Njurar och urinvägar

Njurinflammation

Vid njurinflammation fungerar njurarna inte som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv.

Inflammationen gör att njurarna inte kan rena blodet som de ska. Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.

Både vuxna och barn kan få njurinflammation.

Symtom

Det är vanligt att inte ha några symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks kanske inte sjukdomen förrän du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan vara i samband med en hälsokontroll eller när du lämnar prover för att utredas för någon annan sjukdom.

De symtom som ibland kan märkas  vid  en njurinflammation är de här:

  • Dina underben och fötter blir svullna, så kallat ödem.
  • Dina ögonlock svullnar under natten och ansiktet kan kännas svullet när du vaknar.
  • Du kan märka att du har gått upp flera kilo i vikt på kort tid.
  • Din urin bildar ett skum när du kissar.
  • Du kan känna dig trött under en längre tid och din aptit är sämre.
  • Du kan ha blod i urinen.

Svullnaden kan ha andra orsaker

Svullnaden beror på att blodkärlen inte kan behålla vätskan i blodkärlen. I stället läcker vätskan ut i vävnaden. Det kallas för ödem och märks som svullnad.

Att kroppen blir svullen kan ha andra orsaker, till exempel hjärtsvikt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på njurinflammation.

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar och utredningar

Du kan få göra olika undersökningar om läkaren misstänker att du har en njurinflammation.

Berätta om du har haft andra sjukdomar

Du får berätta för läkaren om du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. Det kan till exempel vara något av det här:

  • Du har haft en sjukdom i blodkärlen, eller en sjukdom som kan påverka njurarnas funktion.
  • Du har nyligen haft en infektion i kroppen.
  • Du har nyligen haft en infektion som orsakades av streptokocker, till exempel halsfluss.

Du får lämna urinprov

Du får lämna ett urinprov. Provet visar om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Ibland kan du få svar direkt

Läkaren kan ibland läsa av urinprovet direkt och du får svar på en gång. Då används särskilda testremsor som doppas i urinen. Testremsorna kallas urinstickor.

Ibland kan det ta några dagar att få svar

Läkaren skickar ibland urinprovet till ett laboratorium. Det är när det behövs en mer noggrann undersökning. Då brukar det ta en till tre dagar innan du får svar.

Du kan få lämna blodprov

Du kan också få lämna blodprover som kan visa om njurarna fungerar som de ska, eller om  de påverkas av inflammationen. Det kan bland annat upptäckas genom att mäta ett ämne som heter kreatinin.

Du kan få lämna vävnadsprov från njuren

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Det får du göra om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Så går provtagningen till

Vävnadsprovet tas på ett sjukhus. Du ligger ner och får först en venkateter. Det är en tunn plastslang som sätts i ett blodkärl i armvecket eller ovanpå handen. Det görs för att du ska kunna få läkemedel om det behövs.

Du får ligga på magen och läkaren använder ultraljud för att kunna se njurens övre del. Du får lokaldövning i huden där provet ska tas. Läkaren ger bedövningsmedlet med en spruta. Det kan göra lite ont men går fort över.

När huden är bedövad för läkaren in en tunn nål mot ena njuren och tar ut en liten bit vävnad. Det gör inte ont, utan känns bara som ett tryck. Du får sedan ligga kvar och vila en stund. Själva provtagningen tar några sekunder och hela undersökningen är klar efter ungefär 15 till 30 minuter.

Du får stanna på sjukhuset

Det är vanligt att få stanna kvar på sjukhuset i ett till två dygn efter provtagningen. Det beror på att det finns en liten risk för att få en blödning i njuren där provet har tagits.

Barn som undersöks

Barn får oftast ha med sig en förälder på sjukhuset.

Provsvaret analyseras

Vävnadsprovet undersöks i ett laboratorium. Därefter bedömer läkaren om det är en njurinflammation. Oftast går det då att se vilken slags njurinflammation du har och vilken behandling som passar bäst.

Behandling

Du får behandling som ska göra att inflammationen läker och som ska skydda njurarna.

Behandling med läkemedel

Du kan få läkemedel som behandling vid njurinflammation, till exempel de här:

Vätskedrivande medel

Du får behandling med vätskedrivande medel om du har en njurinflammation som gör att dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen.

Du kan mäta detta själv genom att väga dig varje morgon. Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Antibiotika

Ibland kan njurinflammationen bero på att du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att du får behandling med antibiotika om njurarna inte har påverkats. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

Kortison

Du kan få behandling med kortisontabletter under en tid vid vissa typer av njurinflammationer. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. Det är typen av inflammation och hur intensiv den är som avgör hur länge du måste ta tabletterna. Det beror också på hur mycket proteiner det finns i urinen. I början är det vanligt att få ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Cytostatika

Ibland läker inte njurinflammationen trots att du har fått kortison. Då kan du i vissa fall även få behandling med cytostatika.

Barn som får behandling

Barn får oftast ha med sig en förälder under behandlingen.

Behandling som hindrar att njurarna skadas mer

Ibland fungerar inte behandlingen som minskar och botar själva inflammationen. Då är det viktigt att få behandling som gör att njurarens funktion inte blir sämre.

Behandlingen som du får då kan till exempel vara det här:

Sjukdomen kan läka av sig själv

Njurinflammation kan ibland göra att underbenen blir svullna utan att njurarnas funktion påverkas så mycket. Ibland kan sjukdomen läka av sig själv. Det brukar ta ett till två år. Oftast får man ändå behandling med kortison, vanligtvis i kombination med cytostatika. Det gäller om njurarna läcker stora mängder protein, som också kallas äggvita. Det gäller också om njurarna fungerar sämre.

Må bättre med motion och rökstopp

Att ha övervikt och att röka belastar njurarna. Därför kan du få rådet att försöka gå ner i vikt om du har övervikt och att sluta röka om du är rökare. Det är också bra  om du rör på dig i den mån du orkar och klarar av.

Biverkningar av behandlingen

Du kan få olika biverkningar av behandlingen.

Biverkningar av kortison

Du kan få biverkningar om du tar höga doser med kortison. Men de går över när dosen sänks. Du kan till exempel känna dig orolig, bli överaktiv, få svårt att sova, bli hungrig och äta mer än vanligt.

När du behandlas med kortison under lång tid förlorar skelettet kalk. Därför får du ofta samtidigt ta tabletter som innehåller kalcium och D-vitamin för att stärka skelettet.

Andra biverkningar av att ta kortison under lång tid kan vara att du lättare får svampinfektioner, högt blodsocker och svullnader i ansiktet.

Läs mer om behandling med kortison.

Biverkningar av cytostatika

Du har en ökad risk att få infektioner när du behandlas med cytostatika. Du kan också tappa håret och må illa. Det är tillfälliga biverkningar som går över efter behandlingen.

Behandlingen följs upp med regelbundna prover

Du får lämna blodprov och urinprov regelbundet när du behandlas med kortison eller cytostatika. Det är för att läkaren ska kunna se hur din kropp reagerar på behandlingen. Det är också för att du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen.

Upprepade behandlingar

Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Men ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel. Det är för att njurarna inte ska skadas.

Ibland kan njurarna gradvis fungera allt sämre, trots att du får olika behandlingar.

Ibland behövs dialys eller transplantation

Det tar ibland lång tid innan njurinflammationen upptäcks. Det beror på att inflammationen ofta inte ger några symtom alls. Skadorna på de små blodkärlen i njurarna kan då ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet.

En njurinflammation kan ibland göra att du får njursvikt. Njurarna fungerar då allt sämre. Då kan det behövas behandling med dialys eller njurtransplantation.

Du som vill bli gravid

Prata med din läkare om du vill bli gravid och har en njurinflammation som du behöver få behandling för. Då kan du få information om vad som gäller för dig.

En del av de läkemedel som används i behandlingen av njurinflammationer kan vara skadliga för fostret och för det nyfödda barnet under amningen. Därför behöver du undvika att ta dessa läkemedel under en period.

Vad är njurinflammation?

Njurarna renar blodet i små nystan av tunna blodkärl som kallas glomeruli. Om blodkärlen skadas kan skadliga ämnen stanna kvar i blodet, medan viktiga ämnen läcker ut i urinen.

Njurarna är viktiga för flera funktioner i kroppen. Vid en njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Det kan påverka kroppen på olika sätt.

Blodkärlen i njuren skadas

Njurarna renar blodet genom små nystan av mycket tunna blodkärl som kallas glomeruli. Blodet kan inte renas som de ska om de här små blodkärlen skadas. Skadliga ämnen och vatten kan då bli kvar i kroppen. Samtidigt kan viktiga ämnen som kroppen behöver läcka ut i urinen.

Njurarna reglerar blodtrycket

Njurarna är viktiga för att blodtrycket ska hållas på en bra nivå. När du har en njurinflammation kan du få för högt blodtryck. Det höga blodtrycket gör att de små blodkärlen i njurarna skadas ännu mer. Då fungerar njurarna sämre och deras förmåga att rena blodet minskar ännu mer. Läs mer om högt blodtryck.

Njurarna är viktiga för de röda blodkropparna och skelettet

Njurarna skapar också hormonet erytropoetin. Det styr hur många röda blodkroppar som bildas. Vid njurinflammation fungerar inte detta som det ska.

Njurarna är viktiga för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig D-vitamin och för att lagra kalk i skelettet.

Njurinflammation kan ha olika orsaker

Njurinflammationer kan bero på olika saker. Läkaren kan ta reda på vilken typ av inflammation du har genom att bedöma dina symtom och undersöka de prover du lämnar. Det finns tre grupper av njurinflammationer:

  • Njurinflammationer som gör att stora mängder protein läcker ut i urinen. Protein kallas ibland för äggvita. Då är det vanligt att ha svullna ben och fötter.
  • Njurinflammationer som beror på någon form av infektion i kroppen, till exempel en infektion i halsen.
  • Njurinflammationer som hör ihop med att du redan har någon sjukdom i blodkärlen. Det kan också bero på en sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen, till exempel SLE.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan