Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Akuta råd – första hjälpen

Allergisk chock – anafylaxi

Allergisk chock innebär att du får en allvarlig allergisk reaktion som kommer snabbt. Du får en kombination av symtom: till exempel kan det klia över kroppen, svullna i munnen och du kan få svårt att andas och bli svimfärdig. Det är ovanligt att få en allergisk chock, men det kan bli livshotande utan behandling. Om det sker dig eller någon i din närhet ska du genast ringa 112.

Symtom

Vid en allergisk chock får du flera symtom som ofta kommer snabbt efter varandra. Det här är vanliga symtom:

  • Du får klåda som ofta börjar i hårbotten och sedan sprider sig till ansiktet, handflatorna och fotsulorna.
  • Du får nässelutslag eller rodnad som kliar och blossar upp snabbt över kroppen.
  • Läpparna, tungan och svalget domnar, svullnar och kliar.
  • Du får svårt att andas.
  • Du kräks eller får diarré.
  • Du känner dig orolig, rastlös och kan bli väldigt trött.
  • Du blir matt, yr och börjar kallsvettas.
  • Det känns som att du håller på att svimma.

Du kan snabbt bli sämre om du inte får behandling.

När och var ska jag söka vård?

Ring genast 112 om du misstänker att du eller någon annan har en allergisk chock.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Du som har akutläkemedel hemma ska genast ta dem om du får symtom på en allergisk chock.

Om du får akuta besvär och har läkemedel hemma

Gör så här om du eller ditt barn får en allvarlig allergisk reaktion:

  • Ta adrenalin som injektionspenna. Läkemedlet sprutas in i muskeln på lårets yttersida. Det går bra att sticka genom tunnare kläder. Det kan upprepas efter 10-15 minuter om ingen förbättring skett.
  • Ring 112.
  • Du som har astma kan ta en till två doser luftrörsvidgande läkemedel om du har det tillgängligt. Det kan upprepas efter 10 minuter om du behöver det.
  • Ta en antihistamintablett och kortisontabletter om du har det tillgängligt. Ta alltid adrenalinpennan först eftersom det tar några timmar innan tabletterna ger full effekt.

Ge hjärt- och lungräddning till någon med akuta besvär

Det är viktigt att få i gång andningen om en person har slutat andas. Läs om hur du ger hjärt-lungräddning till personen.

Behandling

När du ringer 112 blir du hämtad i ambulans som tar dig till sjukhuset. Ambulanspersonalen ger dig behandling i ambulansen med läkemedel som dämpar den allergiska reaktionen. Vilka läkemedel och hur mycket beror på hur du mår, och om du själv redan har tagit akutläkemedel innan.

Det är vanligt att få en spruta med adrenalin, antihistamin och kortison i form av tabletter.

Du får stanna kvar några timmar på sjukhuset

Läkaren undersöker dig på sjukhuset och ger dig ytterligare läkemedel om det behövs. De flesta får sedan stanna kvar några timmar. Vårdpersonalen övervakar att du mår bra och att hjärta och lungor fungerar som de ska.

En del behöver dropp

Om du mår väldigt dåligt kan du behöva få läkemedel som vätska direkt i blodet, så kallat dropp.

Om det händer igen

Efter en allergisk chock får du prata med en läkare om vilka läkemedel du behöver ha till hands om du skulle få en allvarlig allergisk reaktion igen. Du behöver också veta hur du kan undvika nya allergiska reaktioner.

Om det var första gången du fick en allergisk chock behöver det utredas vilket ämne som orsakade reaktionen. Det kallas för allergiutredning.

Du kan få akutläkemedel utskrivna

De flesta som behöver akutläkemedel brukar få adrenalinpennor utskrivna. Adrenalin är det läkemedel som snabbt dämpar den allergiska chocken. Du får två adrenalinpennor utskrivna på recept ifall behandlingen behöver upprepas.

Det är viktigt att du får lära dig i förväg hur adrenalinpennan ska användas, så att du kan hantera den när det behövs. Vårdpersonalen visar dig hur du ska göra. Det är också bra om någon närstående vet hur adrenalinpennan ska användas.

Det är också vanligt att få antihistamin och kortisontabletter utskrivna.  Tabletterna ska du ta just efter adrenalinpennan eftersom effekten kommer senare.

Du som har astma får även luftrörsvidgande medel utskrivet.

Barn och akutläkemedel

Äldre barn med svår allergi kan ofta ta adrenalinpennan själv när de behöver. Till mindre barn ska en vuxen ge pennan. Det är viktigt att du som vuxen får träna på att ge pennan så att du vet hur du ska göra om barnet får en allergisk chock. Det är bra om du som är närstående försöker skapa lugn och ro.

Det är viktigt att närstående och skola eller förskola informeras om allergin och hur de ska göra om barnet får en allvarlig reaktion.

Vad kan orsaka en allergisk chock?

Allergisk chock beror oftast på en reaktion mot ett speciellt ämne.

Ämnen som kan ge en allergisk chock finns i till exempel jordnötter, hasselnötter, skaldjur, fisk, soja, mjölk, ägg och vissa läkemedel. Du kan även få reaktioner efter getingstick eller bistick.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Mer på 1177.se

Bett, stick och växter

Har du exempelvis blivit biten av en fästing eller råkat nudda en manet? Här kan du läsa mer om hur du gör för att lindra besvären.

Akuta råd – första hjälpen

Här kan du läsa mer om hur du hjälper någon i en akut situation.

När du ringer 1177

1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt. Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och vägleder till lämplig vårdmottagning när så behövs.

Till toppen av sidan