Blod i bajset hos barn

Skriv ut (ca 4 sidor)

Blod i eller på bajset kan ha olika orsaker, till exempel en spricka i ändtarmsöppningen. Hos barn är det oftast inte tecken på någon allvarligare sjukdom.

Skriv ut

Den här texten handlar om blod i bajset hos barn och ungdomar upp till ungefär 18 år. Blod i bajset hos vuxna kan ha andra orsaker.

Blodet i eller på bajs kan se olika ut:

  • Det kan vara ljusrött, se färskt ut och vara utanpå bajset. Det kan också komma blod på pappret när du torkar barnet i rumpan.
  • Blodet kan vara mörkare och mer blandat i bajset.
  • Blodet kan också göra att bajset blir mörkt, torrt och smuligt.

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård om barnet mår bra och blodet är ljusrött, ser färskt ut, är utanpå bajset och går över efter ett par dagar. Kontakta en vårdcentral om barnet har blod utanpå bajset flera gånger.

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att barnet har blod blandat i bajset. Om det är stängt kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har blod i bajset och ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet är trött, orkar inte leka eller intressera sig för omgivningen.
  • Barnet har ont i magen.
  • När barnet bajsar kommer det bara slem och blod, och inget bajs.
  • Barnet har diarré.
  • Barnet har feber.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Det finns flera orsaker till att ett barn får blod i bajset.

Spricka i ändtarmsöppningen

En av de vanligaste anledningarna är att blodet kommer från en liten spricka eller ett litet sår i ändtarmsöppningen, så kallad analfissur. Det kan hända om barnet har en förstoppning. Blodet är då färskt, ljusrött och finns utanpå bajset.

Barnet har svalt blod

Blodet kan komma från att barnet har svalt blod som har passerat mag-tarmkanalen. Då är blodet mörkare och mer blandat i bajset. Hos barn som ammas kan blodet komma från en sårig bröstvårta. Blodet kan också komma från svalget eller från näsan, om barnet till exempel har näsblod.

Blodet får den mörka färgen i magens sura miljö.

Efter magsjuka

En lång och intensiv magsjuka kan göra att barnet får blod i bajset, även om det är ovanligt. Det beror på att slemhinnan i tarmen har blivit skör av infektionen.

Invagination

En annan ovanlig orsak är så kallad invagination. Det är en typ av tarmvred där en del av tarmen har krupit in i nästa del av tarmen. Andra tecken på invagination är att barnet har mycket ont i magen och att det gör ont till och från.

Allergi mot födoämnen

Det kan komma blod i bajset om barnet har födoämnesallergi mot exempelvis komjölk. Vid komjölksallergi irriteras tjocktarmens slemhinna av ett eller flera proteiner i komjölken. Komjölksallergi utvecklas oftast när barnet är under ett år och börjar äta mjölkprodukter.

Slemhinnan i matstrupen eller magsäcken kan börja blöda

Mörkt blod i bajset kan bero på att barnet har så kallad gastroesofagal refluxsjukdom. Det är när innehållet i magsäcken stöts upp i matstrupen och barnet får ont. Det sura maginnehållet irriterar slemhinnan i matstrupen, som kan börja blöda.

Slemhinnan i magsäcken kan också bli irriterad vid magkatarr och magsår.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Barn kan få blod i bajset om de har ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Båda är så kallade inflammatoriska tarmsjukdomar. Vid båda sjukdomarna har barnet också ont i magen och diarréer.

Medfödd extra ficka i tarmen

Det är ovanligt, men ibland kan barn födas med en utväxt som liknar en ficka i tunntarmen, så kallad Meckels divertikel. Barnet får inte alltid symtom, men det kan hända att det bildas ett sår inuti fickan som blöder. Det kan också bildas infektioner inuti fickan som gör ont.

Blödningssjukdomar

Henoch-Schönleins purpura och idiopatisk trombocytopen purpura är två exempel på ovanliga blödningssjukdomar som kan orsaka blod i bajset.

Henoch-Schönleins purpura

Symtom på Henoch-Schönleins purpura är lilaaktiga utslag som ser ut som små blåmärken. Utslagen sprider sig över benen, rumpan och armarna. Barnets leder kan också svullna och göra ont. Sjukdomen börjar ofta i samband med en vanlig förkylning.

Du kan läsa mer om Henoch-Schönleins purpura på Reumatikerförbundets webbplats.

Idiopatisk trombocytopen purpura, ITP

Vid idiopatisk trombocytopen purpura blöder barnet lätt, till exempel kan hen ofta få näsblod, blåmärken och sår som blöder. Det tar också lång tid för såren att sluta blöda. Det beror på att sjukdomen minskar antalet blodplättar som vanligtvis stoppar blödningar. Idiopatisk trombocytopen purpura kallas också för primär immunologisk trombocytopeni.

Det finns två former av sjukdomen, en akut och en kronisk form. Barn får oftast den akuta formen. Den går över inom sex månader och oftast behöver barnet ingen behandling. Den kroniska formen är vanligare hos vuxna.

Mat som kan göra bajset mörkare

Bajs kan också färgas av något som barnet har ätit. Det kan vara rödbetor, blåbär eller blodpudding. Det är lätt att missta den mörkare färgen på bajset för blod.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När ni träffar en läkare får du och barnet berätta vad som har hänt och hur bajset ser ut. Läkaren känner på barnets mage och tittar i ändtarmsöppning. Det är för att se om barnet har en spricka i ändtarmsöppningen.

Barnet kan få lämna ett prov på bajset, så kallat avföringsprov. Provet visar om det finns blod i bajset som inte syns.

Beroende på vad avföringsprovet visar kan barnet behöva genomgå andra undersökningar.

Barn ska också vara delaktiga i sin vård

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-07
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabeth Lindman, barnläkare, specialist i allmänmedicin, Hälsocentralen city, Gävle