Kronisk njursjukdom
Att ha kronisk njursjukdom innebär att njurarna långsamt får allt svårare att rena blodet. Det kan bli mycket skadligt för kroppen. Sjukdomen går inte att bli av med men det finns mycket du kan göra för att förebygga eller bromsa den. Du kan få behandling om njurarna nästan helt slutat fungera.
Kronisk njursjukdom kan så småningom leda till att njurarna nästan helt slutar fungera, så kallat njursvikt.
Vad är kronisk njursjukdom?
Njurarna blir långsamt sämre med åldern hos alla människor. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursjukdom som ger besvär eller behöver behandlas.
Kronisk njursjukdom innebär att njurarna har blivit så skadade att de inte fungerar som de ska och blir allt sämre. Det är något som utvecklas under lång tid, ofta 10 till 30 år. Ofta tar det flera år innan några symtom märks. Många lever länge med sjukdomen utan att veta om den.
Det går inte att bli frisk från kronisk njursjukdom. I stället är det viktigt att bromsa sjukdomen så att inte njurarna fungerar ännu sämre.
Skadliga ämnen blir kvar i kroppen
När njurarna är skadade kan de inte rena blodet på skadliga ämnen och överflödigt vatten. Hur mycket skadliga ämnen och vatten som blir kvar i kroppen beror på hur mycket njurarna har påverkats.
Kan leda till njursvikt
Om njurarna är så skadade att de nästan helt slutat fungera kallas det för njursvikt. Då behöver man speciell behandling.
Vad beror kronisk njursjukdom på?
Att njurarna börjar fungera dåligt kan bero på flera olika saker. Det handlar ofta om levnadsvanor som under många år har ökat belastningen på njurarna. Men njurarna kan också skadas på grund av en annan sjukdom.
De vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är dessa:
- njurinflammation
- diabetes typ 1 och diabetes typ 2 som du har haft under en längre tid
- högt blodtryck som du har haft under en längre tid.
Övervikt ökar risken
Övervikt kan leda till höga halter av blodfett, högt blodtryck och diabetes. Det ökar risken för åderförfettning i blodkärlen, vilket i sin tur kan skada både njurar och hjärta.
Vanligare hos äldre
Eftersom det tar många år för sjukdomen att utvecklas så är risken för kronisk njursjukdom högre hos äldre. Det gäller särskilt om du har någon av sjukdomarna ovan.
Mindre vanliga orsaker till kronisk njursjukdom
Här är exempel på mindre vanliga orsaker till kronisk njursjukdom:
- Ärftliga njursjukdomar. Ett exempel är polycystisk njursjukdom.
- En del blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar. Några exempel är myelom, granulomatös polyangit och SLE.
- Hinder i urinledarna eller urinblåsan som har gjort det svårt att kissa en längre tid. Ett exempel kan vara förstorad prostata.
Symtom
Du får oftast inga symtom om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot kan du märka till exempel det här:
- Det finns blod i urinen när du kissar.
- Urinen skummar när du kissar.
Symtomen kan bero på något annat än kronisk njursjukdom.
Fler symtom med tiden
När njurarna fungerar allt sämre kan du få fler symtom. De utvecklas gradvis över tid, och kan variera från person till person. Du kan få ett eller flera av de här vanliga symtomen:
- Du känner dig ofta trött.
- Du har minskad aptit.
- Du får svullna ben och fötter.
- Det kliar på kroppen.
- Du har svårt att koncentrera dig.
Vid njursvikt
Om njurarna inte behandlas och nästan helt slutar fungera får du mycket svåra besvär, så kallat njursvikt. Förutom symtomen ovan kan du då ha ett eller flera av följande symtom:
- Du blir andfådd och får svårt att andas.
- Du mår illa och kräks, ofta på morgonen.
- Du kissar mindre eller inte alls.
- Du känner dig dåsig och förvirrad.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral så snart det går om du har symtom som kan bero på kronisk njursjukdom.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du får något av följande symtom:
- Du får svullna ben och går upp i vikt flera kilo under några få dagar.
- Du känner dig trött och blir lätt andfådd.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:
- Du känner dig väldigt sjuk, dåsig och förvirrad. Du kan också må illa.
- Du har svårt att andas.
- Du kissar mycket mindre än vanligt eller inte alls.
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Hur kan jag förebygga njursjukdom?
Njurarna påverkas till stor del av din livsstil. Därför finns det mycket du kan göra för att minska risken att få kronisk njursjukdom. Det handlar om vanor som att äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv och att undvika alkohol och rökning. Det hjälper även om du redan har kronisk njursjukdom, eftersom det bromsar sjukdomen. Det hjälper dig också att orka med den behandling du kan behöva.
Se allt innehåll om att träna och röra på sig här.
Rör på dig varje dag
Att träna och röra på sig motverkar flera orsaker till njursjukdom, som högt blodtryck, diabetes och övervikt. När du rör på dig så tar lungorna in mer syre till blodet och då kan hjärtat pumpa starkare. Det förbättrar blodcirkulationen, ämnesomsättningen och reglerar blodtrycket. Det gör i sin tur att belastningen på njurarna minskar.
Film: Tips för att röra dig i vardagen
Filmen ger tips på vad du kan göra för att röra på dig mer i vardagen.
Filmen ger tips på vad du kan göra för att röra på dig mer i vardagen.
Vardagsmotion
Läs mer om vardagsmotion och hur du kan röra på dig mer i vardagen.
Börja träna oavsett hur gammal du är
Även du som är äldre kan börja träna. Du kan börja med enkla övningar som du kan göra hemma. Det gör skillnad och stärker kroppen oavsett när du börjar.
Läs mer om att träna som äldre.
Film: Fem övningar för att träna styrka
Filmen visar fem övningar som stärker musklerna. Du kan göra övningarna hemma.
Filmen visar fem övningar som stärker musklerna. Du kan göra övningarna hemma.
Börja träna hemma
Se en film med övningar för att börja träna hemma. Filmen är 35 minuter och visar rörelser på tre olika sätt, från lätt till svårare.
Träna i säng
Det finns övningar du kan göra för att träna styrka även när du ligger ner.
Ät hälsosamt
När du äter hälsosamt så minskar risken för olika sjukdomar som i sin tur kan orsaka njursjukdom.
Undvik att äta för mycket av följande saker:
- salt
- socker
- mättade fetter, finns till exempel i smör och mjölk
- rött kött.
Det är bra att äta följande saker:
- mycket grönsaker
- frukt
- omättade fetter i stället för mättade, finns till exempel i avokado, matolja och fet fisk.
Läs fler råd om att äta hälsosamt.
Undvik att dricka alkohol och röka
Alkohol kan leda till högt blodtryck och skador på lever och hjärta, som i sin tur kan orsaka njursjukdom. Läs mer om hur kroppen påverkas av alkohol här.
Rökning skadar blodkärlen vilket påverkar njurarna. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.
Var noga med behandling och kontroller om du har en sjukdom
Risken att få kronisk njursjukdom ökar om du har en sjukdom som påverkar blodkärlen. Njurarna är särskilt känsliga eftersom de innehåller många små blodkärl som filtrerar blodet. Därför är det viktigt att du regelbundet får dina njurar kontrollerade, och att du följer den behandling du har fått av läkaren. Det gäller för följande sjukdomar:
- högt blodtryck
- diabetes
- hjärt-kärlsjukdom.
Läs mer om vad du kan göra själv vid högt blodtryck.
Läs mer om vad du kan göra själv vid diabetes.
Håll koll på blodtrycket
Det är bra att själv kontrollera sitt blodtryck, särskilt om du redan har högt blodtryck eller nedsatt njurfunktion.
Det är också bra att själv kontrollera blodtrycket om
- du har övervikt
- är äldre
- har diabetes.
Mät blodtrycket själv
Du kan köpa en blodtrycksmätare på ett apotek och mäta själv hemma.
Få hjälp att mäta
På vissa apotek kan du få hjälp att mäta blodtrycket. Du kan också gå till vårdcentralen och få hjälp att mäta blodtrycket där.
Läs mer om att mäta blodtrycket.
Använd inte vissa läkemedel när du har vätskebrist
Ibland ska du inte använda vissa läkemedel mot högt blodtryck, diabetes eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID.
Du ska inte ta sådana läkemedel vid följande tillfällen:
- Du är uttorkad och har vätskebrist, som vid magsjuka.
- Du har en infektion och hög feber.
Prata med en läkare för att få råd om hur du ska göra.
Undvik att äta vissa svampar
Vissa svampar ger njurskador. Ät bara svamp som du säkert vet är ätlig. I Sverige ska du se upp med den giftiga svampen toppig giftspindling.
Läs mer om giftiga svampar på giftinformationscentralens webbplats.
Undersökning
På vårdcentralen berättar du om dina besvär och blir undersökt. Läkaren gör en kroppsundersökning. Det innebär bland annat att hen
- lyssnar på hjärtat och lungorna
- känner på magen
- mäter ditt blodtryck
- undersöker urinblåsan.
Du får också lämna prover
Du får lämna urinprov. Det ska helst lämnas på morgonen efter en natts sömn, så kallad morgonurin.
Du får också lämna blodprov. Vanliga blodprov är prov som mäter halten av kreatinin och prov som mäter halten av proteinet Cystatin C. Dessa prov visar hur dina njurar fungerar.
En del kan också vid ett ytterligare besök få göra en mer noggrann undersökning som kontrollerar exakt hur dina njurar fungerar. Då får du först en spruta med ett ämne in i blodet. Efter några timmar får du lämna ett blodprov som mäter hur mycket av ämnet som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner ur blodet, desto bättre fungerar njurarna.
Njurbiopsi - vävnadsprov från njuren
Ibland tar läkaren ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Läkaren tar provet med en speciell nål genom huden på magen. Du får lokalbedövning.
Behandling vid kronisk njursjukdom
Det finns ingen behandling som gör att du blir helt frisk. Behandlingen som du får ska bromsa utvecklingen så att njurarna inte fungerar ännu sämre.
Om njurarna har skadats så mycket att de nästan slutat fungera kan du behöva särskild behandling.
Du behöver leva mer hälsosamt
Till stor del handlar behandlingen om att du själv ändrar på vissa vanor. Det är samma förändringar som förebygger njursjukdom. Du behöver äta hälsosamt, och röra på dig regelbundet för att hålla en sund vikt. Du ska också undvika att röka och dricka alkohol.
Träning är viktigt av flera skäl
Träning hjälper kroppen att sänka blodtrycket över tid. Om njurarna fungerar mycket dåligt så gör det ofta att muskelstyrkan avtar. Därför är det bra att träna upp konditionen och styrkan. Det hjälper dig också att klara av en behandling med dialys på ett bättre sätt.
Prata med din läkare om var och hur du kan få hjälp med fysisk träning.
Du kan få ändrad kost för att förebygga skador i kroppen
Vid svår njursjukdom kan det uppstå förändringar i hur kroppen tar hand om olika näringsämnen. Det kan påverka till exempel hjärtat och skelettet. Därför kan du behöva få en ändrad kost, med hjälp av dietist. Här är exempel på sådant du behöver äta mindre av:
- mat med protein, till exempel rött kött.
- mat med kalium, till exempel nötter, choklad, bananer och citrusfrukter.
Många av de restprodukter som samlas i kroppen kommer från kroppens nedbrytning av protein från maten. Det bildas mindre restprodukter om du äter mat med mindre protein.
En hög nivå av kalium i blodet kan vara mycket påfrestande för hjärtat.
Du får träffa en dietist
För att ändra kosten behöver du hjälp av en dietist, det är viktigt för att vara säker på att du får i dig tillräckligt med näring. Ändra inte kosten alltför mycket själv utan att få råd från en dietist.
Du kan få läkemedel som påverkar näringsämnena
Du kan få läkemedel som sänker nivån av kalium i kroppen. Det kan också hjälpa att få behandling med D-vitamin.
Läkemedel som sänker blodtrycket
Att sänka blodtrycket skonar njurarna. Du kan behöva något av följande läkemedel:
- läkemedel mot högt blodtryck
- så kallade SGLT2-hämmare som sänker trycket i blodkärlen i njurarna.
Behandling mot olika symtom
För att lindra symtomen finns det saker du kan göra själv. Det finns också vissa behandlingar som hjälper.
Om det kliar
Du kan göra saker själv för att det ska klia mindre. Till exempel det här:
- Smörj dig med mjukgörande kräm.
- Använd duscholja eller badolja i stället för tvål, eftersom tvål torkar ut huden.
- Ha kläder i material som inte kliar närmast huden, till exempel bomull eller bambu.
Du kan också få läkemedel som hjälper om det kliar.
Om ingenting annat hjälper kan en del kan få ljusbehandling med ultraviolett ljus för att det ska klia mindre. Behandlingen görs regelbundet på sjukhus, ibland flera gånger i veckan.
Du kan få fler läkemedel
Ibland räcker det inte med sådant du kan göra själv för att lindra olika symtom. Då kan du behöva läkemedel, till exempel om du
- är trött på grund av lågt blodvärde
- kräks och mår illa
- är svullen därför att du har för mycket vatten i kroppen.
Behandling vid njursvikt
Vid njursvikt har njurarna påverkats så mycket att de nästan helt slutat att fungera. Då kan du behöva behandling med dialys som renar blodet i stället för njurarna. Det finns två typer av dialys, bloddialys och bukhinnedialys.
En del kan få en ny njure. Det kallas njurtransplantation. Du kan till exempel få en donerad njure från en närstående.
Hur påverkar kronisk njursjukdom livet?
Att få kronisk njursjukdom innebär en stor förändring. Du kanske måste ta flera läkemedel varje dag och gå på regelbundna kontroller på en njurmedicinsk mottagning. På sikt kanske du behöver dialys eller en njurtransplantation.
Prata med din läkare eller en kurator
Det är vanligt att fundera mycket över sin sjukdom och hur den kommer att påverka livet. Du kan prata med en läkare eller en kurator som finns på mottagningen där du får behandling.
Dialys kräver planering i vardagen
Att börja med dialys kan vara en jobbig upplevelse. Det kräver en del planering och tar tid i vardagen. På dialysmottagningar finns det också ofta en kurator som du kan prata med om dina funderingar.
Njursvikt kan påverka sexlivet
Det är vanligt att du har minskad sexlust om du har svår njursvikt. Du kan till exempel vara trött eller påverkad av din sjukdom på andra sätt. Män kan också få problem att få stånd och behålla ståndet. Prata med en läkare eller med en sjuksköterska om du upplever att sjukdomen påverkar ditt sexliv. De är vana att få sådana frågor och kan ge råd.
Att tänka på om du får nya läkemedel
Berätta alltid för läkaren att du har kronisk njursjukdom om du ska få ett nytt läkemedel. En del läkemedel kan behöva justeras till en annan dos när njurarna inte fungerar som de ska.
Naturmedel, växtbaserade läkemedel och kosttillskott
Även olika naturläkemedel och växtbaserade läkemedel kan innehålla saker som påverkar blodet. Var försiktig och fråga en läkare innan du använder något sådant läkemedel. Det gäller även kosttillskott.
Vaccin om du är känslig mot infektioner
Du som har en svår form av njursvikt är ofta känslig mot infektioner. Därför erbjuds du bland annat vaccination mot influensa.
Stöd och hjälp från andra
Berätta för dina närstående och personer i din omgivning om sjukdomen och hur den påverkar dig.
Det är lättare för andra att förstå och hjälpa dig om de vet om att du till exempel ofta är trött.
Du kan också be om hjälp med praktiska saker. Det kan vara någon i familjen, men också en granne eller en bekant du känner dig trygg med.
Kontakta en patientförening
Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras närstående. De anordnar olika aktiviteter och möten för sina medlemmar.
Om du vill ha stöd eller tips för att må bättre psykiskt kan du kontakta en annan typ av patientförening. Där kan du ofta komma i kontakt med andra som har liknande erfarenheter.
Graviditet och njursvikt
Oftast påverkas inte förmågan att bli med barn så mycket om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot påverkas förmågan om du har svår njursjukdom. Mensen kan minska eller upphöra. Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursjukdom.
Att bli gravid vid svår njursjukdom innebär risker, både för den som är gravid och för fostret. Prata med din läkare om du har svår njursjukdom och vill bli gravid. Då får du veta vilka förutsättningar du har.
Efter en njurtransplantation blir fertiliteten bättre.
Vad händer i kroppen?
Blodet i kroppen rinner genom njurarna flera gånger per dag. Varje gång blodet passerar njurarna så renas det på olika ämnen och vatten som kroppen inte behöver. Ämnena kallas för restprodukter.
Läs mer om hur njurarna fungerar här.
Så renas blodet

I varje njure finns en miljon så kallade kärlnystan som består av små tunna blodkärl. Blodet renas genom att det pressas mot de små blodkärlens väggar. Väggarna är porösa och fungerar som ett filter.
Restprodukter och överflödigt vatten passerar genom blodkärlens väggar och kommer ut som urin på andra sidan. Urinen rinner vidare genom urinledaren och samlas i urinblåsan. När den är full känner du dig kissnödig.
De små blodkärlen är känsliga
De små blodkärlen i njurarna är känsliga för högt blodtryck och om blodets sammansättning av socker, vätska och salt är ur balans. Om det är för mycket skadliga ämnen eller för högt blodtryck så kan det bli för stor press på de små blodkärlen. Det kan göra att ett kärlnystan slutar fungera. När det händer behöver de andra kärlnystanen i njurarna jobba hårdare för att rena blodet. Ett skadat kärlnystan kan inte börja fungera igen.
Eftersom njurarna även hjälper till att reglera blodtrycket brukar blodtrycket stiga när kärlnystan skadas. Det påverkar i sin tur de kärlnystan som fungerar.
Komplikationer och följdsjukdomar
När du har restprodukter och vatten i kroppen kan du bland annat bli trött, illamående och det kan klia på kroppen.
Njurarna påverkar även andra delar av kroppen, till exempel kan så här:
- Skelettet kan bli skörare och risken för frakturer ökar.
- Du kan få ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
- Du kan få högt blodtryck.
- Du kan få svårt att andas på grund av en ökad mängd vatten i lungorna och lungsäcken.
Kan ge blodbrist
Njurarna har också till uppgift att bilda hormon som styr hur många röda blodkroppar som bildas i kroppen. Vid kronisk njursjukdom bildas för lite sådant hormon och för få blodkroppar. Då blir blodvärdet lågt och du får blodbrist. När du får blodbrist kan du känna dig trött, svag och orkeslös.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.