Ögonundersökning

Skriv ut (ca 7 sidor)

Du som har besvär från ögonen kan behöva göra flera typer av undersökningar. En del undersökningar visar hur din syn och synskärpa är, andra visar om du har förändringar eller sjukdomar i ögat.

Skriv ut

Förberedelser

Förberedelser

Du behöver oftast inte förbereda dig på något speciellt sätt inför en ögonundersökning. Det kan vara bra att veta att ibland ges ögondroppar som vidgar pupillerna. De kan göra att du ser suddigt och blir känsligare för ljus efteråt. Effekten sitter vanligen i någon dag och du ska inte köra bil när du ser suddigt. Det kan vara skönt att använda solglasögon. 

Fäll ihop

Så går grund undersökningen till

Så går grund undersökningen till

  • Ögat i genomskärning, klicka på bilden för mer information

    Ögats uppbyggnad.

    Mer information
    Ögat i genomskärning.

    Ögonläkaren undersöker ögat framifrån och bakåt: ögonlocken, bindehinnan, hornhinnan, främre kammaren, regnbågshinnan, pupillen, ögats lins, glaskroppen samt slutligen synnerven och näthinnan.

    De främre delarna av ögat, från ögonlock till lins, är lätta att undersöka. De bakre delarna - glaskroppen, synnerven och näthinnan - kan vara svåra att se tillräckligt bra genom en normalstor pupill. Därför måste ofta pupillen vidgas med ögondroppar.

En grundundersökning av ögonen tar oftast 10-20 minuter. Den kan ta över en timme om du behöver få ögondroppar som vidgar pupillen.

En grundundersökning består ofta av följande moment:

  • Undersökning av din synskärpa och brytningsfel.
  • Undersökning med belysning och förstoringshjälpmedel.
  • Tryckmätning av ögat.

Undersökning av synskärpa och brytningsfel

Detta görs för att ta reda på om din synskärpa är normal eller har förändrats och vilket brytningsfel du har.

Hur går undersökningen till?

För barn används en åldersanpassad syntavla medan vuxna får titta på en bokstavstavla. Tavlorna visar stora symboler eller bokstäver på översta raderna och allt mindre symboler eller bokstäver på de nedre raderna. Synen i vartdera ögat mäts separat. Om du använder korrektion med glasögon eller kontaktlinser är ögonläkaren oftast mer intresserad av din syn med korrektion, inte utan.

För att ta reda på ditt brytningsfel använder ögonläkaren provglas av olika styrka som placeras framför dina ögon. Du får bedöma vilken styrka du ser bäst med på tavlan. Med brytningsfel menas förenklat vilken styrka du behöver ha i dina glasögon. Brytningsfel hos små barn mäts med en särskild metod som inte kräver en syntavla. Däremot kan barnet behöva få ögondroppar som vidgar pupillen.

Ibland används en så kallad autorefraktor för att mäta synfel. Det är en apparat som automatiskt mäter ditt brytningsfel och ger förslag på glasögonstyrkor som kan passa.

Vid undersökningen kommer du och ögonläkaren fram till den glasögonstyrka som ger dig bäst synskärpa. Om synskärpan är nedsatt trots glasögon har du en synnedsättning som kan bero på ögonsjukdom och inte bara på brytningsfel eller ålderssynthet.

Optiker använder liknande procedur för glasögonutprovning som ögonläkare. Optiker får prova ut glasögon till barn från åtta års ålder och till vuxna.

Undersökning med ögonmikroskop

Ögonläkare använder en apparat som kallas ögonmikroskop för att se sjukdomar och förändringar som kan vara svåra att upptäcka. Det kan till exempel vara sjukdomar i hornhinnan, ögonvitan, regnbågshinnan, linsen och i näthinnan.

Hur går undersökningen till?

Ögonmikroskopet består av en förstoringsapparat och en lampa. Mikroskopet står oftast på ett bord som går att höja och sänka. Du sitter på ena sidan av bordet med hakan och pannan mot ett stöd under tiden som undersökningen pågår. Läkaren sitter på andra sidan av bordet och undersöker dina ögon med hjälp av mikroskopet.

För att läkaren ska se de inre delarna av ögat bättre, till exempel näthinnan, synnerven och glaskroppen, kan du ibland få ögondroppar som gör att dina pupiller vidgas.

När ljuset från ögonmikroskopet riktas igenom pupillen mot näthinnan kan du bli bländad.

Ibland görs den här typen av undersökning med hjälp av en apparat som kallas oftalmoskop. Det är en förstoringslins och lampa som läkaren kan hålla i handen eller sätta på sitt huvud. Oftalmoskop används när läkaren ska undersöka någon som inte kan sitta vid ögonmikroskopet, till exempel små barn eller sängliggande personer.

Ibland kan läkaren behöva ge dig en ögondroppe med färgmedel för att lättare bedöma hur ögats yta ser ut. Detta kan behövas vid besvär med torra ögon eller om någon fått skräp i ögat.

Tryckmätning av ögat

Mätning av trycket i ögat görs för att kontrollera så att det inte är för högt. Du kan få högt tryck i ögat efter till exempel ett slag mot ögat eller vid en ögonsjukdom som heter glaukom, även kallat grön starr. Ett högt tryck riskerar att skada ögat utan att du märker av det i början.

Hur går undersökningen till?

Ögontrycket kan mätas på olika sätt. Den vanligaste metoden på vuxna är med en tryckmätare som är kopplad till ett ögonmikroskop. Då får du först ögondroppar med gul färg och bedövningsmedel. Ögondropparna kan svida under en kort stund. Sedan sätter läkaren tryckmätaren mot ögats hornhinna. Det finns andra metoder som inte kräver ögondroppar men som inte ger en lika tillförlitlig mätning. På barn används oftast en metod som inte kräver ögondroppar. 

Undersökningen går snabbt oavsett vilken metod som används. 

Fäll ihop

Specialundersökningar

Specialundersökningar

Ibland behöver grundundersökningen kompletteras med en eller flera specialundersökningar. Det kan till exempel vara fotografering av näthinnan eller undersökning av ditt synfält.

Det varierar hur lång tid undersökningarna tar. En specialundersökning kräver ofta mer koncentration av dig än en grundundersökning. Barn kan behöva narkos för en del av dessa specialundersökningar.

De vanligaste specialundersökningarna kan du se nedan, med de mindre vanliga i den nedre delen av texten.

Ögonbottenfotografering

Det finns många anledningar till att du kan behöva göra en ögonbottenfotografering. Det kan till exempel vara för att följa upp olika sjukdomar i näthinnan, förändringar i ögat vid diabetes eller förändringar på synnerven vid glaukom.

Hur går undersökningen till?

Ögonbottenfotografering innebär att flera bilder tas på ögonbotten genom pupillen. Ibland får du ögondroppar som vidgar pupillen. Vid undersökningen sitter du i ett mörklagt rum och tittar in i ögonbottenkameran.

Undersökningen är oftast klar inom 15 minuter.

Du kan bli bländad av blixtar som ibland används till kameran.

Även barn kan undersökas med ögonbottenfotografering.

Optisk koherenstomografi – OCT

Optisk koherenstomografi kallas också för OCT. Det finns OCT för ögats främre delar och för ögats bakre delar. Metoden används främst vid näthinnesjukdomar, särskilt vid åldersförändringar i gula fläcken.

Hur går undersökningen till?

Innan undersökningen kan du få ögondroppar som vidgar pupillen. OCT är en form av ögonbottenfotografering. Du sitter i ett mörklagt rum och tittar in i OCT-apparaten. 

Bilderna visar centrala delen av näthinnan och ger ett tvärsnitt av näthinnan eller synnerven.

Du kan bli bländad av de blixtar som ibland används för att ta vanliga ögonbottenfotografier under OCT-fotograferingen.

Undersökningen är oftast klar inom 15 minuter.

Synfältsundersökning

Läkaren gör en synfältsundersökning om du har en sjukdom som kan påverka näthinnan, synnerven eller andra delar av synbanan. Det kan till exempel vara glaukom eller en sjukdom i hjärnan som hjärntumör eller stroke.

Hur går undersökningen till?

Den vanligaste metoden går ut på att du får sitta i ett mörkt rum och titta in i en vit böjd skärm. Då och då tänds en ljuspunkt på skärmen. Punkten kan variera i ljusstyrka och storlek. När du ser en ljuspunkt ska du trycka på en knapp.

Resultatet visar de områden där du har sämre synfunktion. Med hjälp av resultatet får läkaren hjälp att förstå vad det är som orsakar dina besvär.

Undersökningen är oftast klar inom 20 minuter. 

Biometri

Biometri är ett samlingsnamn som oftast används för olika mätningar som berör sjukdomar och kirurgi i ögats främre delar. Undersökningarna används till exempel för att räkna ut styrkan på den plastlins som opereras in i ögat vid en operation av grå starr, eller för att ge information inför en operation av ett brytningsfel. Det finns olika metoder för biometri och de använder olika fysikaliska tekniker:

  • Kornealtopografi och vågfrontsanalys är metoder för att avbilda hornhinnans form och brytkraft.
  • Optisk koherenstomografi, OCT, är en metod för att avbilda ögats främre och bakre delar. Pachymetri är en metod för att mäta hornhinnans tjocklek.

Undersökning av ögonrörelser och samsyn

Du kan få göra en undersökning av ögonrörelser och samsyn om du skelar eller om du har en sjukdom som påverkar ögonmusklernas funktion. Du kan också få göra undersökningen om du har fått ett kraftigt slag mot ögat eller huvudet. Undersökningen visar hur ögonen rör sig och hur koordinationen är mellan ögonen.

Hur omfattande undersökningen är beror på din ålder och vilka besvär du har.

Samsyn är kroppens förmåga att lägga ihop de två bilderna från ögonen till en tredimensionell bild.

Hur går undersökningen till?

Undersökningen görs ofta av en ortoptist. Det är en sjuksköterska som är specialutbildad för att göra samsynsundersökningar. Vid undersökningen används bilder, olika hjälpmedel och apparater. Du kan också få titta på bilder genom speciella glasögon.

Undersökningen är vanligast på barn.

Fluoresceinangiografi

Vid en fluoresceinangiografi undersöks näthinnans blodkärl. Undersökningen kan göras av flera anledningar där den vanligaste är åldersförändringar i näthinnans gula fläck. Men du kan även behöva göra en fluoresceinangiografi vid annan sjukdom i näthinnan, till exempel diabetes eller propp i näthinnans blodkärl.

Hur går undersökningen till?

Undersökningen är en typ av ögonbottenfotografering med kontrastmedel. Innan fotograferingen får du ögondroppar som vidgar pupillen. Du sitter i ett mörklagt rum och tittar in i kameran. Ett fluorescerande färgämne sprutas in i blodet genom ett blodkärl i armen. Färgämnet blir självlysande av kamerans belysning in i ögat. Då kan näthinnans blodkärl fotograferas och blodkärlens funktion kan bedömas.

Du kan bli bländad av blixtarna från kameran och kan känna dig trött efter undersökningen. Undersökningen kan ta över en timme.

Det är viktigt att du säger till om du är allergisk mot kontrastmedel innan undersökningen börjar. 

Ultraljudsundersökning

Med hjälp av en ultraljudsundersökning kan läkaren undersöka ögats inre. Den här typen av undersökning används när läkaren vill avbilda delar av ögat som inte kan ses med ett oftalmoskop. Det kan till exempel vara delar bakom regnbågshinnan men också för att kunna avbilda näthinnan när något skymmer insynen i ögat. Insynsskymmande sjukdomar kan vara svullnad i hornhinna, grå starr eller en blödning i glaskroppen. Undersökningen kan också användas för att mäta tjocklek av tumörer i ögat.

Hur går undersökningen till?

Ibland behöver du få bedövningsögondroppar före undersökningen. Läkaren sätter sedan en ultraljudspenna mot ögat eller ögonlocket och vinklar den i olika riktningar. Ultraljudspennan är kopplad till en bildskärm där läkaren kan avbilda ögats inre.

Färgsinnesundersökning

En färgsinnesundersökning visar hur du ser färger. Du kan få göra undersökningen om läkaren misstänker att du har svårt att se färger, om du har en sjukdom som påverkar färgseendet eller om du tar ett läkemedel som kan påverka färgseendet.

Så går undersökningen till?

En färgsinnesundersökning kan gå till på flera sätt. Den vanligaste går ut på att du får titta på färgbilder med fläckar och punkter i olika färgnyanser. Dessa bildar tydliga mönster om du har normalt färgseende. Då ser du till exempel en siffra eller en linje. Du som har nedsatt färgseende ser en röra av färgfläckar, en felaktig siffra eller ett annat förlopp av linjen.

En annan variant av undersökningen går ut på att du ska sortera ett antal olikfärgade runda brickor så att de färger som mest liknar varandra ligger intill varandra.

Med hjälp av undersökningen går det att bestämma vilka områden av färgseendet som är nedsatta.

Elektroretinogram – ERG

Elektroretinogram förkortas ofta till ERG. Undersökningen används för att undersöka näthinnans funktion.

Så går undersökningen till?

Vid en ERG-undersökning får du ögondroppar som vidgar pupillen och bedövningsdroppar. Därefter placeras en speciell kontaktlins på ögats hornhinna eller en tunn metalltråd innanför ögonlocket. Kontaktlinsen har ledningar som går till en ERG-apparat. Näthinnan stimuleras sedan med blixtar eller andra ljusfenomen och de elektriska svarsimpulserna från näthinnan mäts. Beroende på anledningen till att du behöver undersökas med ERG och vilken variant av ERG som ska användas kan du behöva sitta i ett mörkt rum en stund innan undersökningen för att mätningen ska bli korrekt. Små barn behöver sövas för denna undersökning. 

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Vid grundundersökning får du oftast veta resultatet av undersökningen direkt. Vid specialundersökningar skickas resultatet oftast till din ordinarie ögonläkare som sedan informerar dig.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-29
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Löfgren, ögonläkare, St:Eriks ögonsjukhus, Stockholm.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge