Cancer utan känd primärtumör förkortas CUP. Cirka 1300 personer får diagnosen varje år. De flesta är över 50 år.

Diagnosen CUP innebär att läkaren hittar en eller flera metastaser men inte den så kallade primärtumören. Primärtumören är cancertumören som metastaserna kommer ifrån.

Cancer kan ha varierande ursprung från olika organ. Det gör att behandlingen och prognosen vid CUP varierar mycket från person till person. Prognosen för att behandlingen lyckas kan vara bättre om läkaren hittar primärtumören.

Varför hittas inte primärtumören?

Ibland är primärtumören så liten att den inte syns på röntgenbilder eller i andra undersökningar, eller så har den försvunnit av sig själv ur kroppen.

Ibland har primärtumören redan opererats bort. Till exempel kan den ha varit ett födelsemärke med förstadium till cancer.

Cancer kan ha olika symtom som också kan bero på andra saker. Du kan till exempel vara ovanligt trött, ha dålig aptit, minska i vikt utan att veta varför, eller ha ont någonstans utan att du har skadat dig. Du kan ha en hård svullnad någonstans på kroppen eller vara svullen i magen. 

Läkaren kan upptäcka att du har cancer när du undersöks av någon annan anledning.

I texten Vanliga frågor om cancer kan du läsa mer om symtom som ibland kan bero på cancer.

Kontakta en vårdcentral om du har fått symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Behandlingen anpassas efter vilken typ av cancer det är, var i kroppen den finns och hur du mår.

Om primärtumören hittas får du den behandling som är rutin för just den cancertypen.

Om primärtumören inte hittas kan du ändå få behandling. Metastaserna kan opereras bort om de inte har spridit sig så mycket. Ibland går det att få strålbehandling eller till exempel olika typer av cellhämmande läkemedel som cytostatika, immunterapi eller målriktade läkemedel. Du får också den behandling du behöver för att lindra symtom, till exempel om du har ont.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll.

Du som ska opereras återhämtar dig snabbare efteråt. Du som ska strålbehandlas kan få ett effektivare resultat.

Även annan behandling kan bli effektivare om du avstår från att röka. Det minskar också risken för att du ska bli sjuk igen.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta röka. 

Undvik också att dricka alkohol. Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om rökfri och alkoholfri operation.

Sjukdomen går vanligtvis inte att bli av med om den har spridit sig mycket i kroppen. Men behandling med cytostatika, immunterapi eller målriktad behandling kan bromsa sjukdomen. Du får också den behandling du kan behöva för att lindra de besvär du kan ha. Vård som bromsar eller lindrar en sjukdom kallas palliativ vård.

Det kan vara påfrestande att inte veta var i kroppen primärtumören finns, eller om den över huvud taget finns kvar. Alla olika undersökningar som kan behövas kan också kännas ansträngande, speciellt om primärtumören inte upptäcks.

Prata med din läkare eller med kontaktsjuksköterskan om du behöver stöd eller råd.

Det är olika hur vuxna eller barn reagerar på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva prata mycket med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

En närstående får gärna vara med, om det är möjligt. Den närstående kan stötta och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Barn som har cancer får ibland veta det efter att personalen först har berättat för barnets vårdnadshavare. Det beror på barnets ålder. Om ni är flera som har vårdnad om barnet är det är bra om ni kan få informationen samtidigt. Läs mer om reaktioner i texten Att få ett cancerbesked och i texten Barn och cancer.

Ställ frågor om du eller barnet inte förstår. Du kan få hjälp med tolk till ditt eller barnets språk. Du eller barnet kan också få tolk vid hörselnedsättning.

Olika sätt att få stöd

Vuxna med cancer och närstående kan få hjälp av särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor.

Kontaktsjuksköterskan ger råd och stöd och kan hjälpa till med en del praktiska saker.

Barn med cancer och deras närstående kan få råd och stöd av konsultsjuksköterskor. Konsultsjuksköterskan hjälper till att informera till exempel skolan.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller Barncancerfondens samtalsstöd. Hos Blodcancerförbundet eller Ung cancer kan du få kontakt med andra personer som är i ungefär samma situation som du.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om råd och stöd vid cancer.

Läs mer om stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Här kan du läsa mer om hur du kan hantera situationen och hur du kan få stöd.

Här kan du läsa mer om stöd vid barn och cancer.

Närstående barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Personalen stöttar dig om du behöver det.

Läs mer i artikeln Att få ett cancerbesked och Att prata med barn när en vuxen är allvarligt sjuk.

Syskon till barn som har cancer kan få stöd av särskilda syskonstödjare. Läs mer i Barn och cancer.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.