har funktionsnedsättning eller fysiska problem efter att ha legat länge på intensivvårdsavdelning. Då behöver de hjälp från ett helt vårdteam, förklarar hon.
Ger även andningsträning
Marie Rydéns patienter kan ha olika slags frakturer, ledsmärtor eller stelhet efter operation. De kan ha problem med muskler och senor. En stor grupp patienter behöver få hjälp med rehabilitering efter stroke.
– Jag kan också hjälpa till med andningsträning innan operation, eller andningsteknik då patienten har svårt att få luft, gång- och balansträning och hjälpa patienten att hitta en teknik för att gå i och ur sängen utan stor smärta, berättar hon.
Att få patienter att gåträna handlar inte bara om förflyttning utan också om gångkvalitet, att hitta ett rörelsemönster som är skonsam mot kroppen. Det gäller att inte skapa snedbelastning och smärta i friska kroppsdelar.
Träningsråd efter hjärtoperation
Marie Rydén ger också träningsråd efter hjärtoperation. Det är en trygghet för patienten att veta vilken slags fysisk aktivitet som kan vara lämplig och hur hård den kan vara. Det erbjuds också en utbildning vars delsyfte är att lyfta fram vikten av att träna för att stärka hjärtat.
Hon tar också emot patienter som kommer på återbesök men som inte är inneliggande på sjukhuset. Vid återbesöket bestäms inriktningen på den fortsatta vården och rehabiliteringen – ofta kan riktlinjerna behöva ändras.
En annan viktig del i Maries arbete är att delta i vårdkonferenser där patientens mående och rehabilitering diskuteras. Marie upplever att hennes ord väger lika tungt som vilken annan specialist som helst.
Medverkar i den palliativa vården
Marie är också knuten till en palliativ enhet, vård i livets slutskede. Målgruppen är patienter med cancer. I teamet finns vårdpersonal men även kurator, präst och diakon samt representant från AVH, avancerad vård i hemmet.
– Vi vill få den sista tiden att bli så bra som möjligt enligt patientens önskemål. Vi försöker även ta hänsyn till praktiska och mentala behov. Vi har till och med haft vigsel strax innan patienten har dött. Jag tittar mycket på hur jag kan mildra smärta och illamående men även på det allmänna välmåendet. Patienten kanske mår bra av att exempelvis ta en promenad.
– Ibland vill patienten dö i hemmet. Då behöver vi gå igenom bostaden för att se vad som kan behövas, till exempel höj- och sänkbar säng eller andra former av hjälpmedel.
Är ofta specialiserade
Marie Rydén vet att det finns en del fördomar om fysioterapeuter.
– Ja, att vi exempelvis är extremt hurtiga, skrattar hon.
Vare sig vårdpersonal eller patienter förstår alltid vilken kompetens fysioterapeuter har eller att de ofta är specialiserade inom vissa områden.
Det går att svara på allmänna frågor om värk men när det gäller specifik smärta behövs en noggrann utredning och bedömning.
– Smärta kan bero på såväl yttre som inre faktorer och det är ingenting man löser i ICA-kön eller på bröllopsmiddagen, säger Marie och spricker upp i ett pillemariskt leende.
FOTNOT: Numera arbetar Marie på Bräcke Diakoni, habiliteringen på Riksgymnasiet för rörelsehindrade ungdomar. Eleverna får träffa en fysioterapeut för att hitta bra träningsformer, se över behov av hjälpmedel, få behandling och samtidigt succesivt sträva efter en ökad självständighet.