Ont efter operation

Skriv ut (ca 6 sidor)

Det är vanligt att det gör ont efter en operation och därför får du smärtstillande läkemedel. Det bästa är om du tar läkemedlen i god tid och med jämna mellanrum. Då slipper du ha ont i onödan. Läkningen kan då ske snabbare och du kommer snabbare i rörelse igen.

Skriv ut

Att slippa ha ont minskar också risken för komplikationer. Även kroppens stressreaktion blir mindre.

Vanligt att ha ont

Vanligt att ha ont

Nästan alla har ont efter en operation. Ett sår har sytts ihop, muskler kan ha delats.

Smärta kan upplevas mycket olika beroende på vem du är och hur stor operationen varit. Några har väldigt ont, andra nästan inte alls. Hur ont det gör kan även variera från ett tillfälle till ett annat. Humör, kondition, stress och om du tidigare haft ont kan också påverka hur du upplever smärtan.

Även om det är naturligt att ha ont upp till ett par dagar efter en operation ska du inte behöva lida i onödan. Det finns olika smärtstillande läkemedel du kan få och som kan lindra.

Komplikationer

Ibland kan det hända att den smärtlindrande behandlingen inte hjälper, utan det fortsätter att göra väldigt ont. Då kan orsaken vara att en komplikation har inträffat. Orsaken kan till exempel vara en blödning eller att stygn har brustit inne i kroppen. Vid operationer som kan ge sådana komplikationer brukar du brukar du få stanna kvar längre på sjukhusets uppvakningsavdelning. Läkaren som opererat bedömer då vad som måste göras.

Vissa förberedelser kan göra att du får mindre ont

Det är bra om du förbereder dig före operationen för att ha så lite ont som möjligt. Till exempel bör du få tydlig information om vad som kommer att hända. Det kan oftast minska oron. Du kan uppleva att det gör mindre ont om du är lugn och trygg. Före operationen brukar du även få lugnande och smärtstillande läkemedel som gör att det du får mindre ont efter operationen.

Läkaren frågar också om du brukar ha ont och regelbundet använder läkemedel mot smärta.  Du kan då behöva få en större dos för att få en bra smärtlindring efter operationen.

Fäll ihop

De vanligaste läkemedlen när du har ont

De vanligaste läkemedlen när du har ont

Vad du får beror bland annat på hur ont du har. Du får oftast något av följande läkemedel, eller ett par i kombination:

  • Smärtstillande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.
  • Läkemedel som verkar både smärtlindrande och minskar inflammationen, till exempel tabletter som innehåller ibuprofen eller naproxen. Dessa läkemedel kallas för coxhämmare eller NSAID. Tabletterna heter till exempel Ipren och Naproxen.
  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet morfin, kodein eller oxikodon. Du får dem om du har mycket ont. Dessa läkemedel kallas för opioider. De verksamma ämnena är till exempel morfin, kodein eller oxikodon och tabletterna kan bland annat heta Citodon eller Oxynorm.

Du kan få läkemedlet via spruta eller ta tabletter

Du brukar få samma typ av läkemedel oavsett om du är kvar på sjukhuset eller får åka hem. På sjukhuset är det vanligare att du får läkemedlet direkt i blodet, med hjälp av en spruta. När du åker hem är det vanligt att du får ta läkemedlet som tabletter.

Fäll ihop

Behandling av smärtan på uppvakningsavdelningen

Behandling av smärtan på uppvakningsavdelningen

  • Smärtlinjal

    Med hjälp av en smärtlinjal kan du själv uppskatta hur intensiv din smärta är.

Du får oftast ligga på en uppvakningsavdelning efter operationen. Det är ett stort rum där flera patienter vårdas samtidigt. Personalen finns hela tiden i närheten och ser till att du mår bra.

Berätta för personalen så fort det gör ont

Det är viktigt att du talar om för vårdpersonalen med en gång om du får ont.  Ju tidigare du får behandling mot smärtan, desto bättre. Det är svårt att få en bra smärtlindring om du har fått ordentligt ont.

Du kan visa hur ont du har med hjälp av en smärtlinjal

Det kan vara svårt att beskriva hur ont du har med ord. Med hjälp av en smärtlinjal kan du visa hur ont det gör. Smärtlinjalen har en skala som kallas Visuell Analog Skala, VAS. På linjalen finns en flyttbar del som kan ställas in längs en linje, där linjens ena ände anger "ingen smärta", och den andra änden "värsta tänkbara smärta". På så sätt kan sjuksköterskan mäta och följa upp hur bra smärtlindringen fungerar och snabbt upptäcka om du behöver mer läkemedel.

Olika sätt att få smärtlindring

Du kan få smärtlindring på olika sätt på uppvakningsavdelningen, till exempel på något av följande sätt:

  • Du får läkemedel i form av tabletter.
  • Du får läkemedel direkt i blodet genom en liten plastslang, en så kallad venkateter, som förs in i ett blodkärl med hjälp av en nål.
  • Har du fått ryggbedövning inför operationen, kan du ha fått en liten plastslang där du fick ryggbedövningen. Genom den kan läkemedel kan fyllas på i flera dagar.
  • Du har fått en nervblockad före eller under operationen, vilket betyder att nerverna bedövats i det område som ska opereras. Smärtlindringen kan då fortfarande verka i ungefär upp till ett dygn efter operationen.

Du kan få använda en pump ibland

Du kan själv ta smärtstillande läkemedel med hjälp av en speciell pump. En sådan får du nästan bara när du har fått stanna kvar på sjukhuset efter operationen. Det är ovanligt att ha en sådan pump hemma.

Pumpen kopplas till en liten tunn plastslang, en venkateter, som förts in i ett blodkärl på handen eller i armen med hjälp av en nål. Du styr pumpen med en knapp. Varje gång det gör ont trycker du på knappen, och pumpen ger då en dos av läkemedlet direkt i blodet. Den är programmerad så att du inte kan ta för mycket läkemedel.

Har du fått en ryggbedövning under operationen, med en tunn slang i ryggen, kan en liknande pump användas.

Det går ofta åt mindre smärtstillande läkemedel när du själv får styra smärtlindringen. Det beror bland annat på att koncentrationen av smärtstillande läkemedel i blodet blir jämnare när du får ge dig själv små doser vid behov, än när större doser ges med längre mellanrum.

Fäll ihop

När du får åka hem samma dag

När du får åka hem samma dag

Vid vissa operationer kommer du till sjukhuset på morgonen och får åka hem samma dag när operationen är klar. Då är det vanligt att du får med dig smärtstillande läkemedel hem. Du får också ett recept med dig, så att du kan köpa mer smärtstillande läkemedel när de första tagit slut.

Det är viktigt att du har fått bra smärtlindring när du åker hem om du har opererats under dagen. Du ska även ha fått information om hur du ska göra hemma om det gör ont. Informationen bör vara skriftlig. Du ska bland annat veta vem du ska kontakta om det börjar göra mer ont trots att du tagit alla läkemedel som läkaren rekommenderat.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få  sjukvårdsrådgivning om den dagkirurgiska enheten har stängt. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka akut vård.

Fäll ihop

Viktigt att veta om läkemedlen

Viktigt att veta om läkemedlen

Liksom med alla läkemedel finns det en risk att du får biverkningar. Därför är det viktigt att du berättar för din läkare om du tidigare upplevt biverkningar av läkemedel och om du har någon sjukdom.

Vanligt att må illa

Det är vanligt att du kan må illa som en biverkan av smärtstillande medel. Det gäller framför allt opioider. Du får oftast något läkemedel under operationen som ska motverka illamåendet. Det kan vara svårt att hitta balansen mellan att vara smärtfri och att må illa. En del personer påverkas mer av biverkningar. En del föredrar att slippa må illa för att istället ha lite ont.

Liten risk att bli beroende

Det finns risk att bli beroende av opioider om de används under lång tid. Men om du använder läkemedlen så kort tid som efter en operation är risken väldigt liten att du blir beroende av dem.

En del smärtstillande läkemedel ger biverkningar

Det passar inte alla att få vanliga coxhämmare, till exempel Ipren och Naproxen. De kan ge biverkningar som till exempel magkatarr och ökad risk för magsår. Du kan också blöda lättare eftersom läkemedlet påverkar blodets förmåga att levra sig. Läkemedlet kan också påverka andra delar av kroppen, till exempel hjärtat, blodkärlen och njurarna. Risken för biverkningar ökar med åldern. Du kan få behandling med särskilda receptbelagda coxhämmare i stället, som ger minskad risk för magbesvär och som inte påverkar blodets förmåga att levra sig.

Fäll ihop

Viktigt att veta om receptfria läkemedel

Viktigt att veta om receptfria läkemedel

Du kan vilja köpa receptfria smärtstillande läkemedel oavsett om du har fått smärtstillande läkemedel utskrivna på recept eller inte. Då är det viktigt att veta att många värkmediciner liknar varandra. Det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan vara farlig.

Fråga din läkare eller personalen på apotek om du vill köpa receptfria smärtstillande läkemedel.

Fäll ihop

Ta läkemedlet i god tid innan det gör ont

Ta läkemedlet i god tid innan det gör ont

När du har fått bra effekt av smärtstillande tabletter ska du inte vänta tills det gör väldigt ont igen innan du tar nästa tablett. Ta nästa tablett redan när du anar att det kan börja göra ont, till exempel om du känner pirrningar eller att det känns varmt, pulserar eller svider där du opererats. På så sätt får du mindre ont och klarar dig med mindre mängd smärtstillande medicin.

Fäll ihop

Att slippa ha ont är bra på flera sätt

Att slippa ha ont är bra på flera sätt

Du känner dig ofta lättad när du får behandling och smärtan minskar eller försvinner. Att slippa ha ont är också bra på andra sätt:

  • Du andas djupare och kan lättare hosta upp slem från luftvägarna när du slipper ha ont.
  • Risken för komplikationer minskar, till exempel lunginflammation.
  • Kroppens stressreaktion minskar också om du inte har ont. Vid stress kommer hormoner i omlopp som kan påverka kroppen på ett negativt sätt.
  • Kroppen läker snabbare när smärtlindringen fungerar.
  • Du kommer fortare upp ur sängen och kan röra på dig. Det minskar risken för blodpropp.
  • Du kan också känna mindre rädsla för liknande situationer i framtiden när du slipper ha ont efter en operation.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-15
Redaktör:

Louise Engström, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Joel Olsson, överläkare, Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

Fotograf:

Ylva Sterner, läkare, specialist i smärta och rehabilitering, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå