VÅRDEN I VÄSTRA GÖTALAND

Yrke: Arbetsterapeut

Innehållet gäller Västra Götaland

– I och med att vi fokuserar på det positiva och inte på sjukdomen, skadan eller patientens begränsningar, så blir det ett mycket roligt yrke. Vi ser på helheten och det som patienten faktiskt klarar av, säger arbetsterapeuten Susanne Werthén.

Den som på grund av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning, inte kan sköta exempelvis personlig hygien, boende, skola, arbete, eller kan ha en utvecklande fritid, kan få stöd av en arbetsterapeut. Arbetsterapi syftar till att man ska kunna bli så självständig som möjligt i vardagen utifrån den enskildes egna behov och önskemål.

Hjälper patienten att klara vardagen

En del av arbetsterapeutens arbete handlar om att anpassa vardagsmiljön, prova ut, justera och förskriva olika typer av hjälpmedel samt ibland bedöma behov av bostadsanpassning och skriva intyg för detta.

Arbetsterapeuten Susanne Werthén lyssnar på en patient.
En av Susanne Werthéns arbetsuppgifter är att prova ut rätt slags hjälpmedel.

Rehabiliteringen planeras tillsammans med patienten, exempelvis tvätta sig och klä på sig, träna rörlighet och greppförmåga i en hand. Det gäller också att uppmuntra människor att själva utveckla sina olika förmågor.

Arbetsterapeuter kan jobba med patienter i alla åldrar och på många olika ställen. Arbetsterapeuten på ett sjukhus ingår oftast i ett vårdteam men har också ett mycket självständigt arbete  där individanpassad rehabilitering står i fokus.

Många olika arbetsuppgifter

Arbetsterapeuten Susanne Werthén, jobbar på geriatrik- och rehabkliniken, Kungälvs sjukhus. Hennes patienter har ofta stroke eller en fraktur. Hon tränar patienter att självständigt klara av vardagens olika sysslor, till exempel toalettbesök, hygien, påklädning, förflytta sig i bostaden, laga mat eller handla.

Hon har också rådgivning till patienter med hjärntrötthet och de med smärta för att de att ska kunna hantera sin vardag. En annan grupp patienter är de med svåra hjärtproblem där Susannes ger tips på energibesparande metoder för att de ska orka utföra vardagliga sysslor.

Rehabilitering i hemmet

Arbetsterapeuter har ofta specialiserat sig inom vissa områden. Susanne Werthén har vidareutbildat sig inom strokeområdet. Hon ingår också i ett team för hemrehabilitering. Med sig tillbaka från hembesöket har hon ofta frågor kring hjälpmedel, symtom, läkemedel och intyg. Svaren kan hon ta reda på med hjälp av en rad olika personer med olika kompetenser som finns inom arbetsteamet.

Att träna i den miljö man faktiskt bor i sporrar till engagemang och ger bättre resultat än träning på sjukhus. Det är också där Susanne tillsammans med patienten, kan upptäcka olika former av hinder. Problemen kan ofta lösas med hjälp av rätt sorts träning, hjälpmedel eller anpassningar i bostadsmiljön.
Hemrehabilitering handlar också om att lugna patienter, att få dem att våga och skapa trygghet till att fortsätta med sina vardagliga aktiviteter.

Anhöriga viktiga i rehabiliteringen

Anhöriga har en viktig roll i rehabiliteringen efter stroke.  Susanne Werthén informerar hur de bäst kan stötta personen med stroke i dennes träning och återgång till vardagen.  Anhöriga behöver samtidigt få stöd till att unna sig egen återhämtning.

Alltmer digital teknik

Susanne Werthén började inom vården som undersköterska. När hon valde att utbilda sig till arbetsterapeut trodde hon att hon skulle få arbeta en del med hantverk som verktyg för rehabilitering. Yrkets innehåll ändrades dock.

Idag handlar det mycket om bedömningar av hur patienten klarar av vardagliga sysslor, röra sig och koncentrera sig. Och så förstås om teknik: allt från enkla saker som strumppådragare till digitala kognitiva hjälpmedel som kan hjälpa patienten att hålla koll på tider, planera sin dag och så vidare. På senare år har det kommit många appar som kan hjälpa till att få vardagen att fungera.

Skapar trygghet och mod

Susanne Werthén ser till patienten får stöd och uppmuntran redan på sjukhuset. Uppföljning kan sedan ske i hemmet.
– Min kompetens kan behövas av till exempel en patient med höftledsfraktur som behöver komma igång med vardagliga aktiviteter. Det handlar om att våga prova och se att inget kommer att gå sönder i kroppen.  Många är rädda för smärta eller för att ramla. Jag kan göra en bedömning av vilket hjälpmedelsbehov som finns och kontakta kommunen eller primärvården som kan göra utprovning av hjälpmedel.

Fördomar finns om yrket

Susanne Werthén jobbar också med utvecklingsarbete. För närvarande tittar hon på hur patienter med svåra hjärtproblem kan hjälpas på bästa sätt för att orka med vardagliga sysslor.
Hon tycker det är synd att arbetsterapeuter inte används mer – kunskap om yrkeskårens kompetens kan saknas även bland sjukvårdspersonal.

Även om arbetsterapeuter är specialister inom rehabilitering, finns fördomar fortfarande kvar om yrket.
– En del tror att man ska komma med en korg fylld med stickor och garn. Och så var det kanske för hundra år sedan! skrattar Susanne.

Till toppen av sidan