Influensa

Folkhälsomyndigheten rekommenderar dig som tillhör en riskgrupp att vaccinera dig mot influensa. Det gäller såväl vuxna som barn. Till riskgrupperna räknas du om något av följande stämmer in på dig.

• Du är 65 år eller äldre.
• Du har en hjärtsjukdom.
• Du har en lungsjukdom, som KOL eller svår astma.
• Du har diabetes.
• Du har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller en behandling.
• Du har kronisk lever- eller njursvikt.
• Du är mycket kraftigt överviktig.
• Du har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.
• Du har flerfunktionshinder.
• Du är gravid.

Du som är gravid rekommenderas vaccination från graviditetsvecka 16. Tillhör du som är gravid även en annan riskgrupp rekommenderas du vaccination även före graviditetsvecka 16.

Influensan i sig är sällan farlig. Däremot kan olika följdsjukdomar vara det. Det är framför allt människor som tillhör en riskgrupp som riskerar att bli allvarligt sjuka.

Du som inte tillhör en riskgrupp behöver inte vaccinera dig. Risken för följdsjukdomar är mycket lägre för unga och medelålders människor som inte tillhör en riskgrupp. Om du ändå vill vaccinera dig betalar du det själv.

Det finns inga sjukdomstecken som är unika för influensa. Symtomen kan likna dem som du får av andra sjukdomar. Vissa blir svårt sjuka med hög feber och hosta, medan andra får bara lindrigare förkylningsbesvär.

En typisk influensa börjar ofta plötsligt och du kan

• känna dig mycket sjuk eller matt
• få ont i musklerna
• få hög feber och huvudvärk
• känna dig trött och frusen
• få halsont och torrhosta
• bli snuvig
• få röda ömmande ögon
• ha ont bakom bröstbenet.

Dålig aptit och uttorkning är också vanligt.

Febern brukar ofta ligga runt 39–40 grader och finnas kvar i tre till fem dagar.

Efter fem till sju dagar är den svåraste delen av influensan oftast över, men det är vanligt att du är trött i ett par veckor efteråt.

Du som är 65 år eller äldre har ofta lägre feber och mindre besvär av hosta, men det kan vara svårt att orka eller komma ihåg att dricka. Därför får äldre människor oftare vätskebrist.

Små barn kan ha diarré, illamående, kräkningar och magont som vanliga symtom på influensa. Därför kan barn få vätskebrist lättare än vuxna.

Du bör kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

• Du har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn.
• Du har hög feber som har gått ner och sedan börjar stiga igen.
• Du plötsligt blir mycket sämre.
• Du får andningsbesvär när du vilar.

Det här kan vara tecken på att du har någon annan sjukdom än influensa eller att du har fått en följdsjukdom.

Du som tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa bör kontakta en vårdcentral så snart som möjligt. Det finns virushämmande mediciner som kan lindra symtomen, om du börjar använda medicinen inom de första två dygnen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Influensaviruset smittar ofta genom luften och sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Tiden från det att du har blivit smittad tills du blir sjuk är kort. Det tar mellan en till tre dagar.

Influensa smittar lättare inomhus

Smittrisken är större inomhus än utomhus, eftersom smittämnen skingras snabbare i fria luften. Det är vanligt att smittan sprids till exempel på bussar, i skolor, på förskolor och på arbetsplatser. 

Du smittar så länge du känner dig sjuk

Influensa smittar redan innan du har fått några symtom. Du kan alltså smitta andra utan att veta om att du är sjuk. Du är som mest smittsam när du känner dig som sjukast, men du smittar så länge du känner dig sjuk.

Har du någon sjukdom som nedsätter immunförsvaret eller om du behandlas med cytostatika kan du smitta längre än fem dagar efter att sjukdomen har brutit ut.

Du kan bli smittad igen

Du har inte ett skydd flera år framåt även om du har haft influensa. Influensaviruset kommer i en ny form nästan varje år. Därför finns det alltid en risk att du kan bli smittad igen.

Här är några enkla råd att tänka på för att undvika att bli smittad av influensa.

• Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
• Använd gärna handsprit.
• Undvik att röra vid dina ögon, din näsa och din mun.
• Undvik nära kontakt med personer som du vet redan är sjuka.

Det här kan du tänka på för att undvika att smitta andra om du är sjuk.

• Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
• Använd gärna handsprit.
• Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
• Stanna hemma från arbetet eller skolan så länge du har feber.

Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus. För att lindra besvären kan du vila, dricka mycket, ligga med huvudet högt, ta receptfria smärtstillande och febernedsättande medel. Du kan också använda avsvällande nässprej. Halstabletter kan lindra besvären i halsen tillfälligt. Var noga med att välja rätt sort om du vill använda hostmedicin.

Vila mycket

Det är viktigt att du lyssnar på kroppen och inte anstränger dig för mycket. Du behöver vila, men det innebär inte att du alltid behöver ligga till sängs. Oftast är det bra om du är uppe och rör på dig då och då. Att vara ute en stund och få frisk luft är bra för slemhinnorna i luftvägarna.

Drick extra mycket

Det är vanligt att du förlorar mycket vätska när du är sjuk i influensa. När du har feber är det därför extra viktigt att dricka mycket så att du inte får vätskebrist.

Om du har svårt att orka eller komma ihåg att dricka, kan du behöva hjälp med att få i dig dryck. Det kan vara bra att dricka vätskeersättning för att få i dig tillräckligt mycket vätska.

Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.

Ligg med huvudet högt

Det är lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan till exempel lägga extrakuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om du lägger kuddarna under madrassen.

Du kan ta smärtstillande och febernedsättande medel

Feber och värk kan lindras med hjälp av smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Alvedon och Panodil är exempel på mediciner som innehåller paracetamol. Ibuprofen finns bland annat i Ibumetin och Ipren. Medicinerna går att köpa receptfritt.

Du bör använda läkemedel med paracetamol i stället för ibuprofen om något av följande stämmer in på dig.

• Du är över 75 år.
• Du har någon hjärt-kärlsjukdom.
• Du har tidigare haft magsår.

Barn och ungdomar upp till 18 år som har influensa bör inte använda läkemedel mot feber som innehåller acetylsalicylsyra. Bamyl och Treo är exempel på sådana läkemedel. Det finns en risk för Reyes syndrom, som är en ovanlig sjukdom som bland annat kan leda till allvarlig hjärnskada.

Denna rekommendation gäller framför allt om ditt barn har influensa eller vattkoppor. Rådgör alltid med en läkare innan du ger ditt barn mediciner med acetylsalicylsyra.

Prova näsdroppar eller nässprej

Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.

Lindra halsont

Kall eller varm dryck har ofta en lenande effekt om man har ont i halsen. Glass och yoghurt kan också kännas bra.

Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du pröva halstabletter som finns i matvaruaffärer och på apotek. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men det kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.

Det finns sugtabletter som har antiinflammatorisk effekt, vilket innebär att de lindrar smärta och svullnad i halsen. De kan användas av vuxna och barn över 12 år i högst tre dagar. Det finns också sugtabletter som verkar bedövande i halsen. Båda typerna av sugtabletter finns att köpa receptfritt på apotek.

Lindra hostan

Du kan pröva att lindra hostan genom att dricka kall eller varm dryck som honungsvatten eller te. Det verkar lenande i svalget och luftvägarna. Det sega slem som kan finnas i svalget minskar om du dricker mycket. Tänk på att ha ett glas vatten nära till hands om du hostar mycket på natten. Några klunkar vatten kan lindra hostan.

Använd rätt hostmedicin

Har du slemhosta är det bra att hosta upp slemmet för att rensa luftrören. De slemlösande läkemedel som finns på apotek har dåligt dokumenterad effekt.

Det finns receptfria hostdämpande mediciner som är bra om du har besvärlig rethosta. Det finns receptfria mediciner som innehåller noskapin, till exempel Nipaxon.

Du ska inte använda hostdämpande medicin på dagen om du har slemhosta. Då hostar du mindre och får inte upp slemmet. Däremot kan det vara skönt att ta hostdämpande medicin till natten, även när du har slemhosta.

Det finns inga läkemedel som botar influensa, men det finns mediciner som bromsar viruset. De kallas för virushämmande, antivirala, läkemedel och skrivs ut på recept av läkare. Läkemedlet hjälper inte mot andra luftvägsinfektioner. Därför måste du vara säker på att du har just influensa för att ha någon nytta av medicinen.

Behandlingen med virushämmande läkemedel måste påbörjas inom de två första dygnen som du är sjuk för att den ska ha effekt.

Du som tillhör en riskgrupp kan behöva få behandling med virushämmande medel. Ibland kan du få det i förebyggande syfte, exempelvis om någon närstående har fått influensa.

För dig som inte tillhör någon riskgrupp rekommenderas inte behandling med virushämmande medel. Behandlingseffekten är måttlig och kan korta den tid du är sjuk med ungefär en dag.

För en läkare är det oftast ganska enkelt att avgöra om du har influensa eller inte, om du har typiska symptom under influensatider.

Läkaren gör en allmän undersökning genom att titta i dina ögon, dina öron och din hals. Hen känner med händerna i dina armhålor för att undersöka om lymfkörtlarna är svullna. Hen brukar också lyssna på lungor och hjärta. Ibland får du lämna ett blodprov för att läkaren ska kunna utesluta andra sjukdomar.

I början av ett influensautbrott tas prover som skickas till speciella laboratorier för att avgöra vilken typ av influensa det är fråga om. Rutinmetoden under en pågående influensaepidemi är en PCR-baserad metod där resultatet ofta kan bli färdigt samma dag som provet kommer till laboratoriet.

En influensa kan ibland utvecklas till en bakterieinfektion som till exempel en bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation. Då kan du behöva kontakta din vårdcentral.

Risken att du får följdsjukdomar är större om du tillhör en riskgrupp.

Det finns tre olika typer av influensavirus
Det finns tre olika slags influensavirus. De kallas för influensa A, B och C.

• Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar.
• Influensa B ger mer begränsade utbrott.
• Influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion.

Svininfluensa betraktas som vanlig säsongsinfluensa nu
Svininfluensa är en variant av influensa A, som uppstod 2009 och i folkmun fick namnet svininfluensa. Den spreds till många människor men gav inte allvarligare symtom än vanlig säsongsinfluensa.

Svininfluensan orsakade en epidemi i stora delar av världen under säsongen 2009-2010. De som var i åldrarna 20 till 50 år insjuknade oftare än äldre, som verkade ha viss motståndskraft.

Svininfluensaviruset orsakar fortfarande infektioner i Sverige men inte i lika stor omfattning, eftersom många är vaccinerade eller har haft viruset. I dag betraktas svininfluensa som vanlig säsongsinfluensa.

I vaccinationen för influensasäsongen 2016-2017 ingår vaccin mot svininfluensa. Det är inte samma vaccin som kunde ge en ökad risk för narkolepsi.

Vad orsakar nya influensautbrott?

Nya influensavirusformer, så kallade influensastammar, uppkommer förmodligen i ett samspel mellan olika influensastammar hos fågel, gris och människa. Nya utbrott av influensa kommer ofta eftersom influensavirus kan skapa nya virusformer som vårt immunförsvar saknar skydd mot.

Fåglar, framförallt gäss och ankor, anses vara källan till influensaviruset. Stora mängder influensavirus finns i tarmen hos fåglar. Viruset sprids till grisar som håller till i fågeldammar. Grisar kan också smittas av influensastammar från människor.

När olika influensastammar möts skapas nya virus som ibland kan smitta människor.

När kommer influensan till Sverige?

Influensa finns alltid på någon plats på jorden. Influensan kommer till Sverige under vinterhalvåret. En förklaring är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft.

Utbrottet varar från sex till sexton veckor. De flesta blir sjuka inom fem till sex veckor efter att de första som fått influensan upptäckts.

Hur många brukar drabbas av influensan i Sverige?

Mellan två och femton procent av befolkningen brukar få säsongsinfluensa.