Chock

Skriv ut (ca 6 sidor)

När du hamnar i medicinsk chock har blodtrycket och blodflödet sjunkit så mycket att blodet inte längre pumpas runt som normalt. Då får kroppen inte tillräckligt med syre och näring. Tillståndet kan bli livshotande eftersom kroppen inte längre fungerar som vanligt.

Skriv ut

Orsaken till chock kan till exempel vara att du varit med om en trafikolycka och fått stora blödningar, har fått en svår infektion eller en kraftig allergisk reaktion. Orsaken kan också vara att du förlorat mycket vätska eller att hjärtat inte fungerar normalt.

Symtom

Symtom

Om du hamnar i chock kan du få följande symtom:

  • snabb och svag puls
  • gråblek och kallsvettig hud
  • blåaktiga naglar och läppar
  • snabb och ytlig andning
  • oro och rastlöshet
  • törst.

Samtidigt sjunker blodtrycket och urinproduktionen minskar eller slutar helt. Du blir också slö och kan uppfattas som förvirrad av omgivningen. Beroende på hur långt tillståndet har gått kan du så småningom bli medvetslös.

Om det är en svår infektion som orsakar chocken är huden till en början röd och varm i stället för gråblek och kallsvettig. Du har då oftast även hög feber.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du själv eller någon annan får medicinsk chock ska du ringa 112 och beställa ambulans. Det är viktigt med snabb behandling av chock.

Fäll ihop

Bedömning av läget

Bedömning av läget

Om du tror att någon har hamnat i chock eller riskerar att hamna i chock är det viktigt att du handlar snabbt och tillkallar hjälp.

Först bör du bilda dig en uppfattning om situationen:

  • Kontrollera om personen andas. Lyssna vid mun och näsa, och se om bröstkorgen höjs, samt känn med handen om det kommer varma luftpustar.
  • Kontrollera om personen är vid medvetande. Prata med personen eller skaka lätt för att påkalla uppmärksamhet.
  • Kontrollera om personen har puls.
  • Se om personen blöder.

I nästa kapitel, Vård och behandling, kan du läsa mer om vad du gör när någon har fått en chock.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

  • Stabilt sidoläge

    Stabilt sidoläge. Klicka på bilden för fler bilder och instruktioner.

    Mer information
    Stabilt sidoläge

    Stabilt sidoläge

    1. Lägg personen på rygg. Stå på knä vid sidan av personen.
    2. Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt.
    3. Lägg den andra armen över bröstet.
    4. Böj det bortre benet.
    5. Ta tag i personens skuldra och tryck på det bortre benet. Personen rullar då över så att det översta knäet bildar nästan en rät vinkel. Försök samtidigt att stödja personens huvud.
    6. Stabilt sidoläge.

Den som hamnar i medicinsk chock måste så fort som möjligt åka till akutmottagningen vid närmaste sjukhus. Eftersom det är bråttom bör du ringa 112 och beställa ambulans.

Hur hjälper du någon i chock

När du hjälper någon som har hamnat i chock ska du försöka göra så mycket som möjligt medan du väntar på ambulansen. Om personen inte andas eller om pulsen inte slår är det viktigt att så fort som möjligt få igång andningen och hjärtverksamheten.

Du ska då ge hjärt-lungräddning genom att blåsa in luft med mun-mot-mun-metoden och använda händerna för att ge så kallade bröstkompressioner, så att det syresatta blodet kan cirkulera genom kroppen.

Det gäller även att försöka stoppa eventuella blödningar. Du får ta det som finns till hands och trycka hårt mot såret. Bäst är förstås kompresser eller liknande, men annars kan till exempel ett klädesplagg eller annat tygstycke duga. Om tyget viks ihop innan det trycks mot såret blir trycket effektivare. Den blödande kroppsdelen ska hållas så högt över hjärtats nivå som möjligt eftersom blödningen då minskar något.

Så här hjälper man någon som är i chock:

  • Lägg personen på rygg med benen högt om hen är vid medvetande.
  • Lägg personen i stabilt sidoläge om hen är medvetslös.
  • Låt personen få något varmt över och under sig.
  • Gör så att personen får det lugnt omkring sig.
  • Ge inte personen något att äta eller dricka, på grund av risken att få ner det i luftvägarna.
  • Lämna inte personen ensam.

Stabilt sidoläge

Stabilt sidoläge, tidigare kallat för framstupa sidoläge, används framför allt vid medvetslöshet eftersom det då är lättare att hålla andningsvägarna fria.

När man är medvetslös är risken annars stor att tungan faller bakåt i svalget och hindrar den normala andningen. I stabilt sidoläge är risken även mindre för att kräkningarna ska rinna ner i luftrören om man kräks.

På akutmottagningen eller i ambulansen

Du får vätska eller blodersättningsmedel direkt i blodet på akutmottagningen, eller redan i ambulansen. Det görs genom en liten plastslang, en så kallad venkateter. Ibland får man även en blodtransfusion. Du får då ligga med huvudändan tippad neråt och benen högt så att blodet lättare når hjärtat och kan pumpas vidare till bland annat hjärnan där det behövs bäst.

Du får också extra syrgas, antingen genom en mask som täcker munnen och näsan eller genom en liten slang som sätts i näsan.

Olika undersökningar görs

På sjukhuset mäter och undersöker läkare eller annan sjukvårdspersonal hur kroppen har påverkats. De kan till exempel göra följande:

  • Mäta puls och blodtryck.
  • Undersöka hjärtats pumpförmåga.
  • Mäta mängden syrgas i blodet.
  • Mäta blodets surhetsgrad.
  • Mäta kroppens urinproduktion.

Behandlingen fortsätter på en intensivvårdsavdelning. Vilken behandling du får varierar beroende på vad som har utlöst chocken. Det viktigaste är att blodcirkulationen ska fungera så normalt som möjligt igen.

På intensivvårdsavdelningen fortsätter behandlingen med vätska och ibland även läkemedel. Du kan till exempel få läkemedel som stärker hjärtats pumpförmåga eller som påverkar blodkärlen och blodtrycket.

Du får även behandling mot det tillstånd som har utlöst chocken, förutom själva behandlingen mot chock.

Om du har hamnat i chock på grund av en kraftig allergisk reaktion är den viktigaste behandlingen adrenalin, som sprutas in direkt i blodet. Du får även andra läkemedel mot allergi.

Risk för bestående skador

Trots snabba insatser går de inte alltid att behandla chock utan att det uppstår komplikationer. Risken finns att syrebristen i kroppen skadar livsviktiga organ så att de på sikt inte fungerar tillräckligt bra.

Hjärta, lungor, njurar, lever och tarmar är speciellt utsatta. Om det till exempel bara är njurarna som påverkas kan man klara sig, men man kanske måste få dialys, en slags behandling för att rena blodet, under kortare eller längre tid. Är det flera organ som inte längre fungerar som de ska är risken stor att skadorna blir mycket allvarliga eller att man avlider.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen

Vad händer i kroppen

Chock kan betyda flera saker

Chock är ett ord som i dagligt tal ofta används för att beskriva en omskakande upplevelse. Man kanske hör talas om eller råkar ut för något som gör att man blir upprörd eller förvånad. Efteråt säger man att man blev chockad.

Ordet chock används även för att beskriva ett psykiskt tillstånd som orsakas av en skrämmande händelse eller en stark känsla. Den här texten handlar inte om denna typ av chock.

Texten har istället handlat om medicinsk chock, som är ett allvarligt tillstånd som kan inträffa när blodtrycket och blodflödet i kroppen sjunker. Det kan ske till exempel efter en trafikolycka, där du både har fått blödningar och skador på kroppens vävnader. Kroppen orkar då inte med och du hamnar i ett chocktillstånd.

Medicinsk chock är ett livshotande tillstånd och det är därför viktigt att du så snabbt som möjligt får vård.

Det finns olika former av medicinsk chock, men det gemensamma är att blodets cirkulation inte räcker till för att förse kroppen med syre och näring.

Blodtryck

Med blodtryck menas det tryck som uppkommer i blodkärlen när hjärtat pumpar ut blod. När du får ditt blodtryck mätt brukar du få höra två värden, till exempel 120 genom 70.

Det första värdet kallas det systoliska trycket och det mäter hur högt trycket blir när hjärtat pumpar ut blod i stora kroppspulsådern, aorta. Det andra värdet kallas det diastoliska trycket och det mäter hur lågt trycket är i aorta när hjärtat vilar mellan slagen.

Blodcirkulationen påverkas

Det som händer vid en medicinsk chock är att det blir för lite blod i blodkärlen eller att hjärtat inte orkar pumpa runt det blod som finns tillräckligt effektivt. Följden blir att kroppen får för lite syre och näringsämnen.

Det innebär också att slaggprodukter från ämnesomsättningen inte kan transporteras bort utan blir kvar ute i kroppen, och gör blodet surare. Hjärna, lever, njurar och andra viktiga organ kan då inte fungera normalt. Får man inte behandling snabbt kan celler och vävnader dö.

Chock kan ha flera orsaker

Chock kan bero på följande:

  • stora blödningar
  • svåra skador
  • stor vätskeförlust
  • att hjärtat inte fungerar normalt
  • svåra infektioner
  • en kraftig allergisk reaktion.

Chock som beror på förlust av blod eller vätska

Vid en kraftig blödning kan mängden blod som cirkulerar bli så liten att kroppen inte får tillräckligt med syre. Även vätskebrist kan leda till att det blir för lite blod som cirkulerar i kroppen och du hamnar i chock.

Vätskebrist kan du exempelvis få vid följande situationer:

  • Om du har haft kraftiga kräkningar eller diarréer.
  • Om din kroppsvätska har dunstat genom huden efter en svår brännskada.
  • Om du har svettats mycket kraftigt, till exempel under ett maratonlopp.
  • Om du har fått tarmvred, som innebär att passagen genom tarmen hindras och vätska samlas i tarmen.

Hjärtat försöker först kompensera förlusten av blod genom att pumpa runt den minskade mängden blod snabbare. Pulsen blir snabb. 

Blodet fördelas också om i kroppen så att de delar som är mest beroende av syre- och näringstillförsel får mer blod, till exempel hjärnan, hjärtat och andra livsviktiga organ. Hud och muskulatur får i stället mindre av blodet och händer och fötter blir därför kalla.

Kroppen försöker även kompensera förlusten av blod på andra sätt. Andningen kan bli häftigare, ämnesomsättningen påverkas och urinproduktionen minska. Så småningom sjunker blodtrycket. Om kroppens försök att kompensera blödningen inte räcker hamnar du i chock och blir medvetslös.

Chock som orsakas av svåra skador

Om du råkar ut för en allvarlig skada kan du hamna i ett chocktillstånd. Det kan vara en trafikolycka eller annan svår skada då du både har fått blödningar och skador på vävnad, till exempel benbrott och djupa sår.

De skadade vävnaderna ger då ifrån sig ämnen som påverkar kroppen. Blodkärlen drar ihop sig, små blodproppar kan bildas och blodcirkulationen försämras. Främst är det cirkulationen i lungorna som påverkas, och mindre syre tas upp från luften som du andas in.

Blodförlusten i kombination med den försämrade cirkulationen och syrebristen leder till chock.

Chock som beror på att hjärtat sviktar

Vid en hastig försämring av hjärtats funktioner pumpas inte tillräckligt med syre och näringsämnen runt i kroppen och du kan hamna i ett chocktillstånd. Orsaken kan till exempel vara en stor hjärtinfarkt, en blodpropp i lungans kärl eller onormalt högt blodtryck.

Hjärtats normala pumpförmåga kan även blockeras om vätska eller blod samlats i hjärtsäcken efter till exempel en skada. Då pressar blodet ihop hjärtat utifrån och hindrar dess normala slag.

Läs mer om hjärtat, blodomloppet och hjärtsvikt.

Svåra infektioner som leder till chock

Om du får en mycket svår infektion orsakad av bakterier frigörs giftiga ämnen i blodet, så kallad blodförgiftning. Kedjereaktioner sätts igång och många av kroppens funktioner påverkas. Till en början ökar blodcirkulationen. Blodkärlen utvidgas och därför blir blodtrycket lägre. Huden blir röd och varm.

Samtidigt försämras blodflödet till många av de inre organen. Det leder till att de inte får tillräckligt med syre. Det bildas mindre urin och medvetandet påverkas. Kärlen blir porösa så att vätska från blodet kan läcka ut i vävnaderna, som då blir svullna. Organen fungerar allt sämre och även hjärtat börjar svikta.

Chock som utvecklas vid svår allergi

Om du får en svår allergisk reaktion kan du få en så kallad anafylaktisk chock. När du får en kraftig allergisk reaktion frigörs olika substanser i kroppen. Substanserna försämrar snabbt både cirkulation och andning, och du hamnar i ett chocktillstånd inom några minuter.

Du kan få en svår allergisk reaktion om du är allergisk mot till exempel läkemedel, röntgenkontrastmedel, getingstick, ormbett eller födoämnen som exempelvis jordnötter.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-11
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Fredrik Settergren, läkare, specialist i allmänmedicin, Samariterhemmets Vårdcentral, Uppsala