NJURAR OCH URINVÄGAR

Njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena blodet som de ska. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som du får beror på vilken typ av njursvikt som du har och vilka besvär du har.

Den vanligaste formen är kronisk njursvikt. Då blir njurarna långsamt sämre. Ofta tar det flera år innan symtomen märks.

Vid akut njursvikt kommer besvären snabbt, inom några dagar eller ett par veckor. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt.

Symtom

Kronisk njursvikt och akut njursvikt ger ungefär samma symtom, men har olika orsaker. Vilka symtom du får beror på hur skadade njurarna är och hur mycket eller lite de klarar av att rena blodet. Det är vanligt att få symtom först när njurarnas funktion är mycket nedsatt.

Lätt njursvikt

Du får oftast inga symtom om njurarnas funktion bara är lite nedsatt. Däremot kan du märka vissa saker, till exempel det här:

  • Det finns blod i urinen när du kissar.
  • Urinen skummar när du kissar.

 Läs om vad som kan orsaka lätt njursvikt under rubriken Vad beror kronisk njursvikt på?

Svår njursvikt

Vid svår njursvikt är njurarnas funktion kraftigt nedsatt. Då kan du få ett eller flera av följande symtom:

  • Du känner dig trött.
  • Du har klåda på kroppen.
  • Du har sämre aptit.

Mycket svår njursvikt

Symtomen vid mycket svår njursvikt är än mer tydliga. Då kan du också få ett eller flera av följande symtom:

  • Du blir illamående och kräks.
  • Du får svullna ben.
  • Du får svårt att andas.
  • Du får rubbningar i hjärtrytmen.Du börjar blöda lättare.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du är mycket trött, mår illa och har klåda på kroppen.
  • Du har blod i urinen eller har skummande urin.
  • Du kissar betydligt mindre än vanligt.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller  jouröppna mottagningar om du inte kan kissa fast du är kissnödig.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökning

Undersökning och utredning går till på samma sätt oavsett om du har akut njursvikt eller kronisk njursvikt. 

På vårdcentralen får du berätta om dina besvär. Sedan kan du få lämna blodprovurinprov och ditt blodtryck mäts.

Blodprov

Du kan få lämna olika blodprov.

Kreatinin

Du får ofta lämna ett blodprov som mäter halten av kreatinin i blodet. Kreatinin bildas i musklerna och filtreras ut genom njurarna. När kreatininvärdet i blodet stiger beror det på att njurarna inte fungerar som de ska.  Ju högre kreatininvärdet är desto sämre fungerar njurarna.

Cystatin C

Du kan också få lämna ett blodprov som mäter halten av Cystatin C i blodet. Det är också ett ämne som filtreras genom njurarna.

Iohexol

Du kan också få göra en undersökning som kontrollerar hur njurarna fungerar. Då får du en spruta i armen med ett ämne som kallas iohexol. Efter några timmar får du lämna ett blodprov som mäter hur mycket iohexol som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner från blodet, desto bättre fungerar njurarna. Du behöver inte vänta på sjukhuset under tiden mellan injektion och provtagning, utan kan göra vad du vill. Det är olika hur lång tid det tar innan du får lämna provet, från 4 till 24 timmar. Det beror på hur dina njurar fungerar.

Urinprov

Du får också lämna urinprov. Det ska helst lämnas på morgonen efter en natts sömn, så kallad morgonurin.

Njurbiopsi

Du kan också få göra en njurbiopsi. Vid biopsin tas ett vävnadsprov från njuren. Undersökningen görs för att ta reda på vad som har orsakat njursvikten. Det kan vara en specifik njursjukdom eller en skada på njuren.

Så går undersökningen till

Provtagningen görs på sjukhus. Du får ligga ner när provet tas.

Ultraljud

Läkaren börjar med att undersöka dina njurar med hjälp av ultraljud. Bilderna från ultraljudet förs över till en skärm där läkaren kan granska resultatet. Det gör inte ont att bli undersökt med ultraljud.

Ett vävnadsprov tas från njuren

Efter ultraljudsundersökningen får du bedövning i huden där sticket ska ske. När huden har blivit bedövad för läkaren in en tunn nål mot ena njuren. När nålen dras ut följer en mycket liten bit från njuren med. Det kallas för ett vävnadsprov. Själva sticket kan göra ont men smärtan brukar vara kortvarig. Provet analyseras sedan i ett laboratorium med ett mikroskop.

Du får stanna på sjukhuset ett dygn

Efter undersökningen får du stanna kvar på sjukhuset i ett dygn. Det beror på att det finns en liten risk för att det kan börja blöda i området där provet har tagits.

Vad beror akut njursvikt på?

Njursvikt kan utvecklas snabbt, inom några dagar eller ett par veckor. Det kallas för akut njursvikt. Men det är vanligast att njurarna försämras långsamt, ofta under flera år. Det kallas för kronisk njursvikt.

Flera orsaker till akut njursvikt

Det kan finnas flera orsaker till akut njursvikt. Det beror oftast inte på en sjukdom i njurarna utan på en skada på njurarna. Skadan kan göra att för lite blod passerar njurarna. Skadan kan också göra att urinen inte kan lämna njurarna.

Plötslig vätskebrist kan leda till akut njursvikt

Att för lite blod passerar njurarna beror oftast på vätskebrist, till exempel på grund av svår diarré eller kraftiga kräkningar. När du har brist på vätska minskar volymen av blod i kroppen och blodtrycket sjunker. Kroppen kan ofta själv vidga de blodkärl som leder till njurarna. På så sätt får njurarna ändå tillräckligt med blod.

Men hos en del personer fungerar inte detta som det ska. Då ökar risken för att bristen på vätska ska leda till njursvikt. Det gäller främst dig som är äldre, har problem med åderförfettning eller om du tar vissa läkemedel.

De läkemedel som kan försämra blodflödet till njurarna är till exempel:

  • antiinflammatoriska läkemedel som innehåller ibuprofen, naproxen eller diklofenak
  • vissa läkemedel mot högt blodtryck som innehåller enalapril, ramipril, candersartam eller losarta.

Det finns ett hinder i urinvägarna

Akut njursvikt kan också bero på olika typer av hinder som gör att urinen inte kan lämna njurarna. Det kan till exempel vara något av detta:

Hindret gör att urinen inte kan lämna njurarna, eller att urinen samlas i urinblåsan och inte kan lämna den. Trycket upp mot njurarna ökar om urinblåsan då blir full. Då kan njurarnas funktion påverkas. Det leder till njursvikt om hindret påverkar båda njurarna. Om hindret bara påverkar den ena njuren har den andra njuren oftast tillräckligt med kapacitet kvar.

Sorkfeber

Virussjukdomen sorkfeber kan leda till akut njursvikt. Sjukdomen sprids till människor av smittade skogssorkar. Vanliga symtom är hög feber, muskelvärk och mycket ont i magen och ryggen. Sorkfeber förekommer främst norr om Dalälven, i Dalsland och i Värmland.

Svampförgiftning

Du kan också få akut njursvikt om du har blivit förgiftad av giftig svamp. En giftig svamp i Sverige som ger njurskadar är toppig giftspindling. Den kallades tidigare för toppig giftspindelskivling.

Läs mer om giftiga svampar på giftinformationscentralen.

Blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar

En del blodsjukdomar och vissa reumatiska sjukdomar kan också orsaka akut njursvikt. Dessa sjukdomar är till exempel de här:

  • myelom
  • granulomatös polyangit
  • SLE.

Stora skador på muskler

Du kan också få akut njursvikt om du har fått stora skador på en eller flera muskler. Sådana skador kan uppkomma vid till exempel bilolyckor. Det beror på att ämnet myoglobin frigörs från musklerna och fastnar i njurarna.

Vad beror kronisk njursvikt på?

Vid kronisk njursvikt försämras njurarnas funktion oftast långsamt under många år. Det kan till exempel vara under 10 till 30 år.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är:

Mindre vanliga orsaker till kronisk njursvikt kan vara:

  • Du har en ärftlig njursjukdom som till exempel polycystisk njursjukdom. Då bildas många vätskefyllda blåsor i njurarna. Blåsorna kallas cystor. När cystorna växer trycks den friska vävnaden i njuren ihop. Det gör att njurarnas fungerar sämre.
  • Du har en blodsjukdom. Det vanligaste blodsjukdomen som ger njurvsikt är myelom. Då bildar vissa blodceller skadliga äggviteämnen som kan skada njurarna.
  • Du har en reumatisk sjukdom. Det gäller främst inflammatoriska sjukdomar i kroppens små blodkärl, till exempel granulomatös polyangit och SLE.
  • Det finns ett hinder i urinledarna eller urinblåsan som har gjort det svårt att kissa under en längre tid, till exempel förstorad prostata.
  • Du har högt blodtryck som du har haft under en längre tid.

Behandling vid akut njursvikt

Du får behandling för orsaken till att njurarna fungerar sämre om du har akut njursvikt. Det kan till exempel vara att du får något av detta:

Du kan behöva få behandlingen på sjukhus under en kortare tid. En del kan behöva vårdas på en intensivvårdsavdelning tills njurarna fungerar som de ska igen. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt.

Behandling vid kronisk njursvikt

Det finns ingen behandling som gör att du blir helt frisk om du har kronisk njursvikt, utan njurarna blir långsamt sämre. Behandlingen som du får ska bromsa försämringen av njurarna. Behandlingen ska också lindra de symtom som njursvikten ger. Du kan få en bra njurfunktion igen om du får en transplanterad njure från en annan person.

Kronisk njursvikt kan ge olika symtom. Här kan du läsa om vanliga behandlingar som hjälper vid olika symtom.

Läkemedel mot högt blodtryck

Du som har högt blodtryck brukar få läkemedel som sänker blodtrycket.

Järn kan hjälpa mot trötthet

Trötthet kan delvis bero på att du har lågt blodvärde. Lågt blodvärde innebär att du har låg halt av hemoglobin i blodet. Då kan du få sprutor med järn och med hormonet erytropoetin som höjer blodvärdet.   

Tabletter mot illamående och kräkningar

Illamående och kräkningar vid njursvikt kan bland annat bero på att vätejoner har samlats i kroppen. Då kan du få behandling med bikarbonat som tabletter.

Vätskedrivande läkemedel mot svullnad och andnöd

Du kan få behandling med vätskedrivande läkemedel om du är svullen och har svårt att andas på grund av att kroppen samlar på sig för mycket vatten.

Läkemedel, krämer och ljusbehandling vid klåda

Det finns olika behandling mot klåda, till exempel:

  • Du kan få behandling med läkemedel som innehåller antihistaminer och mjukgörande krämer som kan lindra klådan.
  • Du kan använda duscholja eller badolja i stället för tvål, eftersom tvål torkar ut huden.
  • Du kan använda kläder av bomull närmast huden, eftersom det kan lindra klådan.
  • Du kan få ljusbehandling med ultraviolettljus på sjukhus, men du måste få behandlingen ofta, ibland flera gånger i veckan. 

Vaccin om du är känslig mot infektioner

Du som har svår njursvikt är ofta känslig mot infektioner. Därför erbjuds du bland annat vaccination mot influensa.

Ändrad kost och läkemedel vid rubbningar i ämnesomsättningen

Det kan uppstå rubbningar i ämnesomsättningen om du har svårare njursvikt. Några exempel är förändringar i kaliumbalansen och kalciumbalansen.

Undvik mat som innehåller kalium

En hög nivå av kalium i blodet kan vara mycket påfrestande för hjärtat. Det kan hjälpa att undvika att äta mat som innehåller kalium. Det kan till exempel vara

  • nötter
  • choklad
  • citrusfrukter

Det finns också läkemedel som sänker kaliumnivån.

D-vitamin kan sänka höga nivåer av kalcium och fosfat

Höga kalciumnivåer och fosfatnivåer påverkar många organ, bland annat skelettet, blodkärlen och bisköldkörtlarna. Då kan du få behandling med D-vitamin.

Du kan också behöva lägga om kosten och ta vissa läkemedel tillsammans med maten.

Kost med mindre protein kan hjälpa mot flera symtom

Att äta mat som innehåller mindre protein kan lindra symtom vid njursvikt. Det är också bra att undvika läskedrycker. Många av de restprodukter som samlas i kroppen kommer från kroppens nedbrytning av protein från maten. Det bildas mindre restprodukter om du äter mat med mindre protein.

Prata med en dietist

För att lägga om kosten behöver du hjälp av en dietist, för att vara säker på att du får i dig tillräckligt med näring. Lägg inte om kosten själv.

Träning ger flera fördelar

Konditionsträning kan ibland hjälpa till att sänka blodtrycket. En bra kondition hjälper dig också att klara av en behandling med dialys på ett bättre sätt.

En mycket svår njursvikt gör ofta att muskelstyrkan avtar, därför är det bra att börja bygga upp konditionen i god tid. Prata med din läkare om var och hur du kan få hjälp med fysisk träning 

Dialysbehandling vid svårare njursvikt

När njurfunktionen är mycket nedsatt kan du få symtom som inte kan behandlas med läkemedel eller genom att du lägger om kosten. Då behöver du dialysbehandling eller en njurtransplantation.

Det finns två former av dialysbehandling:

Bloddialys – hemodialys

Vid bloddialys renas blodet i en dialysmaskin. Blodet leds ut från kroppen, passerar ett filter och leds sedan tillbaka. När blodet passerar filtret filtreras restprodukter och vätska som kroppen inte behöver bort. Under tiden kan du sitta i en speciell stol eller ligga i en säng. De flesta får sin behandling på en dialysavdelning, men en del får sin behandling hemma.  

Bukhinnedialys – peritonealdialys eller påsdialys

Vid bukhinnedialys är det din egen bukhinna som används som dialysfilter. Du har dialysvätska i magen och byter ut den själv flera gånger om dagen genom en inopererad silikonslang. De flesta som har bukinnedialys sköter sin behandling själv. 

Njurtransplantation

En transplanterad njure ersätter dina njurar som inte längre fungerar. Den nya njuren opereras in i ljumsken och de gamla njurarna sitter kvar. Du kan få en njure av en person som lever eller en person som nyligen har dött.

Det kan ta tid att återhämta sig efter en njurtransplantation, men de flesta mår mycket bra efter en tid.

Kan jag förebygga njursvikt?

Du kan inte förebygga alla typer av njursvikt. Men det finns en del som du kan göra för att minska risken för att få kronisk njursvikt om du har diabetes eller högt blodtryck.

Undvik vissa läkemedel om du blir magsjuk

Du kan få akut njursvikt om du blir magsjuk och uttorkad och samtidigt använder vissa läkemedel mot högt blodtryck eller antiinflammatoriska läkemedel. Du ska inte ta något av dessa läkemedel om du blir magsjuk.

Rådgör med läkare om du behöver använda antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID, samtidigt som du är magsjuk och uttorkad. Dessa läkemedel kan göra att risken för akut njursvikt ökar.

Ät bara svamp som du säkert vet är ätlig

En del svampar som växer i Sverige kan ge skador på njurarna. Ät bara svamp som du säkert vet är ätlig. Den giftigaste svampen i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling. 

Läs mer om giftiga svampar på giftinformationscentralen.

Var noga med kontroller om du har högt blodtryck eller diabetes

Det är viktigt att vara noga med behandlingen och att du går på dina kontroller om du har högt blodtryck eller diabetes.

Högt blodtryck kan på sikt skada njurarnas blodkärl och minska blodflödet till njurarna. Det kan vara en orsak till kronisk njursvikt. Därför är det viktigt att du är noga med behandlingen.

Diabetes innebär att du har förhöjda blodsockernivåer. Det kan påverka de små blodkärlen i njurarna så att njurarnas funktion blir nedsatt. Det är viktigt att du är noga behandlingen eftersom det kan förhindra att du får njursvikt.

Sluta röka, om du röker

Du bör också undvika att röka, eftersom rökning skadar blodkärlen.

Hur påverkar njursvikt livet?

Att få kronisk njursvikt innebär en stor förändring. Du kanske måste ta flera läkemedel varje dag och gå på regelbundna kontroller på en njurmedicinsk mottagning. På sikt kanske du behöver dialys eller en njurtransplantation.

Prata med din läkare eller en kurator

Det är vanligt att fundera mycket över sin sjukdom, både om fysiska, psykiska och sociala frågor. Prata med din läkare eller den kurator som är kopplad till den njurmedicinska mottagningen där du får behandling. I samtal med kuratorn kan du ta upp hur du känner för sjukdomen, fundera över om livet kommer att förändras och hur sjukdomen kan påverka ditt liv.

Dialys kräver planering i vardagen

Att börja med dialys kan vara en jobbig upplevelse. Det kräver en del planering och tar tid i vardagen. På dialysmottagningar finns det ofta också en kurator som du kan prata med om dina funderingar.

Njursvikt kan påverka sexlivet

Det är vanligt att du har minskad sexlust om du har svår njursvikt. Du kan till exempel vara trött eller vara påverkad av din sjukdom på andra sätt. Män kan också få problem att få och behålla ståndet. Prata med en läkare eller med en sjuksköterska om du upplever att sjukdomen påverkar ditt sexliv. De är vana att få sådana frågor och kan ge råd.

Andra läkemedel kan påverka

Berätta alltid för läkaren att du har nedsatt njurfunktion om du ska få ett nytt läkemedel. En del läkemedel kan ge förhöjda halter i blodet om du har nedsatt funktion i njurarna. Det gäller framför allt följande:

  • läkemedel vid diabetes, till exempel metformin
  • vissa hjärtmediciner, så kallade ACE-hämmare (t.ex. enalapril) och angiotensinreceptor-blockerare (t.ex. candesartan, losartan)
  • en del typer av antibiotika.

Få råd från patientförening

Du kan kontakta en patientförening för att få tips och råd. Där kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Njurförbundet

Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras anhöriga. Föreningen består av 15 regionföreningar över hela landet. De anordnar olika aktiviteter och möten för sina medlemmar, både barn, unga och vuxna. Njurfunk är Njurförbundets medlemstidning som kommer ut med fyra nummer per år.

Graviditet och njursvikt

Oftast påverkas inte förmågan att bli med barn så mycket om du har lätt njursvikt. Däremot påverkas den om du har svår njursvikt. Vid mycket svår njursvikt kan mensen minska eller upphöra. Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursvikt.

Att bli gravid vid svår njursvikt innebär risker, både för den som är gravid och för fostret. Prata med din läkare om du har svår njursvikt och vill bli gravid. Då får du veta vilka förutsättningar som du har.

Efter en njurtransplantation förbättras fertiliteten.

Vad händer i kroppen?

Njurarna renar blodet från olika ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena kallas för restprodukter.  Det kan till exempel vara ämnen som bildas när kroppens celler arbetar eller när celler dör och ersätts av andra. Det kan också vara ämnen som bildas ur maten som du äter. Njurarna leder också bort vatten som kroppen inte behöver. Vattnet och restprodukterna leds bort med urinen.

Vid njursvikt fungerar inte njurarna som de ska. Det innebär att kroppen inte gör sig av med restprodukter och vatten i tillräcklig mängd utan de stannar kvar i kroppen.

Vad händer när restprodukter blir kvar i blodet?

Vid svår njursvikt är det vanligt att ha förhöjda nivåer av vätejoner och fosfat i blodet. Den höjda nivån påverkar kalkhalten i blodet och omsättningen av skelettet. Det kan leda till att du blir benskör och får inlagringar av kalk och fosfat i andra delar av kroppen än i skelettet. Att ha höga nivåer av fosfat ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför får du behandling med olika läkemedel, D-vitamin och så kallade fosfatbindare för att minska risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar.

Vid svår njursvikt samlas det också fler restprodukter som kalium och vatten i kroppen.  Det gör bland annat att du blir trött, illamående och får klåda. Höga nivåer av kalium kan vara skadligt för hjärtat. En ökad mängd vatten i lungorna och lungsäcken kan göra att du får svårt att andas.  Detta får du behandling för.

Njurarna påverkar även andra funktioner i kroppen

I njurarna bildas hormonet erytropoetin som styr hur många röda blodkroppar som ska produceras i kroppen. Vid svår njursvikt klarar njurarna inte av att producera tillräckligt mycket erytopoetin. Det leder till att ditt blodvärde blir lågt och du får blodbrist.

D-vitamin bildas främst i huden och aktiveras sedan i njurarna. Aktiverat D-vitamin är viktigt för omsättningen av skelettet och kalkbalansen i kroppen. De flesta som har njursvikt producerar och aktiverar inte tillräckligt med D-vitamin. Då får du höga doser av D-vitamin utskrivet av din läkare.

Du kan få förhöjda nivåer av läkemedel i blodet

Du kan få förhöjda halter av vissa typer av läkemedel i blodet om du har nedsatt funktion i njurarna. Det gäller framför läkemedel vid diabetes som metformin, vissa hjärtmediciner, och en del typer av antibiotika. Prata med din läkare om detta gäller dig.

En del har större risk att få njursvikt

Njurfunktionen blir långsamt sämre med åldern hos alla människor. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursvikt som behöver behandlas. Du som har diabetes eller högt blodtryck har en ökad risk att få njursvikt. Det är därför bra att vara noggrann med behandling och att njurfunktionen kontrolleras. Du som har diabetes får göra det mer regelbundet enligt speciella vårdprogram.

Viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan