CANCERFORMER

Magcancer - magsäckscancer

Magsäckscancer innebär att en cancertumör har börjat växa i magsäckens slemhinna. Det finns goda chanser att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt. Om cancern har spridit sig och inte går att bli av med finns det behandlingar som gör att du mår bättre. Magsäckscancer kallas också magcancer.

Vad är magsäckscancer?

Den vanligaste typen av magsäckscancer kallas adenocarcinom. Då har en cancertumör bildats i magsäckens slemhinna. 

Ungefär 400 personer om året får magsäckscancer i Sverige.

Sjukdomen är ovanlig före 45 års ålder. De flesta som får magsäckscancer är över 70 år.

Olika stadier av magsäckscancer

I tidiga stadier av magsäckscancer finns cancertumören oftast bara där den började.

I senare stadier av sjukdomen kan cancertumören ha spridit sig och växt igenom magsäcksväggen, ut i lymfkärl och blodkärl. Då kan den ha bildat metastaser i andra delar av kroppen. Metastaser är samma sak som dottertumörer.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Alla tumörer i magsäcken är inte cancer, det finns också godartade tumörer.

Symtom vid magsäckscancer

I början ger magsäckscancer inga eller mycket lindriga symtom. Det gör att sjukdomen är svår att upptäcka tidigt.

  • Det kan kännas obehagligt, göra ont eller svida i magen.
  • Du kan känna dig oförklarligt trött och orkeslös.
  • Du kan bli mätt fort när du äter, eller ha minskad lust att äta.
  • Du kräks.

Symtomen kan förekomma vid flera sjukdomar och tillstånd och behöver inte bero på cancer. Obehag och smärta är vanligt vid dyspepsi känslig mage, som kan ha många orsaker.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något eller flera av symtomen och de inte går över, till exempel om du har alltmer ont i magen sedan en tid. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du har något av följande symtom:

  • Du har svart eller blodig avföring.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren känner också bland annat på din mage, även om det är ovanligt att upptäcka en knöl på det sättet. Här kan du läsa mer om kroppsundersökning.

Det är vanligt att få lämna blodprover som bland annat kan visa om du har blodbrist.

Gastroskopi kan upptäcka magsäckscancer

En undersökning med gastroskop kan visa om du har magsäckscancer. Då kan läkaren också ta vävnadsprov om det behövs. Ett vävnadsprov känns inte.

Undersökningar om du har cancer

Du behöver utredas mer om det är klart att du har cancer. Det är för att ta reda på vilken behandling som blir bäst för dig.

En undersökning med datortomografi kan visa om cancern har spridit sig.

Ibland behöver läkaren göra en titthålsoperation för att kunna undersöka vilket stadium cancern är i.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har magsäckscancer.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp.

Var tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Behandling för att ta bort sjukdomen

En grupp med olika specialister på magsäckscancer rådgör om alla personer som har fått sjukdomen. Din läkare berättar för dig vilken behandling som specialisterna föreslår utifrån de undersökningar som har gjorts och hur du mår.

Det vanligaste är att bli opererad och få behandling med cytostatika för att bli av med sjukdomen.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är större ju tidigare cancern upptäcks.

Operation

Du sövs före operationen. Läkaren tar bort delar av magsäcken, eller hela magsäcken. Det beror på var cancertumören finns. Även lymfkörtlar nära magsäcken tas bort.

Tunntarmen kopplas ihop med magsäcken om bara delar av magsäcken har tagits bort. Tunntarmen kopplas ihop med matstrupen om hela magsäcken har tagits bort.

Operationen tar oftast mellan tre och fem timmar. Den görs med titthålsteknik eller genom ett snitt från bröstbenet till naveln. Det kan vara olika vad som passar bäst. Ibland kan operationen börja med titthålsteknik men behöva fortsätta genom ett snitt.

Förberedelser inför operationen

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt före operationen. Var så fysiskt aktiv som du kan.

Sluta röka inför operationen, om du brukar röka. Såren läker snabbare, du återhämtar dig snabbare och du minskar risken för olika komplikationer.

Det är också bra om du undviker att dricka alkohol före och efter operationen, för att minska risken för komplikationer.

Du kan behöva göra uppehåll om du tar läkemedel för någon annan sjukdom. Prata med läkaren.

Inför operationen får du träffa en narkosläkare för att prata om hur du kommer att sövas och vilken smärtlindring du kan behöva efteråt.

Efter operationen

Du behöver komma igång och röra på dig så snart som möjligt efter operationen. Det är för att du ska återhämta dig snabbare och för att minska risken för komplikationer.

Du kan också behöva få andningsövningar som du ska göra första veckan efter operationen. Övningarna hjälper dig att andas och hosta ordentligt. Det minskar risken för att slem ska samlas i luftvägarna och orsaka en infektion i lungorna. 

Du får börja med att äta lite grann och så småningom allt mer. Du kan ha en liten plastslang som sticker ut genom magen efter operationen. Genom slangen kan du få extra näring direkt i tunntarmen om du behöver. Det kallas nutritionskateter. Den brukar kunna kan tas bort efter cirka två månader.

De flesta behöver stanna på sjukhuset i sju till tio dagar. Det beror på hur du mår och hur snabbt du återhämtar dig.

Du kan behöva stanna längre om det har blivit någon komplikation. 

Innan du lämnar sjukhuset

Innan du skrivs ut från sjukhuset ska du få information om hur operationen ska följas upp. Du ska få veta vem du kan kontakta om du har frågor före första återbesöket. Det är också vanligt att få prata med en dietist för att få råd om mat. Du får recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du behöver.

Behandling med cytostatika

Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som på olika sätt hämmar cellerna. 

Före operationen kan cytostatika krympa cancertumören så att den blir lättare att operera. Efter operationen kan cytostatika ta bort cancerceller som har blivit kvar.

Ofta kombineras flera läkemedel för att behandlingen ska bli effektivare. Du får läkemedlen som dropp i blodet. Det tar några timmar. De flesta kan lämna sjukhuset direkt efteråt.

Efter två veckor upprepas behandlingen. De flesta får fyra sådana kurer före operationen och fyra kurer efter operationen.

Behandlingen med cytostatika kan göra att du mår illa, får sköra slemhinnor, känner dig trött, tappar håret, och att känseln i händer och fötter påverkas. Biverkningarna kan ofta lindras, läs mer i texten Cytostatikabehandling.

Behandling om det inte går att operera

Det är bara om du opereras som du kan bli av med cancern. Men ibland går det inte att operera. Det kan ha olika orsaker.

  • Cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.
  • Du har någon annan sjukdom som gör att du inte mår tillräckligt bra för att bli opererad. 
  • Cancern har kommit tillbaka efter tidigare behandling. Det kallas återfall.

Du får annan behandling för att må så bra som möjligt om det inte går att operera.  Det kan till exempel vara behandling med cytostatika eller strålbehandling för att bromsa sjukdomen och lindra symtomen.

Ibland gör cancertumören att det blir svårt för maten att passera genom magen. Då kan du få en stent insatt där passagen är trång. En stent är ett litet rör av metallnät. Det sätts på plats med hjälp av gastroskopi.

Här kan du läsa mer om palliativ behandling.

Hur kan livet påverkas av magsäckscancer?

Cancern och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt. Vad du känner och hur du mår kan förändras med tiden.

De flesta behöver någon form av rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att du ska må bra psykiskt och socialt.

Det är bra om du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över dina behov.

Här kan du läsa mer om rehabilitering vid cancer.

Dina behov följs upp

Du som har opererats mot cancern får komma på en första efterkontroll efter ungefär fyra veckor. Det är för att ta reda på hur du mår. Hur många efterkontroller som behövs beror på hur mycket stöd du behöver i din återhämtning. 

Att äta efter behandling mot magsäckscancer

De flesta kan äta vanlig mat redan när de lämnar sjukhuset efter en operation mot magsäckscancer, men ofta behöver du anpassa ätandet.

Du kan må illa, svettas, få ont och känna dig matt eller yr om du äter för fort eller för mycket åt gången. Då har maten kommit ner för snabbt i tunntarmen. Det kallas dumpning och är ofarligt. Det brukar gå över efter 15 till 30 minuter. Du lär dig ganska snart hur du ska äta för att undvika dumpning.

Ibland är det svårt att få i sig tillräckligt med näring. Det kan bero på minskad matlust eller att maten smakar annorlunda. Du kan lindra de besvären själv men också få hjälp om det behövs.

Du kan behöva få extra näring så att du inte minskar i vikt.

Diarré är ganska vanligt vid behandling mot magsäckscancer. Du kan göra en del saker själv för att lindra besvären.

Läs mer om hur du kan lindra besvären i texten Mat vid cancer.

Du behöver ta extra vitamin B12 resten av livet om magsäcken har opererats. Det beror på att kroppen har svårare att ta upp vitaminet då. Du kan få blodbrist om du har för lite B12 i kroppen. B12 kan du ta som tabletter varje dag eller som en spruta var tredje månad.

Fysisk aktivitet gör att du återhämtar dig

Det är vanligt att konditionen, rörligheten och styrkan är nedsatt efter en operation mot magsäckscancer. Du kan motverka besvären med regelbunda fysiska aktiviteter som passar dig.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta för vårdpersonalen så att du kan få hjälp. Se till att närstående också får veta så att de förstår och kan stötta.

Fysisk aktivitet som passar dig kan göra att du känner dig mindre trött.

Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Sjukskrivning

De flesta behöver vara sjukskrivna i flera månader efter behandling mot magsäckscancer, men det kan variera. Det beror på hur snabbt du återhämtar dig och vilket jobb du har. Här kan du läsa mer om sjukskrivning.

Graviditet, fertilitet och amning

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Prata med läkaren om du vill amma.

Vad beror magsäckscancer på?

Det finns flera saker som verkar öka risken för att få magsäckscancer.

Bakterien Helicobacter pylori kan orsaka en inflammation som hos några personer utvecklas till cancer. Bakterien är ganska vanlig och mest känd för att ibland orsaka magsår. Men de flesta får inga besvär alls.

Ungefär tio procent av alla som insjuknar kan ha en medfödd ökad risk för magsäckscancer. Här kan du läsa mer om ärftlig cancer.

Minska risken

Du kan minska risken för magsäckscancer om du äter frukt och grönsaker, och om du avstår från att röka.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du behöver. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Palema är en patientförening för bland andra personer med magsäckscancer, och för närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel hur du får rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

På sidan Närstående vid cancer får du tips om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Till toppen av sidan