NERVER

Polyneuropati, en sjukdom i flera nerver

Polyneuropati är en sjukdom i flera av kroppens nerver. Den börjar oftast i benens nerver och leder till att du gradvis får sämre känsel i fötterna och svårare att gå. Så småningom kan besvären förflytta sig uppåt längs underbenen. Oftast blir du inte helt frisk, men sjukdomen kan bromsas upp om läkaren hittar en orsak som kan behandlas.

Sjukdomen kan även ge besvär på händer och underarmar, men brukar vanligen inte ge symtom över knä eller armbågshöjd. Den leder oftast inte till behov av exempelvis rullstol. Det kan finnas flera orsaker till polyneuropati och den vanligaste är diabetes. Men ofta och särskilt hos äldre kan läkaren inte hitta någon speciell orsak. 

Symtom vid polyneuropati

Polyneuropati brukar börja med att du får likadana besvär i båda fötterna. Det är vanligt med följande symtom:

  • Du får stickningar och domningar i fötterna.
  • Det känns som om du går på kuddar.
  • Det bränner och gör ont i fötterna.
  • Du är mycket känslig för beröring.
  • Du tycker att temperaturväxlingar känns besvärande.
  • Din hud på fötterna blir torr.
  • Du får problem med balansen.

Du kan få flera av besvären samtidigt och de kan sprida sig uppåt längs med underbenen. Du kan även få besvär från händerna med domning och fumlighet vid finmotoriska moment, till exempel när du ska knäppa knappar.

Långsam utveckling

Vanligtvis utvecklas symtomen långsamt. Först kan du märka av dem bara ibland, men allt eftersom kan besvären bli mer konstanta.

När huden på fötterna blir torr får du lättare sprickor. Eftersom känseln försämras känner du inte om till exempel en sko skaver, och det gör att du lättare får sår. När nerverna inte fungerar som de ska påverkas också förmågan för sår att läka.

När du får polyneuropati kan det kännas jobbigt att röra på sig eller att motionera. Att du rör dig mindre gör att musklerna blir svagare och svagare. Du kan få svårt att gå i trappor och att sätta dig ner på, eller resa dig från, en stol. Så småningom kan du få svårare att gå och att hålla balansen.

Det är ovanligt att symtomen utvecklas snabbt, men det förekommer vid Guillain-Barrés syndrom och vid vissa förgiftningar.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har polyneuropati.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du snabbt får domningar i fötterna, speciellt om du samtidigt känner dig svagare i benen eller armarna.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla:

Råd på andra språk

På telefonnummer 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 8–22 och på finska klockan 8–12.

Vad kan jag göra själv?

Det kan kännas svårt att vara fysiskt aktiv om du har polyneuropati. Det är viktigt att du ändå rör på dig regelbundet, för att du ska ha kvar så bra funktion som möjligt i ben och fötter. Måttlig motion som till exempel promenader stimulerar blodcirkulationen och muskulaturen samt ökar ledernas stabilitet. Simning och cykling är också bra motionsformer. Du bör undvika muskelträning med tunga vikter som kan trötta ut musklerna och i stället göra upprepade muskelövningar med lätta vikter.

Oavsett vad som har orsakat polyneuropatin kan alkohol göra att besvären förvärras, så det är viktigt att dricka så lite alkohol som möjligt. Rökning påverkar bland annat blodets syresättning och därför bör du sluta röka. Övervikt ökar belastningen på lederna i benen och fötterna, så det är bra att försöka gå ner i vikt om du är överviktig. Din läkare kan ordna så att du får träffa en dietist om du har svårt att gå ner i vikt på egen hand.

Genom att sköta om dina fötter varje dag minskar du risken för att få större sår och sprickor. Smörj in dina fötter med en mjukgörande kräm och var uppmärksam så att du upptäcker eventuella sår i tid.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du först berätta om dina besvär. Sedan gör hen en kroppsundersökning som oftast börjar med en undersökning av hjärtat, lungorna, blodtrycket och magen.

Test av känseln

Läkaren testar din känslighet för beröring, stick och vibrationer. För att testa beröring används ofta ett så kallat monofilament, som är en kort, trubbig och böjlig plaststicka. Känsligheten för stick testas med en något vassare sticka som läkaren lätt berör huden med. Det kan till exempel vara en tandpetare. För att testa känsligheten för vibrationer sätter läkaren en stämgaffel på anklarna och underbenets framsida. Hudens känslighet för kallt och varmt testas också.

Undersökning av skelett, leder, muskler och hud

Muskelreflexerna är ofta minskade om du har polyneuropati. Reflexerna testas genom att läkaren slår lätt på hälsenan och nedanför knäskålen samt i armarna. På så sätt kan läkaren bedöma om reflexerna är svaga eller bortfallna, vilket är vanligt vid polyneuropati. Läkaren undersöker också om musklerna har blivit tunnare och om det finns några felställningar i lederna. Muskelstyrkan testas också.

Huden på fötterna undersöks för att se om den är torr och om det finns några sprickor eller sår. Läkaren brukar även känna på pulsarna i blodkärlen på fötterna.

Blodprov

Du kommer också att få lämna blodprov. Följande prover tas:

  • Blodstatus med bland annat blodvärdet
  • P-glukos, det vill säga blodsocker
  • Vitamin B12 
  • Ämnesomsättningsprov
  • Blodets proteiner.

Prover för till exempel borrelia och hiv kan tas om det finns misstankar om att besvären orsakas av en infektion. Ytterligare kompletterande blodprov kan ibland behöva tas. Det gäller till exempel för att utesluta celiaki, reumatisk sjukdom eller ärftliga former av polyneuropati.

Ryggvätskeprov

Ett prov på ryggvätskan kan behöva tas om du snabbt får symtom på polyneuropati. Provet kallas lumbalpunktion. Det kan till exempel visa om det finns en ökad mängd protein, som vid Guillain-Barrés syndrom. Det kan också visa om du har en infektion, till exempel borrelia.

Om symtomen inte är tydliga kan du behöva genomgå test av nervernas funktion. Det görs med elektroneurografi, även kallad ENG. Test av musklernas funktion görs med elektromyografi, som även kallas EMG. Då placeras elektroder på huden över en nerv eller sticks in i den muskel som ska undersökas. De tunna nervtrådarna som leder värme och kyla kan testas med så kallad kvantitativ känselundersökning. Du får då ange när du känner tröskelvärden för värme och kyla i händer och fötter.

Ibland får du också genomgå andra undersökningar som till exempel röntgen. 

Rätt till information

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Du kan också be att få informationen i skriftlig form så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Behandling

Det är viktigt att alla värden är så bra som möjligt om orsaken till polyneuropatin är diabetes. Du kan behöva förbättra din kost och motionera mera och ibland behöver medicineringen för sjukdomen ändras.

Du får behandling i form av tabletter eller sprutor om du har brist på vitamin B12.

Polyneuropati kan ibland bero på att du har druckit mycket alkohol under lång tid och har svårt att sluta. Du kan söka hjälp på en vårdcentral, hos företagshälsovården eller på en mottagning inom beroendevården.

Fotvård kan behövas

Huden på fötterna blir ofta skörare om du har polyneuropati och särskilt om du har diabetes-. Det kan leda till att du får problem med fötterna. Därför kan du behöva få fotvård ganska ofta. Då slipas förhårdnader ned och du får hjälp att hålla naglarna korta och utan vassa kanter.

Du kan få särskilda inlägg till skorna för att belastningen på fötterna ska bli jämn och för att undvika sår. Sådana inlägg görs på en ortopedverkstad.

Fysioterapi kan stärka musklerna

Du kan behöva få behandling hos en fysioterapeut om du har svaga muskler och svårigheter med balansen. Du får bland annat hjälp med att träna de muskelgrupper som har försvagats och råd om hur du ska träna på egen hand.

Läkemedel om du har ont

Det finns flera olika typer av läkemedel som kan hjälpa om du har ont. Först brukar du få pröva vanliga, smärtstillande läkemedel med paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Men de hjälper oftast inte så mycket om smärtorna beror på att nerverna är skadade.

Läkemedel som huvudsakligen används mot depression kan också fungera bra mot nervsmärtor, särskilt de så kallade tricykliska antidepressiva som till exempel Saroten. De här läkemedlen används även om du inte är deprimerad. Ariclaim och Cymbalta är andra läkemedel som kan ha effekt mot smärtsam polyneuropati vid diabetes. Läkemedel som används vid epilepsi kan också ha en lindrande effekt på nervsmärta. Exempel på sådana läkemedel är Gabapentin och Lyrica. Problemet med alla dessa läkemedel är ofta biverkningar som kan vara mer eller mindre svåra och variera individuellt.

Biverkningar av läkemedel

Paracetamol ger sällan biverkningar, men läkemedel mot depression eller epilepsi kan ha biverkningar. Det vanligaste är att du blir trött, mår illa eller blir yr.  Du bör prata med din läkare om du får besvär av ditt läkemede, för då kan behandlingen behöva ändras. 

Om du blir svårt sjuk

När sjukdomen kommer snabbt blir du vanligen inlagd på sjukhus. Det gäller till exempel vid den inflammatoriska nervsjukdomen Guillain-Barrés syndrom. Du kan få problem med att andas och att svälja om du blir svårt sjuk. Då kan du behöva andningshjälp av en respirator och få näring direkt i blodet. De flesta som får Guillain-Barrés syndrom blir friska inom några månader.

Vad händer i kroppen?

Poly betyder flera, neuro står för nerv och pati för sjukdom. Om du har polyneuropati har du en sjukdom i flera av kroppens nerver.

Nervystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

I början får de flesta mest besvär i fötterna. Känseln blir sämre, musklerna kan bli svagare och du kan få svårt att gå och hålla balansen. Besvären kan sedan långsamt krypa uppåt längs benen, men sällan ovanför knäet. Sjukdomen kan även ge symtom från händerna som besvär med att knäppa knappar eller utföra finmotoriska moment.

Det finns flera former av polyneuropati. Det vanligaste är att sjukdomen utvecklas långsamt, men ibland kan det gå snabbare.

Nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och perifera nerverna. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet och från dem utgår de perifera nerverna som består av buntar av nervtrådar ut i kroppen. De längsta nervtrådarna går ner till benen och är de som skadas först när du får polyneuropati.

Den del av nervsystemet som kan styras av viljan kallas för det somatiska nervsystemet. Det autonoma nervsystemet kallas den del som inte kan påverkas av viljan och som styr till exempel tarmarnas funktion, hjärtrytmen och svettningen. 

Börjar längst ut i nervtrådarna

Skadan börjar längst ut i nervtrådarna och kryper sedan långsamt in mot nervrötterna i ryggmärgen. Båda benen påverkas oftast samtidigt och på samma sätt. Nervtrådarna börjar fungera sämre och det gör även nervtrådarnas omgivande isolering, myelinskidan. Nervernas omkopplingsstationer i ryggmärgen där information till och från hjärnan passerar kan också påverkas.

Ger olika besvär

När nervtrådarna till fötterna skadas blir känseln stegvis sämre. Du får svårare att svettas och musklerna i foten och vaden blir svagare. Foten kan ändra utseende och till exempel bli plattare. Huden kan bli torr, och ibland kan du lättare få sprickor och svårläkta sår på fötterna.

Ofta påverkas också det så kallade autonoma nervsystemet. Det kan till exempel bli svårare för hjärtat att öka rytmen när du reser dig upp efter att ha suttit eller legat ner och då kan du få blodtrycksfall. Du kan få diarré eller förstoppning samt må illa och kräkas om nerverna i magen påverkas. Det gäller speciellt när du har ätit för stora måltider.

Kan ha många orsaker

Polyneuropati kan ha många olika orsaker. Hos ungefär en av fyra går det inte att hitta vad sjukdomen beror på. Det är särskilt vanligt att äldre personer får lätta besvär av den här typen utan att det går att hitta någon orsak. Förmodligen beror det på att nerverna kan börja fungera sämre när kroppen åldras.

Bland de kända orsakerna till polyneuropati är diabetes den vanligaste. Andra orsaker kan vara följande:

  •  Långvarig och hög alkoholkonsumtion
  •  Njursvikt
  •  Brist på viktiga ämnen, som till exempel vitamin B12 eller ämnesomsättningshormon.

Det här är några andra mer ovanliga orsaker:

  • Vissa infektionssjukdomar
  • Autoimmuna sjukdomar och inflammationssjukdomar
  • Cancer
  • Vissa läkemedel
  • Giftpåverkan av tungmetaller och lösningsmedel.

Diabetes

Det är inte helt känt varför diabetes orsakar polyneuropati, men det finns flera olika teorier till varför nerverna börjar fungera sämre. Till exempel kan högt blodsocker leda till att skadliga ämnen bildas runt nerverna. Blodcirkulationen kan försämras, vilket leder till att du får brist på näringsämnen och syre i nerverna.

Alkohol

Nerverna kan skadas på flera olika sätt om du har druckit mycket alkohol under lång tid. Du kan få brist på B-vitaminer och andra näringsämnen som kroppen behöver. Alkoholen i sig och de ämnen som bildas när alkoholen bryts ner i kroppen kan vara skadliga för nerverna. Du kan få följdsjukdomar framför allt i levern som kan leda till nervskador genom att giftiga ämnen bildas.

Njursvikt

När du har njursvikt klarar inte njurarna av att rena blodet som de ska och skadliga ämnen kan samlas i blodet. Det kan påverka nerverna så att de fungerar sämre.

Brist på vitamin B12

Vitamin B12 är viktigt för att nerverna ska fungera bra. Du kan få brist på vitamin B12 om till exempel magsäcken inte producerar det ämne som gör det lättare för kroppen att ta upp vitaminet. Det kan hända om delar av magsäcken har opererats bort eller vid sjukdomar i magsäcken och tarmarna som leder till att näringen från maten inte tas upp som den ska.

Infektionssjukdomar

Vid en del infektionssjukdomar kan nerverna skadas av infektionen och inflammationsreaktionen. Exempel på sådana sjukdomar är borrelia och hiv.

Autoimmuna sjukdomar och inflammationssjukdomar

En autoimmun sjukdom innebär att det egna immunförsvaret angriper delar av kroppens egen vävnad. Ett exempel är ledgångsreumatism. En del inflammationssjukdomar kan skada nerverna. Det gäller till exempel amyloidos, som är en ovanlig sjukdom. Det finns en ärftlig form av amyloidos som kallas för Skellefteåsjukan.

Cancer

Cancersjukdomar kan ibland skada nerverna genom att tumören trycker på nerverna eller växer in i dem. Sjukdomarna kan också göra att immunsystemet reagerar på ett sätt som skadar nerverna.

Läkemedel

En del läkemedel kan orsaka polyneuropati, men det är ovanligt. Det kan till exempel vara cytostatika som används mot cancer eller vissa antibiotika. Symtomen på polyneuropati brukar oftast komma i nära anslutning till läkemedelsbehandlingen.

Giftpåverkan

Tungmetaller och lösningsmedel kan skada nerverna.

Kan vara ärftlig

Polyneuropati kan vara ärftlig. Då brukar besvären börja redan i småbarnsåldern eller i tonåren, men de kan även börja senare i livet. Det finns flera former av ärftlig polyneuropati och ett exempel är den så kallade Skellefteåsjukan.

Guillain-Barrés syndrom - en ovanlig form av polyneuropati

Guillain-Barrés syndrom är en ovanlig form av polyneuropati som orsakas av att immunförsvaret angriper nerverna i samband med en infektionssjukdom.

Guillain-Barrés syndrom kommer ofta snabbt och har ett snabbare förlopp än andra former av polyneuropati. Symtomen utvecklas och förvärras under några dagar till några veckor. Du får sämre känsel och svagare muskler. Besvären börjar i benen och går uppåt i kroppen. Du kan få svårt att andas och att svälja.

Sjukdomen kan vara livshotande och kräver sjukhusvård. De allra flesta som får Guillain-Barrés syndrom blir friska inom några månader, men ett fåtal dör av sjukdomen. Sjukdomen läker ofta ut av sig själv men förloppet kan förkortas genom höga doser immunglobulin i blodet eller blodrening, så kallad plasmaferes.

Andra sjukdomar kan ge samma symtom

Sjukdomar som påverkar ryggmärgen som till exempel tumörer, diskbråck eller multipel skleros, MS, kan ge liknande symtom som vissa former av polyneuropati, till exempel Guillain-Barrés syndrom. Men det är då vanligt att även ha andra symtom som inte stämmer in på polyneuropati.

Myastenia gravis är en ovanlig sjukdom som gör kroppens muskler svagare. Ibland kan symtomen likna de man får vid polyneuropati.

Till toppen av sidan