HJÄRTBESVÄR OCH HJÄRTFEL

Hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad. Det kan också bero på att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska. Hjärtsvikt är alltid allvarligt, men det finns olika behandlingar som kan förbättra hjärtats arbetsförmåga.

Problem med hjärtat som orsakar hjärtsvikt kan beror på till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt eller högt blodtryck.

Symtom

Det här är några vanliga symtom vid hjärtsvikt:

  • Du är trött och orkar mindre.
  • Du blir lätt andfådd.
  • Du har svullna anklar och ben.
  • Du har ont i magen och ibland svårt att äta.
  • Du har svårt att sova liggande.
  • Du behöver ofta gå upp och kissa på natten.

Det här är några symtom vid svår hjärtsvikt, som kan vara livshotande:

  • Du är mycket trött.
  • Du får kraftig andnöd och ibland rosslande andning.
  • Det känns trångt eller gör ont i bröstet.
  • Du blir kallsvettig.
  • Du får hjärtklappning.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral  eller jouröppen mottagning om du har symtom som tyder på hjärtsvikt eller om hjärtsvikten försämras trots behandling. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du får svår andnöd eller ont i bröstet.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får andra symtom som tyder på svår hjärtsvikt. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Självtest - hjärtsvikt

Du kan också göra ett test för att se om du riskerar att få hjärtsvikt.

Vad kan jag göra själv?

Sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck och diabetes är vanliga orsaker till hjärtsvikt. Därför gäller det främst att följa de rekommendationer om behandling som du redan har fått om du har dessa sjukdomar.

Du kan göra följande för att må bättre trots sjukdomen om du redan har hjärtsvikt:

  • Ta dina läkemedel regelbundet och i rätt dos.
  • Gå på regelbundna besök hos läkare eller sjuksköterska som är specialiserad på hjärtsvikt.
  • Rör på dig regelbundet.
  • Sluta röka.
  • Ät grönsaker och frukt dagligen och minska mängden salt i maten.
  • Undvik att dricka alkohol.
  • Använd vätskedrivande läkemedel om du samlar på dig vätska i kroppen. Väg dig därför dagligen och kontakta vården om du går upp i vikt.

Vaccinera dig mot influensa och lunginflammation

Du som har hjärtsvikt har större risk att bli allvarligt sjuk av influensa eller lunginflammation. Det är därför viktigt att du vaccinerar dig årligen med influensavaccin och en gång med grundvaccination mot lunginflammation.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till vårdcentralen får du vanligtvis göra ett EKG. Resultatet brukar inte bli som det ska om du har hjärtsvikt. Men även om EKG-undersökningen visar att det finns förändringar kan de bero på många andra hjärtsjukdomar än just hjärtsvikt. Förändringarna utreds då på annat sätt.

Blodprov

För att läkaren ska kunna utesluta hjärtsvikt får du lämna ett blodprov. Det mäter så kallad natriuretisk peptid, som även kallas NTproBNP.

Ultraljud

Du får genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat som kallas ekokardiografi om blodprovet visar att ditt värde av NTproBNP är förhöjt. Då kan läkaren se om du har hjärtsvikt.

Vid ultraljudsunderökningen går det att se hur hjärtats väggar rör sig. Det går också att mäta hur mycket blod hjärtat kan tömma under ett hjärtslag. Mätvärdet brukar kallas EF. Det går även att se hur hjärtklaffarna ser ut och hur de fungerar.

Undersökningen görs av hjärtspecialister eller kliniska fysiologer på de flesta sjukhus och vissa specialistmottagningar.

Ibland görs även kranskärlsröntgen

Du får genomgå en kontraströntgen av hjärtats kranskärl om du har hjärtsvikt och undersökningsresultat eller symtom tyder på att en kranskärlssjukdom ligger bakom besvären.

Behandling

Du får alltid behandling med läkemedel om du har hjärtsvikt. Ibland behöver du även få behandling för någon annan hjärtsjukdom som har orsakat hjärtsvikten. För en del kan till exempel en hjärtklaffsoperation förbättra hjärtats pumpfunktion. Läs mer om hjärtklaffsoperation i texten Hjärtklaffssjukdomar

En kranskärlsoperation eller ballongvidgning kan förbättra symtomen och pumpfunktionen om hjärtsvikten beror på kranskärlssjukdom. Hjärtrytmrubbningar kan ofta lindras och ibland tas bort helt.

Pacemaker förbättrar hjärtats pumpförmåga och rytm

Sviktpacemaker som även kallas CRT är en speciell form av behandling med impulsgivare till både höger och vänster hjärtkammare. Pumpförmågan förbättras genom att sammandragningarna i hjärtats kammare samordnas.

Du kan även få en inopererad defibrillator som kallas ICD om du har haft allvarliga störningar i hjärtrytmen eller har stor risk att få sådana störningar. ICD löser ut en strömstöt genom hjärtmuskeln om hjärtat får en svår rytmrubbning. Då avbryts rytmrubbningen och hjärtat slår som vanligt igen.

Det är vanligt att ha behov av både CRT och ICD. Då finns det apparater med bägge funktionerna i samma dosa, så kallade CRT-D. Dessa apparater kan vara livräddande vid hjärtsvikt. Fråga därför gärna din läkare om de kan vara lämpliga för dig.

Hjärttransplantation och andra kirurgiska ingrepp

Hjärttransplantation kan vara ett alternativ om du inte har andra försvårande sjukdomar. Du kan få genomgå en hjärttransplantation om du trots optimal behandling har mycket allvarlig hjärtsvikt som försvårar ditt vardagsliv.

Hjärtpump som opereras in

Mekaniskt cirkulationsstöd innebär att du får en hjärtpump inopererad. Pumpen som även kallas MCS eller LVAD går att sköta hemma och ger möjlighet till ett bra vardagsliv. Ungefär hälften av alla som väntar på hjärttransplantation får behandling med mekaniskt cirkulationsstöd.

Hjärtsviktsmottagning

På många sjukhus finns en särskild hjärtsviktsmottagning. Du får då behandling av ett team som består av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut.

På hjärtsviktsmottagningen får du också möjlighet till utredning, information och utbildning som är anpassad för dig. Du får även en plan för din vård. Mottagningen kan också hjälpa dig att få rehabilitering i form av fysioterapi.

Vad beror hjärtsvikt på?

Orsakerna till hjärtsvikt är många och ibland finns det mer än en orsak samtidigt.

De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, diabetes och rytmrubbning som till exempel förmaksflimmer.

Hjärtsvikt kan även bero på följande:

Vad händer i kroppen?

Vid hjärtsvikt kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Det gör att cellerna får för lite näring och syre. Kroppen aktiverar då ett hormonsystem som motverkar hjärtats arbete ytterligare. Symtom på hjärtsvikt beror på en kombination av hjärtats försämrade pumpförmåga, ökat tryck i hjärtrummen och ett aktiverat hormonsystem.

Hjärtsvikt kan också kallas hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens. Beroende på vilken hjärthalva som har försämrad funktion brukar hjärtsvikt kallas högersvikt eller vänstersvikt. Det kallas biventrikulär svikt om båda hjärthalvorna har försämrad funktion.

Det blir högt tryck i hjärtrummen och blod samlas i magen och i benen. Det gäller framför allt om höger sida av hjärtat inte orkar pumpa undan blodet. Svullna inre organ i magen gör ofta att du får magbesvär av varierande grad. När vänster sida av hjärtat sviktar och ger högt tryck i hjärtrummen samlas blod i lungorna och gör att du får andningsbesvär.

Olika mekanismer bakom hjärtsvikt

Den försämrade muskelfunktionen i hjärtat kan vara av olika slag.

Den vanligaste formen kallas systolisk dysfunktion eller HFrEF och HFmrEF. Det är då framför allt är den sammandragande så kallade systoliska pumpförmågan som är försvagad.

En annan form av hjärtsvikt kallas diastolisk svikt eller HFpEF. Då har du kvar den systoliska pumpförmågan men har symtom och förhöjda NTproBNP-värden. Det förekommer när hjärtmuskeln har blivit mindre elastisk och mer styv. Då kan hjärtkammaren inte vidga sig tillräckligt i avslappningsfasen, som kallas diastole. Hjärtat får problem med att fyllas och det leder ofta till ett högre tryck i hjärtrummen. Det här tillståndet är vanligast om du har diabetes eller högt blodtryck.

Att leva med hjärtsvikt

Det är hur svår hjärtsvikten är som avgör hur mycket ditt liv påverkas av sjukdomen. När du har fått behandling kan du leva ungefär likadant som en jämnårig som inte har hjärtsvikt. Men om sjukdomen förvärras kan symtomen bli starkare. Det kan då bli svårt att klara av även måttlig fysisk aktivitet.

Hjärtsvikt kan påverka dina möjligheter att sköta vanliga dagliga aktiviteter. Då kan du få hjälp med dessa av kommunens hemtjänst. Du kan behöva sjukhusvård eller hemsjukvård för att justera behandlingen eller om du får andra sjukdomar som anstränger hjärtat. Det gäller till exempel om du får influensa eller lunginflammation.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Mer information

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid förmaksflimmer

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur förmaksflimmer och en rad andra sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har förmaksflimmer.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för förmaksflimmer.

Till toppen av sidan