Vävnadsprov och cellprov

Ryggvätskeprov - lumbalpunktion

Ryggvätska är den vätska som finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum. Ett ryggvätskeprov kan visa om du har en sjukdom i nervsystemet. Det kan till exempel vara en infektion, en inflammation eller en specifik form av hjärnblödning. Provet kallas också lumbalpunktion.

Förberedelser

Innan du lämnar ett ryggvätskeprov får du träffa en läkare och berätta om de besvär och sjukdomar som du eventuellt har haft tidigare. Ofta får du göra en neurologisk undersökning. Då prövar läkaren bland annat om du är stel i nacken, hur rörlig och stark du är och hur pass väl du kan hålla balansen. Läkaren tittar ibland även på ögonbottnarna och kontrollerar reflexerna. Hen kan också pröva din känsel genom att sticka lätt med en nål i huden på olika ställen på kroppen.

För att läkaren ska kunna utesluta att du har någon allvarlig sjukdom behövs oftast flera undersökningar. Det kan vara till exempel datortomografi eller magnetkameraundersökning. Ryggvätskeprov är också ett viktigt moment vid minnesutredningar.

Flera sätt att slappna av

När ett planerat ryggvätskeprov ska tas kan en närstående följa med som stöd under provtagningen om du känner dig orolig. Det är bra om du kan hitta en skön och avslappnad ställning så att du klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen. Det finns till exempel avslappningsövningar och andningstekniker som du kan lyssna på hemma som förberedelse. Prata med läkaren om du är orolig. Läkaren kan förklara allt som ska hända. Det kan kännas lugnande och du kan ibland även få muskelavslappnande läkemedel.

Barn som ska lämna ryggvätskeprov

Om ett barn ska lämna ett ryggvätskeprov kan en närstående följa med på undersökningen. Barnet kan få lugnande medel.

Läs här om hur du förbereder barn i vården.

Så går undersökningen till

Själva undersökningen tar omkring 30 minuter.

I samband med ryggvätskeprovet får du ofta lämna ett blodprov. Det analyseras tillsammans med ryggvätskan, till exempel vid utredning av infektion eller inflammation. 

Du kan ligga ner eller sitta upp när ryggvätskeprovet tas. Läkaren kommer att uppmana dig att böja eller kuta på ryggen så mycket du kan. Det underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna. Du kan också få hålla en kudde i knäet om du ska sitta när provet tas.

Provtagningen görs i ländryggen

Provet tas vanligtvis mitt i ländryggen. Läkaren känner på ryggen och höfterna för att hitta rätt plats för sticket. Hen tvättar med sprit där provet ska tas. Du kan få lokalbedövning om du vill, men det lindrar inte helt utan du kan ändå känna ett tryck. Utan lokalbedövning känner du själva sticket genom huden under några sekunder.

Kan ibland göra ont

När nålen har gått igenom huden förs den in till den så kallade spinalkanalen, eller ryggradskanalen, som innehåller ryggvätska. Det är vanligtvis inte smärtsamt, men det kan göra ont när läkaren ska hitta rätt plats i ryggradskanalen.

Ryggvätska tappas ur för provtagning

När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner och ut i ett provrör.

Totalt brukar hela undersökningen ta ungefär trettio minuter. Den tar så lång tid för att ryggvätskan rinner långsamt, en droppe i taget. Ibland behöver läkaren mäta trycket i hjärnan genom att koppla på ett tunn slang till ryggvätskenålen. Exakt hur lång tid provtagningen tar beror på hur mycket ryggvätska som behövs. Hur mycket ryggvätska som behövs beror i sin tur på varför provet tas. Ofta behövs 5–25 milliliter. Ryggvätskan bildas och tas upp kontinuerligt.

Provtagningen gör vanligtvis inte ont eftersom du har fått bedövning. Ofta får du ligga ner och vila en stund efter provet, vanligtvis 15 till 30 minuter.

Så mår du efteråt

De flesta mår som vanligt efteråt. En del får ont i huvudet efter provtagningen. Besvären kommer ett par timmar efter provtagningen och är sedan ofta kvar i flera dagar.

Huvudvärken kan göra ont, men det betyder inte att något är fel. Vanliga receptfria smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte helt men värken kan lindras av att du lägger dig ner. Ligg gärna utan kudde så att huvudet är i höjd med ryggraden. Det spelar ingen roll om du väljer att ligga på rygg, sida eller mage.

Komplikationer

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter ett ryggvätskeprov. Huvudvärken kan också bero på att hålet där nålen stacks in inte hunnit läka och små mängder av ryggvätska fortsätter att läcka ut. Har du väldigt ont kan du få behandling med koffeindropp. Om det inte lindrar kan det bli aktuellt med så kallad blood-patch. En narkosläkare för då in ditt eget blod med en spruta på samma ställe som ryggvätskeprovet togs och blodet tätar hålet där ryggvätska droppar ut. Huvudvärken brukar gå över snabbt vid behandling med blood-patch.

Sök vård om du efter ett ryggvätskeprov får:

  • feber utan tydlig orsak
  • svaghet eller känselnedsättning i benen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälpa att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Varför görs undersökningen?

Ett ryggvätskeprov kan visa om du har en sjukdom i nervsystemet. Här är några exempel på sjukdomar som kan upptäckas:

Förändringar i tryck och färg mäts direkt 

Läkaren kan direkt vid undersökningen mäta trycket i ryggvätskan och se om färgen eller genomskinligheten har förändrats.

Färgen kan vara röd av blod vid hjärnblödningar eller grumlig vid allvarliga bakterieinfektioner. Ryggvätskan är klar och genomskinlig om du är frisk. En tryckökning kan till exempel bero på att du har en infektion.

Vad händer sedan?

Provet skickas till ett laboratorium. Där görs en noggrann undersökning av ryggvätskan. Provsvaren från laboratoriet kan ge ytterligare besked om du har en viss sjukdom eller inte.

När får jag svar?

Frågor om misstänkta infektioner i hjärnan eller hjärnhinnorna besvaras inom ett par timmar. Andra analyser tar flera dagar. Det kan variera beroende på ämnet som analyseras.

Svaret skickas till den läkare som har skrivit remissen för provtagningen. Den läkaren lämnar svaret till dig.

En del prover sparas

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare. Det kan bli aktuellt om läkaren inte har kommit fram till en diagnos eller om du är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Läs mer på 1177.se

Förbered ditt läkarbesök

Har du ett läkarbesök inbokat? Här finns tips på hur du kan förbereda dig.

Patientlagen

I patientlagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. 

Till toppen av sidan