Livmoderkroppscancer
Livmoderkroppscancer innebär att en cancertumör har uppstått inne i livmodern. Möjligheterna är oftast goda att bli av med cancern. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.
Cancer i livmoderkroppen är en annan sjukdom än cancer i livmoderhalsen. Du kan läsa mer om livmoderhalscancer här.
Symtom vid livmoderkroppscancer
Symtomen vid livmoderkroppscancer kan vara blödningar eller flytningar som är annorlunda. Det kan till exempel vara på något av följande sätt:
- Du får blödningar fast du har slutat att ha mens.
- Du får förändrade flytningar när du är i klimakteriet eller efter att du har slutat att ha mens.
- Du får förändrad mens innan du har kommit i klimakteriet eller när du är i klimakteriet. Förändrad mens kan till exempel vara att du blöder mer än du brukar, eller att du har mens fler dagar än förut.
Det är ovanligt att det gör ont i livmodern. Men det kan vara ett symtom på cancer om du tidigare har fått behandling för till exempel framfall eller cellförändringar i livmoderhalsen. Då kan det vara trångt när blödningen som cancern orsakar ska komma ut. Det kan göra ont som vid mens.
Symtomen kan ha andra orsaker
Symtomen kan ha andra orsaker än cancer.
Enstaka blödningar under första året efter sista mensen är oftast ofarligt. Blödningarna brukar bero på att äggstockarna fortfarande producerar hormoner.
Så kallade polyper i livmoderns slemhinna kan också ge liknande symtom som vid cancer. Polyper är små utväxter.
EIN – cellförändringar i livmoderkroppen kan ge symtom
Så kallad EIN är en typ av cellförändringar som kan uppstå i livmoderkroppen. Det är ett förstadium till cancer, men kan ge samma symtom som vid cancer.
EIN är inte samma sak som cellförändringar vid livmoderhalscancer. Det finns ingen screening för EIN. Läkaren upptäcker om du har EIN när du undersöks för dina symtom.
Du som har EIN rekommenderas att få livmodern borttagen. En del kan vänta tills de har passerat den ålder då de inte längre kan föda barn. Om det gäller dig, får du hormonbehandling under tiden.
Läs mer om behandling längre ner på sidan.
Vad är livmoderkroppscancer?
Livmoderkroppscancer är vanligast efter klimakteriet. De flesta blir av med sjukdomen efter behandling.
Livmoderkroppscancer börjar i slemhinnan
Slemhinnan i livmodern byggs upp med hjälp av hormonet östrogen. Östrogen påverkar celler så att de delar på sig och nya celler bildas.
Livmoderkroppscancer kan uppstå i slemhinnan om något blir fel i celldelningen. Först växer cancertumören bara i slemhinnan. Sedan kan den börja växa igenom slemhinnan och in i livmoderns muskelvägg.
Cancercellerna kan sprida sig
Cancercellerna kan sprida sig och bilda metastaser i till exempel lymfkörtlarna, äggstockarna eller i slidan. Metastaser är samma sak som dottertumörer.
Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har symtom som kan bero på livmoderkroppscancer.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.
Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Undersökningar och utredningar
Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.
Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp
Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren tror att du kan ha livmoderkroppscancer.
Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.
Du kan behöva bli undersökt på flera sätt
Läkaren behöver känna på livmodern, och undersöka livmodern med ultraljud. Läkaren gör undersökningarna via slidan. Det kallas gynekologisk undersökning.
Vävnadsprov visar om det finns cancer eller förstadier till cancer
Ett vävnadsprov kan visa om du har livmoderkroppscancer, eller förstadier i form av till exempel EIN.
Läkaren kan ta vävnadsprovet vid den gynekologiska undersökningen. Hen för in en tunn slang i slidan och in i livmodern. Med hjälp av slangen suger läkaren ut en liten bit av livmoderns slemhinna. Det kan göra lite ont men provtagningen går fort.
Du kan också få lämna vävnadsprov vid en undersökning som kallas hysteroskopi. Det innebär att läkaren för in ett smalt instrument med en liten kamera i livmodern.
Om det finns så kallade polyper i slemhinnan, kan läkaren ta bort dem vid samma tillfälle. Polyper är små utväxter som oftast är godartade. Polyperna skickas till ett laboratorium där de undersöks i mikroskop.
Fler undersökningar om du har cancer
Om du har cancer, behöver du undersökas mer. Det är för att se om cancern har spridit sig utanför livmodern.
Du blir undersökt i lungorna och magen med datortomografi. En del behöver också bli undersökta med magnetkamera eller PET-kamera.
En del prover sparas
När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.
Behandling vid livmoderkroppscancer
Nästan alla med livmoderkroppscancer blir opererade. Om sjukdomen har spridit sig kan du också behöva behandling med läkemedel, till exempel cytostatika. En del behöver få strålbehandling, ibland tillsammans med läkemedel.
Att spara livmodern
Det kan gå att ha kvar livmodern så länge du är i en ålder då det fortfarande är möjligt att föda barn. Då får du hormonbehandling istället. Fråga läkaren om det är möjligt för dig.
Specialister föreslår behandling
En grupp med olika specialister på livmoderkroppscancer diskuterar vad dina undersökningar visar. De bedömer vilken behandling som blir bäst för dig.
Sedan pratar du och din läkare om vad specialisterna föreslår.
Operation vid livmoderkroppscancer
Att bli opererad innebär oftast att läkaren tar bort hela livmodern och båda äggledarna. Äggstockarna brukar också tas bort eftersom cancern kan sprida sig dit.
Läkaren tar också bort de så kallade portvaktskörtlarna. Det är några av lymfkörtlarna närmast cancertumören. De behöver undersökas. Om de innehåller cancer rekommenderas du behandling med cytostatika och strålning.
Det vanligaste är att bli opererad med titthålsteknik genom små hål i magen. Med hjälp av instrumenten lossar kirurgen organen som ska opereras bort. Sedan kan organen tas ut genom slidan.
En del behöver bli opererade genom ett snitt i magen.
Du sövs före operationen.
Läs mer om att operera bort livmodern – hysterektomi.
Behandling med cytostatika
Ibland kan man också behöva behandling med läkemedel som kallas cellgifter eller cytostatika. Cytostatika minskar risken för återfall om sjukdomen har spridit sig.
Du får behandlingen som dropp i blodet vid ett besök på sjukhuset. Varje behandlingstillfälle tar några timmar. Efteråt kan du lämna sjukhuset.
Cytostatika får du i kurer. Det innebär att regelbundet göra uppehåll i behandlingen.
Behandling med immunterapi
Immunterapi är läkemedel som gör kroppens immunförsvar verksamt även mot cancerceller. Det kan sakta ner cancern om sjukdomen har spridit sig. Läkemedlet får du på mottagningen, som dropp i blodet. Immunterapi får du tillsammans med cytostatika.
Strålbehandling
En del behöver också strålbehandling. Det finns yttre och inre strålbehandling.
Yttre strålbehandling
Yttre strålbehandling kan du behöva efter operationen. Det minskar risken för återfall om sjukdomen har spridit sig.
Yttre strålbehandling innebär att strålningen kommer från en apparat utanför kroppen. Det är vanligt att få behandling varje vardag i fem veckor.
Du kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle. Ett behandlingstillfälle tar några minuter. Första besöket kan vara lite längre.
Inre strålbehandling – brachyterapi
Inre strålbehandling gör att läkaren kan behandla cancern med en hög stråldos utan att det påverkar den friska vävnaden så mycket. Det kallas också brachyterapi. Det kan vara ett alternativ om det inte är lämpligt för dig att bli opererad.
Strålbehandlingen får du direkt mot livmodern, inuti kroppen. Läkaren för in en liten strålkälla som får vara kvar en stund. Det kan göras på olika sätt. Du får mer information om vad som gäller för dig.
Behandling med hormoner
Så kallat gulkroppshormon kan sakta ner och krympa cancern. Behandlingen med gulkroppshormon får du som spiral och tabletter.
Uppföljning efter behandlingen
Du behöver komma på uppföljande besök när du är klar med behandlingen. Vid uppföljningen går det att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka.
Läkaren behöver göra en gynekologisk undersökning. En del behöver också blir undersökta med datortomografi.
Vid uppföljningarna får du också hjälp med biverkningar som du kan ha fått av behandlingen.
Uppföljning i fem år
Risken att sjukdomen ska komma tillbaka är störst de första åren. Därför är det vanligt med fler uppföljningar i början. Sedan brukar det inte behövas lika ofta, men det kan variera.
Uppföljningarna brukar upphöra efter fem år.
Om sjukdomen kommer tillbaka – återfall
Cancern kan komma tillbaka. Det kallas återfall. Det går att få behandling då också. Det är olika vad som blir bäst. Det beror bland annat på hur cancern utvecklas, om den har spridit sig och hur du mår.
Du kan bli opererad igen om det finns en möjlighet att all cancer kan tas bort.
Det är vanligt att få både cytostatika, och strålbehandling. Det kan vara andra sorters cytostatika än när du hade sjukdomen första gången.
Du kan få immunterapi. Det får man oftast tillsammans med cytostatika eller så kallad målinriktad behandling. Målinriktad behandling är läkemedel i form av tabletter. Behandlingen riktar in sig på någon särskild egenskap hos cancercellerna.
Du kan också få behandling med gulkroppshormon, eller andra hormoner.
Om du inte blir av med cancern
Ibland går det inte att bli av med cancern. Då finns behandling som kan sakta ner sjukdomen och lindra symtom. Många som får sådan behandling lever ett bra liv trots att de har livmoderkroppscancer, ibland i många år.
Behandling som lindrar sjukdomen kallas palliativ vård.
Hur påverkas livet av livmoderkroppscancer?
Hur mycket ditt liv förändras beror på sjukdomen, vilken behandling du får och hur du mår i övrigt. Det kan kännas jobbigt periodvis. Det är vanligt att det känns bättre med tiden. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.
Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.
Du kan inte vara gravid utan livmoder
Prata med läkaren innan du blir opererad eller får annan behandling. Då får du veta vilka möjligheter som finns för dig att bli gravid eller att använda dina ägg när du är färdigbehandlad. Du kan inte längre vara gravid om livmodern har tagits bort. Men Ibland går det att vänta med operationen.
Läs mer om fertiliteten och cancerbehandling.
Klimakteriebesvär
Du kommer i klimakteriet om äggstockarna också har tagits bort och du fortfarande hade mens. Du kan få vallningar, eller besvär av att slidan blir torr och svider. Det finns olika slags läkemedel som kan hjälpa.
Du kan få klimakteriebesvär även om du redan har passerat klimakteriet, men de besvären brukar gå över snabbt.
Vanligt att känna sig mycket trött
Det är vanligt att känna sig mycket trött. Vila när du behöver, men ta hellre flera korta pauser än att vila länge. De flesta tycker att det känns bättre när de rör på sig. Gör någon fysisk aktivitet som du tycker om.
Här kan du läsa mer om trötthet vid sjukdom – fatigue.
Besvär med tarmarna eller urinblåsan
Du kan få besvär med förstoppning, diarréer, gaser eller att det läcker urin. Det finns olika hjälp att få, och en del som du kan göra själv.
Läs mer om urininkontinens eller avföringsinkontinens.
Matlusten kan vara påverkad
Behandlingarna kan göra att maten smakar annorlunda. Lusten att äta kan också påverkas om du har förstoppning, diarré eller om du mår illa. Du kan få hjälp om du behöver. Det finns också läkemedel som kan förebygga illamående.
Läs mer om mat vid cancer.
Håret kommer tillbaka
Vissa cytostatika kan göra att man tappar håret. Det kommer tillbaka efter behandlingen. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar, om du vill.
Svullnader eller tyngdkänsla – lymfödem
Du kan få så kallat lymfödem. Det är svullnader eller en tyngdkänsla i underlivet eller i benen. Lymfödem kan bero på att du har fått strålbehandling mot lymfkörtlarna. Besvären kan komma direkt efter behandlingen men ibland kommer de senare.
Det finns hjälp att få. Läs mer om lymfödem.
Sexualitet och närhet
Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter livmoderkroppscancer, men det kan ta tid. Det kan ha olika orsaker, till exempel hur du tänker och känner. Det finns hjälp att få.
Läs mer om cancer och sexualitet.
Förebygg att slidan blir trång
Slidan kan ha blivit kortare och mindre töjbar om du har fått strålbehandling. Det kan göra slidan trång. Då kan det bli svårare att ha slidsamlag eller att bli undersökt.
Du kan förebygga besvär genom att använda en vaginalstav, som också kallas dilatator. Det är en stav som du för in i slidan. Du kan behöva byta till en stav med en annan storlek efter ett tag. Du får mer information av vårdpersonalen på mottagningen.
Sjukskrivning
Du kan behöva vara sjukskriven i några veckor eller längre. Det beror på vilken behandling du behöver. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig så att du orkar arbeta.
Vad beror livmoderkroppscancer på?
Det går inte att säga exakt varför någon får livmoderkroppscancer, men hormonerna östrogen och gulkroppshormon har ofta betydelse. Gulkroppshormon är samma sak som progesteron.
Östrogen och gulkroppshormon styr mensen genom att påverka slemhinnan i livmodern på olika sätt. Östrogen bygger upp slemhinnan. Gulkroppshormon avbryter uppbyggnaden.
Risken för livmoderkroppscancer ökar om östrogen kan verka utan att balanseras av gulkroppshormon. Det kan ske av olika anledningar. Läs mer här nedanför.
Din vikt påverkar risken
Den största risken för livmoderkroppscancer är övervikt. Det beror på att östrogen tillverkas i kroppsfettet, förutom i äggstockarna. Ju mer övervikt du har, desto mer östrogen bildas och desto större blir risken för livmoderkroppscancer.
Risken ökar ju äldre du är
Äggstockarna slutar att tillverka hormonerna östrogen och gulkroppshormon när du har haft din sista mens. Men kroppen fortsätter att bilda en viss mängd östrogen i kroppsfettet.
Mensen har betydelse
Du utsätts för mer östrogen ju fler gånger du har haft mens. Risken för cancer ökar om du börjar få mens tidigt och slutar att ha mens sent.
Risken för livmoderkroppscancer kan öka om det går lång tid mellan gångerna som du har mens, som vid polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Då har du ingen ägglossning och bara lite gulkroppshormon.
En del behandling mot klimakteriebesvär kan öka risken
Behandling med östrogen utan tillägg av konstgjort gulkroppshormon ökar risken för livmoderkroppscancer om du har livmodern kvar. Konstgjort gulkroppshormon kallas också gestagent hormon.
Ovanligt att sjukdomen är ärftlig
Lvmoderkroppscancer kan vara ärftligt, även om det är ovanligt. Då kan sjukdomen bero på en förändring i några gener som kallas Lynch-generna. Du blir undersökt för att se om det är så. Om du har en förändring i Lynch-generna, så har du också en ökad risk för tjocktarmscancer och ändtarmscancer.
Läkaren berättar för dig om du rekommenderas fler undersökningar för att ta reda på din risk för ärftlig cancer.
Du kan få livmodern bortopererad fast den är frisk om en utredning visar att du har en ärftlig risk för cancer.
Att få ett cancerbesked
Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.
Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.
Du kan få stöd på flera håll
På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.
Du kan även prata med sjukhusets kurator.
Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.
Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.
Många tycker det känns lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.
Barn behöver också få veta
Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.
Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.
Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.
Att vara närstående
Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.
Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.
Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.
