Välj region för att få mer information från 1177.se

Välj region för att få mer information från 1177.se
karta
SYN

Öppenvinkelglaukom, grön starr

Öppenvinkelglaukom är en ögonsjukdom som gör att synnerven i ögat förtvinar. Ett ökat tryck inne i ögat orsakar skador på näthinnan. Skadorna ger ett långsamt krympande synfält och utan behandling kan du bli blind. Om du har öppenvinkelglaukom får du behandling och får gå på kontroller livet ut.

Den här texten handlar om öppenvinkelglaukom. Det finns en annan typ av glaukom som heter akut glaukom eller trångvinkelglaukom. Läs mer om akut glaukom här.

Ibland kallas öppenvinkelglaukom för ”grön starr”, men starr är en helt annan sjukdom där linsen i ögat blir grumlig.

Symtom

Vid öppenvinkelglaukom krymper synfältet sakta. Det bildas också områden i synfältet där du inte ser något. Men eftersom det går långsamt kan ögat kompensera synbortfallet. Därför märker de flesta inte av sjukdomen förrän den har pågått en längre tid. Då har den ofta gett skador, till exempel att synfältet blir mindre och mörkare. Det syns inte utanpå ögat att du har öppenvinkelglaukom trots att skdorna kan vara stora.

Det är vanligt att först få sjukdomen i det ena ögat och efter ett tag i det andra ögat.

Ofta upptäcks öppenvinkelglaukom av en slump till exempel när du förnyar glasögon hos optiker eller söker vård för något annat.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en ögonmottagning om du är orolig eller misstänker att du har öppenvinkelglaukom. Du kan också kontakta en optiker.

Du som har en förälder eller ett syskon som har öppenvinkelglaukom bör kontrollera ditt ögontryck regelbundet efter att du har fyllt femtio år. På så sätt kan sjukdomen upptäckas tidigt. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Undersökning

För att läkaren ska kunna ställa diagnosen öppenvinkelglaukom undersöks ditt öga på flera sätt. Här följer några vanliga undersökningar:

  • Tryckmätning.
  • Undersökning av synfältet.
  • Undersökning av synnerven.

Tryckmätning av ögat

Ögontrycket mäts oftast med en tryckmätare som är kopplad till ett ögonmikroskop. Då får du först ögondroppar med bedövning och gul färg. Ögondropparna svider i några sekunder, men gör så att du inte blir irriterad i ögonen och inte blinkar under tiden som undersökningen pågår. Sedan sätter läkaren en plastkon mot ögats hornhinna för att mäta trycket. Mätningen tar bara några sekunder.

Ögontrycket kan också mätas på flera andra sätt. Till exempel med en luftpuff, en speciell penna som förs mot ögat, eller en pinne som studsar lätt på ögat. Själva mätningen går till på liknande sätt oavsett vilken metod för tryckmätning som används.Ibland får du ögondroppar med bedövning inför undersökningen, beroende på vilken metod som används.

Undersökningen går snabbt oavsett vilken metod som används. Din syn påverkas inte av undersökningen.  

Undersökning av synfältet

Synfältet undersöks genom att du får titta på en stor, kupad skärm. Då och då tänds det lampor på skärmen som du får bekräfta om du har sett genom att trycka på en knapp. Undersökningen tar oftast mellan fem och tio minuter.

Du behöver inte vara orolig för att du inte ser tända lampor hela tiden. Det är normalt för alla vid den här typen av undersökning.

Din syn påverkas inte av undersökningen.

Du får ofta göra en synfältsundersökning på en ögonmottagning. Men den kan också göras hos vissa optiker.

Undersökning av synnerven

Synnerven kan undersökas på flera sätt. Ögonläkaren undersöker synnervern genom att använda ett ögonmikroskop. Ofta avbildas synnerven också med ögonbottenfotografering eller en apparat som kallas OCT. Undersökningarna kan också göras av en läkare, en sköterska, en undersköterska eller en optiker.

Ögonmikroskop

Ögonmikroskopet består av en förstoringsapparat och en lampa. Ögonmikroskopet står på ett höj- och sänkbart bord. Du får sitta på ena sidan av bordet, med hakan och pannan mot ett stöd. Du tittar in i mikroskopet med ögonen helt stilla, eller följer undersökarens instruktioner, under den tid som undersökningen pågår. På andra sidan mikroskopet sitter läkaren och undersöker ögat genom att lysa med en lampa mot ögat.

Ögonbottenfotografering och OCT

Synnerven kan också avbildas på flera andra sätt. Ibland används en speciell kamera för att undersöka ögonbotten och synnerven. Det kallas för en ögonbottenkamera. Du sitter då på liknande sätt som vid undersökning i mikroskop med hakan och pannan mot ett stöd när ögat fotograferas.

Läkaren kan också mäta tjockleken på nervtrådarna som kommer från synnerven med en speciell apparat som kallas för OCT. Den används för att upptäcka sjukdomen samt följa sjukdomens förlopp över tid. Då får du sitta på samma sätt som vid ögonbottenfotografering och titta på ett objekt en liten stund medan apparaten samlar information. Det är viktigt att du inte rör ögat när du undersöks med OCT.

Så mår du efter undersökning med ögonmikroskop, ögonbottenkamera och OCT

Innan en undersökning med ögonmikroskop, ögonbottenkamera eller OCT får du ofta ögondroppar som vidgar pupillen. Ögondropparna gör att läkaren lättare ser de bakre delarna av ögat. Efter undersökningen kan du ha svårt att läsa i några timmar och du ska undvika aktiviteter där bra syn är viktigt för säkerheten. Du bör inte köra bil några timmar efter att ha fått pupillvidgande droppar.

Att tänka på inför besöken hos ögonläkaren

Det kan vara bra att tänka igenom vilka frågor som du har, före ett besök hos ögonläkaren. Om du använder ögondroppar är det bra om du tar med dig dem. Då kan du undvika missförstånd gällande läkemedel och dosering.

Här är några exempel på frågor som du kan ställa:

  • Hur långt framskriden är sjukdomen?
  • Kommer synen att bli sämre eller har försämringen av sjukdomen stoppats?
  • Vilken typ av läkemedel eller behandling är lämpligast?

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Behandling

Behandlingen som du får förhindrar oftast att din syn blir sämre. Men den kan inte återställa synen om den redan har blivit skadad av sjukdomen.

Det är vanligast att få behandling med ögondroppar men om de inte hjälper kan du få behandling med laser. Ibland behövs en operation.  

Den enda behandlingen för öppenvinkelglaukom är att sänka trycket i ögat. Det gäller också när trycket är normalt från början. Det går att sänka trycket med antingen ögondroppar, laserbehandling eller operation, beroende på vad läkaren anser passar bäst för dig.

Ögondroppar

Ögondroppar verkar genom att sänka trycket i ögat. Ögondropparna kan minska produktionen av kammarvätska, öka avrinningen av den eller både och. Kammarvätska är en vätska som bildas i ögat och som reglerar ögats tryck.

Du kan använda flera ögondroppar

Ögondropparna kan kombineras på olika sätt, du kan till exempel behandlas med två olika sorters ögondroppar. Om du ska droppa flera sorters ögondroppar i samma öga bör det oftast gå minst fem minuter emellan. Det beror på att ögat rymmer bara en droppe i taget och behöver därför lite tid för att kunna ta vara på läkemedlet.  

Ögondroppar kan ge biverkningar

Ögondroppar kan ge biverkningar precis som andra läkemedel. De kan också reagera med andra läkemedel som du tar. Kontakta din läkare om du får biverkningar av ögondropparna, då kan behandlingen behöva förändras.

Ögondropparna kan innehålla olika verksamma ämnen och kan delas in i olika grupper utifrån hur de verkar.

Prostaglandinanaloger

Prostaglandinanaloger är den vanligaste gruppen läkemedel. De ökar avrinningen av kammarvätska och ger den kraftigaste trycksänkningen.

Några exempel på läkemedel inom gruppen:

  • Monoprost och Xalatan, som innehåller det verksamma ämnet latanoprost.
  • Travatan, som innehåller det verksamma ämnet travoprost.
  • Lumigan, som innehåller det verksamma ämnet bimatoprost.
  • Taflotan, som innehåller det verksamma ämnet tafloprost.

Betablockerare

Betablockerare kallas en grupp med ögondroppar som minskar bildandet av kammarvätska. Några exempel på läkemedel som innehåller timolol är till exempel Timosan och Optimol.

Karbanhydrashämmare

Karbanhydrashämmare minskar flödet av kammarvätska till ögat genom att hämma bildningen av ett speciellt enzym.

Några exempel på läkemedel inom gruppen:

  • Azopt, som innehåller det verksamma ämnet brinzolamid.
  • Trusopt, som innehåller det verksamma ämnet dorzolamid.

Ibland används karbanhydrashämmare som ett komplement till betablockerare.

Sympatomimetika

Sympatomimetika minskar framför allt bildandet av kammarvätska i ögat och gör det lättare för den att rinna undan.

Några exempel på läkemedel inom gruppen:

  • Alphagan, Glaudin och Brimoratio, som innehåller det verksamma ämnet brimonidin.
  • Iopidine, som innehåller det verksamma ämnet apraklonidin.

Parasympatomimetika

Parasympatomimetika gör det lättare för kammarvätskan i ögat att rinna undan. Ett exempel är läkemedlet Pilokarpin.

Kombinationsbehandlingar

Ibland används så kallade kombinationsbehandlingar. Då är det flera verksamma ämnen i ögondropparna.

Några exempel på läkemedel som innehåller flera verksamma ämnen:

  • Cosopt och Duokopt som innehåller dorzolamid och timolol.
  • Fotil, som innehåller timolol och pilokarpin.
  • Xalcom, som innehåller timolol och latanoprost.
  • Duotrav, som innehåller timolol och travoprost.
  • Ganfort, som innehåller timolol och bimatoprost.
  • Taptiqom som innehåller timolol och tafloprost.
  • Combigan som innehåller timolol och brimonidin.
  • Simbrinza som innehåller brinzolamid och brimonidin.

Viktigt att du tar ögondropparna enligt ordination

Även om du får behandling kan sjukdomen förvärras och bli allvarlig. Det är viktigt att du kommer ihåg att ta ögondropparna och att du tar dem enligt ordination. Varje gång du glömmer att ta dem stiger ögontrycket och då riskerar synnerven att skadas.

Laserbehandling

Trycket i ögat kan också minskas med en laserbehandling. Det görs oftast om behandling med ögondroppar inte har hjälpt tillräckligt. Du kan också få behandling med laser istället för behandling med ögondroppar.

Så går laserbehandlingen till

Du får sitta vid ett mikroskop under behandlingen. Du får bedövningsdroppar som kan svida i några sekunder i ögat som ska behandlas. Därefter sätter läkaren en kontaktlins på ögat för att utföra lasern. Behandlingen tar några minuter.

Så mår du efteråt

Behandlingen brukar inte göra ont. Du kan åka hem eller till arbetet efteråt. Men du bör inte köra bil direkt efteråt eftersom du kan se dimmigt den närmaste timmen efter behandlingen.

Operation

Du kan ibland behöven operation, om behandling med ögondroppar och laser inte har hjälpt. Det finns flera olika typer av glaukomoperationer. De gör alla att kammarvattnet får lättare att rinna bort från ögat och därigenom sänks trycket.

Operationerna tar olika lång tid men brukar inte ta längre än en timme. Du kan gå hem efteråt. Du får ta ögondroppar med kortison under några månader efteråt för att dämpa inflammationen.

Du får gå på efterkontroller resten av livet

Ögontrycket kan förändras över tid. Du som har öppenvinkelglaukom får gå på kontroller regelbundet på en ögonmottagning. Hur ofta beror på hur sjukdomen fortskrider, men de flesta går på kontroll en eller två gånger om året.

På kontrollen kan läkaren eller sjuksköterskan undersöka trycket i ögat, ditt synfält och din ögonbotten. I samband med kontrollerna kan hen också göra en undersökning av din synskärpa för att se om din syn har förändrats. Du får gå på kontrollerna resten av livet.

Vad händer i kroppen?

Ögat består till stor del av en geléaktig vätska som kallas för glaskropp. Ögats vägg består av tre skikt:

  • Senhinnan och hornhinnan.
  • Åderhinnan, strålkroppen och regnbågshinnan.
  • Näthinnan.

Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare:

  • Främre kammaren.
  • Bakre kammaren.
  • Glaskroppen.
ÖGATS UPPBYGGNAD: Yttersta lagret består av hornhinna som övergår i ögonvita och senhinna. Innanför finns lagret med regnbågshinna, iris, som övergår i ringmuskel och åderhinna. Det innersta lagret av ögongloben utgörs av näthinna. Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare: främre kammaren, bakre kammaren och glaskroppsrummet, som upptar större delen av ögat. I regnbågshinnans mitt finns ett runt hål, pupillen. Den reglerar ljusinsläppet till ögats inre och skapar, tillsammans med hornhinnan och linsen, en bild på näthinnan. Näthinnan har ett stort antal synceller. Störst är antalet synceller i gula fläcken, där bilden av det man fokuserar på avbildas. Ju fler synceller desto bättre detaljåtergivning. Med gula fläcken ser man därför små detaljer. Från syncellerna går tunna nervtrådar som samlas ihop i en punkt i näthinnan, den så kallade synnervspapillen. I synnervspapillen finns inga synceller. Därför kan man inte se med denna del av näthinnan. I synfältet får man därför ett litet blint område, blinda fläcken. Från synnervspapillen leder synnerven nervimpulser vidare till hjärnans syncentrum. Om du får öppenvinkelglaukom kommer synnerven gradvis att förtvina vilket ger skador i näthinnan. Det gör att du drabbas av bortfall av synfältet, det vill säga att det bildas fläckar i synfältet där du inte ser.

I mitten av regnbågshinnan finns ett hål, som kallas pupill. Pupillen reglerar hur mycket ljus som ska släppas in i ögats inre. Tillsammans med hornhinnan och linsen skapar pupillen en bild av det du ser på näthinnan. Bilden skickas vidare genom synnerven till hjärnan.

För att ögat ska behålla sin form och sin funktion så har ögat ett visst tryck. Trycket regleras av en vätska som bildas i ögat som kallas för kammarvatten. Kammarvattnet transporterar näring till linsen och hornhinnan och för bort slaggprodukter. Vätskan bildas i den bakre kammaren och flödar runt linsen och ut i den främre kammaren genom pupillen. Från den främre kammaren rinner kammarvattnet ut genom kammarvinkeln till blodet. 

Synnerven förtvinar långsamt vid öppenvinkelglaukom

Vid öppenvinkelglaukom förtvinar synnerven vilket ger skador på synnervspapillen. Det leder till gradvis bortfall av synfältet. Öppenvinkelglaukom gör att synfältet sakta krymper och det bildas områden i synfältet där du inte ser något. Ögat kompenserar synbortfallet eftersom sjukdomens förlopp är så långsamt. Därför märker många inte av sjukdomen förrän den har gått långt och synen är mycket påverkad.

För högt tryck i ögat kan vara en orsak

Orsaken till sjukdomen är inte helt känd. En anledning kan vara att cirkulationen i synnervens kärl har blivit sämre, vilket leder till att synnerven förtvinar.

En annan anledning kan vara att trycket i ögat är för högt i förhållande till vad synnerven tål.

Ett högt tryck i ögat kan öka risken för att få skador på synnerven och synfältet men du kan också ha ett högt tryck utan att det ger några skador på synnerven. Du kan också ha ett normalt ögontryck men ändå ha glaukom.

Öppenvinkelglaukom kan vara ärftligt

Sjukdomen kan vara ärftlig. Du som har ett syskon eller en förälder som har öppenvinkelglaukom bör undersöka dig regelbundet från att du fyllt femtio år.

Främst äldre som får sjukdomen

Det är främst äldre personer som får sjukdomen. Det är ovanligt att få den innan 50-årsåldern. 

Det finns två former av glaukom

Öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen av glaukom. Det finns också en mer ovanlig form som heter akut glaukom eller trångvinkelglaukom. Då får du oftast bara symtom från det ena ögat. Symtomen vid akut glaukom kommer ofta snabbt och ögat gör ont, rinner och blir rött. Du kan också få dimmig syn och se färgade ringar runt ljuspunkter. Det är också vanligt att bli illamående och kräkas.

Det är viktigt att du får behandling snabbt vid båda formerna av glaukom så att du inte får en bestående synnedsättning.

Båda formerna av glaukom är allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till nedsatt syn eller blindhet.

Att få ett sjukdomsbesked

Det kan vara omtumlande att få beskedet att man har en allvarlig ögonsjukdom. Det är viktigt att du får tid på dig att bearbeta beskedet. Ta hjälp av och prata med dina närstående om det som oroar dig. Du kan också prata med din läkare om att du vill träffa en kurator.

Det är vanligt att vara orolig för att bli blind. Prata med läkaren om du känner dig orolig för det. Av läkaren kan du också få information om var du kan få hjälp med synhjälpmedel och du kan få en remiss till en syncentral, om du behöver det. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta som har öppenvinkelglaukom inte blir blinda.

På syncentralen finns en väl utbyggd organisation som det går att få hjälp av. Här kan du läsa om hur det går till att få synhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Synskadades riksförbund

Synskadades riksförbund, SRF, är en intresseorganisation för synskadade i Sverige. Föreningen har 15 000 medlemmar i olika lokalföreningar runt om i landet.

Glaukomförbundet

Glaukomförbundet är en intresseorganisation för personer med glaukom. Föreningen finns på flera orter i Sverige.