Cancerformer

Cancer utan känd primärtumör, CUP

Cancer utan känd primärtumör innebär att det inte går att säga var i kroppen cancern har uppstått. Det kan gå att få behandling ändå.

Vad är cancer utan känd primärtumör, CUP?

Cancer utan känd primärtumör förkortas CUP. Cirka 1300 personer får diagnosen varje år. De flesta är över 50 år.

Diagnosen CUP innebär att läkaren hittar en eller flera metastaser men inte den så kallade primärtumören. Primärtumören är cancertumören som metastaserna kommer ifrån.

Cancer kan ha varierande ursprung från olika organ. Det gör att behandlingen och prognosen vid CUP varierar mycket från person till person. Prognosen för att behandlingen lyckas kan vara bättre om läkaren hittar primärtumören.

Varför hittas inte primärtumören?

Ibland är primärtumören så liten att den inte syns på röntgenbilder eller i andra undersökningar, eller så har den försvunnit av sig själv ur kroppen.

Ibland har primärtumören redan opererats bort. Till exempel kan den ha varit ett födelsemärke med förstadium till cancer.

Symtom

Cancer kan ha olika symtom som också kan bero på andra saker. Du kan till exempel vara ovanligt trött, ha dålig aptit, minska i vikt utan att veta varför, eller ha ont någonstans utan att du har skadat dig. Du kan ha en hård svullnad någonstans på kroppen eller vara svullen i magen. 

Läkaren kan upptäcka att du har cancer när du undersöks av någon annan anledning.

I texten Vanliga frågor om cancer kan du läsa mer om symtom som ibland kan bero på cancer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har fått symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Nedan innehåll gäller region Stockholms län

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Slut på det regionala tillägget från region Stockholms län

Utredningar och undersökningar

Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att du har CUP. Då organiseras utredningen på särskilt sätt. Det går så snabbt som möjligt att bli undersökt, och att få svar på de undersökningar som behövs.

Du kan behöva bli undersökt på flera sätt

När du träffar läkaren får du berätta om dina symtom, eventuella tidigare sjukdomar och operationer. Det är viktigt att nämna om du har tagit bort födelsemärken.

Det är vanligt med en eller flera röntgenundersökningar som kan visa om det finns någon förändring som kan förklara dina besvär. Du kan bli undersökt med olika bildundersökningar som till exempel datortomografi eller magnetkamera om läkaren hittar en misstänkt tumör. Det är för att kartlägga den. 

Ofta är det nödvändigt med ytterligare blodprover och vävnadsprov, som kallas biopsi. Då tar läkaren små prover från en misstänkt tumör, till exempel genom att föra in en nål i den. Du får bedövning om du behöver det.

Andra undersökningar kan vara koloskopi och bronkoskopi.

En del prover sparas

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Behandlingen kan variera mycket

Behandlingen anpassas efter vilken typ av cancer det är, var i kroppen den finns och hur du mår.

Om primärtumören hittas får du den behandling som är rutin för just den cancertypen.

Om primärtumören inte hittas kan du ändå få behandling. Metastaserna kan opereras bort om de inte har spridit sig så mycket. Ibland går det att få strålbehandling eller till exempel olika typer av cellhämmande läkemedel som cytostatika, immunterapi eller målriktade läkemedel. Du får också den behandling du behöver för att lindra symtom, till exempel om du har ont.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll.

Du som ska opereras återhämtar dig snabbare efteråt. Du som ska strålbehandlas kan få ett effektivare resultat.

Även annan behandling kan bli effektivare om du avstår från att röka. Det minskar också risken för att du ska bli sjuk igen.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta röka

Undvik också att dricka alkohol. Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om rökfri och alkoholfri operation.

Om sjukdomen inte går att ta bort

Sjukdomen går vanligtvis inte att bli av med om den har spridit sig mycket i kroppen. Men behandling med cytostatika, immunterapi eller målriktad behandling kan bromsa sjukdomen. Du får också den behandling du kan behöva för att lindra de besvär du kan ha. Vård som bromsar eller lindrar en sjukdom kallas palliativ vård.

Hur påverkas livet av CUP?

Det kan vara påfrestande att inte veta var i kroppen primärtumören finns, eller om den över huvud taget finns kvar. Alla olika undersökningar som kan behövas kan också kännas ansträngande, speciellt om primärtumören inte upptäcks.

Prata med din läkare eller med kontaktsjuksköterskan om du behöver stöd eller råd.

Att få ett cancerbesked

Det är olika hur vuxna eller barn reagerar på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva prata mycket med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

En närstående får gärna vara med, om det är möjligt. Den närstående kan stötta och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Barn som har cancer får ibland veta det efter att personalen först har berättat för barnets vårdnadshavare. Det beror på barnets ålder. Om ni är flera som har vårdnad om barnet är det är bra om ni kan få informationen samtidigt. Läs mer om reaktioner i texten Att få ett cancerbesked och i texten Barn och cancer.

Ställ frågor om du eller barnet inte förstår. Du kan få hjälp med tolk till ditt eller barnets språk. Du eller barnet kan också få tolk vid hörselnedsättning.

Olika sätt att få stöd

Vuxna med cancer och närstående kan få hjälp av särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor.

Kontaktsjuksköterskan ger råd och stöd och kan hjälpa till med en del praktiska saker.

Barn med cancer och deras närstående kan få råd och stöd av konsultsjuksköterskor. Konsultsjuksköterskan hjälper till att informera till exempel skolan.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller Barncancerfondens samtalsstöd. Hos Blodcancerförbundet eller Ung cancer kan du få kontakt med andra personer som är i ungefär samma situation som du.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om råd och stöd vid cancer.

Läs mer om stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Här kan du läsa mer om hur du kan hantera situationen och hur du kan få stöd.

Här kan du läsa mer om stöd vid barn och cancer.

Närstående barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Personalen stöttar dig om du behöver det.

Läs mer i artikeln Att få ett cancerbesked och Att prata med barn när en vuxen är allvarligt sjuk.

Syskon till barn som har cancer kan få stöd av särskilda syskonstödjare. Läs mer i Barn och cancer.

Fertilitet, graviditet och amning

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandlingar kan vara skadliga för ett foster.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som är lämpligt.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer i texten Fertiliteten och cancerbehandling.

Behandling mot cancern om du redan är gravid

Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt.

Undersökningar och behandlingar med strålning behöver ersättas med andra metoder, eller göras senare, eller på ett sätt så att fostret skyddas.

Du kan opereras. Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar vanligtvis inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att du avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.

Du kommer att få kontakt med specialistmödravården.

Prata med din läkare om du vill amma.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Mer på 1177.se

Min vårdplan – ditt stöd för delaktighet och trygghet i cancervården

Du kan få en skriftlig plan som kallas Min vårdplan om du har cancer eller utreds för cancer. Planen innehåller det du vill och behöver veta om din vård, behandling, rehabilitering och uppföljning. Det är för att du ska få vara så delaktig som du önskar och kunna påverka sådant som är viktigt för dig.

Film: Vara nära någon som är cancersjuk

Sjuksköterskan Sanna Wärn berättar vilka råd hon och hennes kolleger brukar ge till närstående vid cancer.

Barn och cancer

Livet påverkas mycket när ett barn får cancer, både för barnet och för de närstående. Fyra av fem barn blir av med sjukdomen även om det kan ta tid.

Till toppen av sidan