Graviditetsdiabetes – högt blodsocker under graviditet

Du märker vanligtvis inte att du har för högt blodsocker eftersom det endast ger lindriga symtom. För högt blodsocker upptäcks oftast på undersökningarna på barnmorskemottagningen.

Du kan få ett eller flera av följande symtom om blodsockret blir väldigt högt:

• du blir trött
• du blir törstig
• du kissar oftare och större mängder.

Kontakta en barnmorskemottagning om du är gravid och tror att du har för högt blodsocker.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Det bästa sättet att minska risken för graviditetsdiabetes är att vara fysiskt aktiv och att inte öka alltför mycket i vikt under graviditeten. Då minskar också risken för typ 2-diabetes efter förlossningen.

Du bör även äta regelbundet och försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen.

Läs mer om bra mat när du är gravid.

Du besöker en barnmorskemottagning regelbundet när du är gravid. Beroende på var du bor i landet kontrolleras ditt blodsocker en eller flera gånger under graviditeten.

Du får lämna blodprov

På barnmorskemottagningen får du lämna ett blodprov som heter P-glukos. Glukos är ett annat ord för blodsocker. Blodprovet tas genom ett stick i fingret och visar vad du har för nivå av blodsocker när provet tas.

Du får lämna ett så kallat venöst blodprov om provet visar att du har högt blodsocker. Ett venöst blodprov tas från ett blodkärl, till exempel i armvecket.

Du får lämna ett venöst blodprov på morgonen när du har fastat, det vill säga när du inte har ätit något på cirka åtta timmar. Är blodsockret då högt räcker det för att du ska få diagnosen graviditetsdiabetes.

Glukosbelastning

Du kan behöva göra en så kallad glukosbelastning när blodsockret ska mätas. Det är olika om och när en glukosbelastning görs. Det beror på vilken region du bor i. Du får veta av barnmorskan vad som gäller för dig.

Denna undersökning görs när du är i graviditetsvecka 28–29. Det är den vanligaste tiden att få graviditetsdiabetes.

Om du har en högre risk för diabetes kan du få göra glukosbelastningen redan i vecka 10–12.

Vilken behandling du får beror på hur högt blodsocker du har. Ofta räcker det att äta mat som innehåller mindre socker och att vara fysiskt aktiv.

Behandling med läkemedel

Du kan behöva behandling med läkemedel om bra mat och fysisk aktivitet inte räcker för att sänka blodsockret. Läkaren skriver ut läkemedel på recept. Det kan vara tabletter med läkemedel som innehåller metformin, eller sprutor med insulin som du ger dig själv. Det vanligaste är att få börja med metformin, som gör att kroppens känslighet för insulin ökar. Då behöver kroppen mindre mängd insulin.

Kontroller med ultraljud

Du undersöks vanligtvis med ultraljud flera gånger under den sista delen av graviditeten om du har graviditetsdiabetes. Det är för att se att fostret växer som det ska. Besöken hos barnmorskan blir också fler.

Ett högt blodsocker kan påverka både dig och fostret på följande sätt:

• Hur fostret växer. Ofta kan det göra att barnet väger mycket vid födseln
• Risken ökar för komplikationer vid förlossningen.
• Risken ökar för havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi.
• Risken ökar för att få högt blodtryck.

Det första dygnet efter förlossningen undersöks barnets blodsocker med jämna mellanrum.

Barnet kan ha tillverkat mycket insulin under tiden i magen. Det beror då på att ditt blodsocker har varit högt under graviditeten, eller på att det har varierat mycket. Barnet kan då fortsätta ha en hög produktion av insulin även en tid efter förlossningen. Det kan göra att barnet får ett lågt blodsocker. Då kan barnet behöva extra bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. 

Efter förlossningen brukar blodsockret bli som det var innan graviditeten. Men det finns en ökad risk att du utvecklar typ 2-diabetes när du blir äldre.

Man brukar få lämna blodprov igen några månader efter förlossningen. Du får en kallelse för detta.

Du kan även behöva en ny glukosbelastning några månader efter förlossningen. Du får information från din barnmorska om du ska göra en glukosbelastning.

Ha sunda vanor efter graviditeten. På så sätt minskar riskerna för att få diabetes eller högt blodtryck när du blir äldre.

Följ dessa råd:

• Var fysiskt aktiv.
• Öka inte för mycket i vikt.
• Ha hälsosamma matvanor.

Du behöver ha ett så bra blodsocker som möjligt om du har haft graviditetsdiabetes och planerar att bli gravid igen. Kontakta en barnmorskemottagning för mer information.

Graviditetsdiabetes innebär att kroppen inte klarar att tillverka tillräckligt med insulin när du är gravid. Bristen på insulin gör att halten av socker i blodet blir för hög.

Socker behövs för att kroppens celler ska fungera

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin.

Mer insulin behövs när du är gravid

Kroppens celler blir mindre känsliga för insulin när du är gravid. Därför behövs det mer insulin för att uppnå samma effekt som tidigare. Men eftersom kroppen oftast är större vid graviditet behövs det ännu mer insulin. Vanligtvis tillverkar kroppen då det extra insulin som behövs. Om det inte bildas tillräckligt med insulin kan cellerna inte ta upp sockret som har samlats i blodet. Det gör att halten blodsocker stiger och du får graviditetsdiabetes.

Ibland kan det bero på typ 1-diabetes

Det är ovanligt men ibland beror det höga blodsockret under graviditeten på typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes går inte över efter förlossningen, utan kroppen behöver få extra insulin resten av livet.

Graviditetsdiabetes är delvis ärftligt.

Det finns också en risk att få graviditetsdiabetes om något av det här stämmer på dig:

• Du har haft graviditetsdiabetes tidigare.
• Du har övervikt.
• Du har tidigare fött ett barn som vägde mer än fyra och ett halvt kilo, eller som bedömdes vara stort i förhållande till graviditetslängden.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.