En del har inga eller bara otydliga symtom. Då kan det vara slumpen som gör att du får veta att du har förmaksflimmer. Du kanske blir undersökt av någon annan anledning, eller har skaffat en så kallad smartklocka som kan visa din hjärtrytm.

Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker.

Förmaksflimmer kan kännas på ett eller flera av följande sätt:

• Hjärtat slår hårt och fort.
• Pulsen är oregelbunden.
• Det gör ont, trycker eller känns obehagligt i bröstet.

Vid minsta ansträngning kan du

• bli andfådd
• bli orkeslös
• bli trött.

Blodtrycket sjunker. Det kan göra att du

• blir blek
• mår illa och svettas
• blir yr
• svimmar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom och inte har haft förmaksflimmer förut. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon annan

• mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet
• har svårt att andas
• svimmar.

Du som har diagnosen permanent förmaksflimmer

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du får symtom trots behandling, till exempel högre puls och besvär med andfåddhet.
• Du går upp i vikt utan förklaring.
• Du får svullna ben.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du som har diagnosen förmaksflimmer i attacker 

Om du får en attack som går över inom 24 timmar behöver du inte söka vård. Det gäller om du har diagnosen förmaksflimmer i attacker och får behandling för det.

Kontakta en vårdcentral om dina attacker börjar komma tätare än tidigare eller om de påverkar din vardag.

Sök vård på en akutmottagning om du har förmaksflimmer längre än 24 timmar.

Läkaren gör en kroppsundersökning. Du får också små klisterlappar med elektroder fästade på bröstet. Elektroderna mäter ditt EKG och kan visa om du har förmaksflimmer.

Du får lämna lämna lodprov för att se om du har någon annan sjukdom som kan påverka hur hjärtat slår.

Du kan få frågor om dina vanor i vardagen, och om du har andra besvär med hjärtat och blodkärlen.

Läkaren kan också be dig att under en period skriva ner varje gång du har förändrade hjärtslag. Det kan vara bra att skriva ned det här:

• när du får besvär
• vilken puls du får när du har besvär
• hur länge besvären pågår.

Läs mer om att ta pulsen.

Fler undersökningar på en hjärtmottagning

Om du behöver undersökas på fler sätt skriver läkaren en remiss. Då får du komma till en mottagning där personalen är specialister på hjärtsjukdomar. Där kan du till exempel få göra arbetsprov och bli undersökt med ultraljud och långtids-EKG.

Ibland behöver läkaren undersöka hjärtat närmare, till exempel:

• med magnetkamera
• med datortomografi
• med skintigrafi av hjärtat
• med ultraljud eller EKG genom matstrupen.

Ultraljud av hjärtat kallas ekokardiografi.

Det vanligaste är att man har en annan sjukdom som ökar risken för förmaksflimmer. Då får man behandling för den sjukdomen. Ibland går det också att få behandling som avbryter en pågående attack.

Behandling i vården för att avbryta en attack

Det går att avbryta en attack som just har startat om du inte har haft förmaksflimmer förut. Du får någon av följande snabbverkande behandlingar:

• läkemedel i blodet via dropp.
• elkonvertering som innebär att hjärtat får en elstöt medan du är sövd med narkos en kort stund.

Efteråt behöver de flesta fortsätta med behandling som förebygger eller minskar besvär.

Läkemedel som förebygger eller minskar besvär

Du kan behöva ta läkemedel för att

• minska risken för stroke.
• lugna hjärtat på olika sätt.

Läs mer om läkemedel vid förmaksflimmer.

Ablation – läkaren stoppar förmaksflimret

Du kan få en behandling som kallas ablation. Läkaren använder värme, kyla eller elektriska pulser för att behandla de hjärtceller som orsakar flimret. Behandlingen skapar ärr som blockerar de felaktiga signalerna från hjärtcellerna. Ibland behöver alla signaler från förmaken till kamrarna blockeras. Det kallas His-ablation.

Behandlingen med ablation får du genom en eller flera smala slangar som läkaren för till hjärtat via ett blodkärl, oftast i ljumsken. Du får lokalbedövning och lugnande läkemedel innan behandlingen. En del blir sövda. Du får veta innan vad som gäller för dig.

Du kan behöva få behandlingen vid flera tillfällen.

Operation

Du kan behöva bli opererad om något av följande stämmer:

• Annan behandling har inte hjälpt så bra.
• Du behöver en pacemaker inför en His-ablation.
• Läkaren behöver minska risken att du får en stroke.
• Du har ett medfött hjärtfel eller en annan hjärtsjukdom, till exempel i en hjärtklaff eller i kranskärlen.

Du blir opererad genom titthål eller genom ett snitt i bröstet. Det är olika vad som blir bäst.

Du kan göra en hel del för att lindra besvären med förmaksflimmer. Du som har attacker kan minska risken att förmaksflimret blir permanent. Se över din livsstil genom att försöka följa de här råden:

• Ät för att må bra.
• Minska eller sluta helt med koffein, till exempel kaffe och energidrycker.
• Undvik tobak och alkohol.
• Rör på dig varje dag. Läs mer om hur du kommer igång med vardagsmotion. Prata med din läkare om du är van att träna mycket.
• Undvik stress.
• Gör vad du kan för att sova så att du blir utvilad.

Kontakta en vårdcentral om du behöver stöd för att förändra något i din livsstil.

Det går att leva ett bra och aktivt liv med förmaksflimmer. Det kan ta tid att vänja sig vid sjukdomen. Tillsammans med läkaren behöver du också pröva dig fram till den behandling som fungerar bäst för dig.

Vanligt att känna oro

Att ha förmaksflimmer kan leda till oro och ångest. Det är vanligt inte våga eller orka göra saker på grund av förmaksflimret. Kanske undviker du att träna, resa, köra bil eller andra saker som du gjorde innan du fick förmaksflimmer.

Det kan hjälpa att ta reda på mer om förmaksflimmer och om din situation. Det kan också hjälpa med KBT-behandling. Prata med vårdpersonalen om hur du känner.

Kontakta din läkare om du vill bli gravid. Då får du veta om du till exempel behöver läkemedel eller ändra doser.

Du får göra dina graviditetsundersökningar i specialistmödravården. Det är vanligt att kunna föda barnet genom slidan. Läkaren kan föreslå att du får ryggbedövning.

Vid förmaksflimmer får hjärtat signaler på fel sätt från hjärtats förmak. Det gör att hjärtat drar ihop sig i en oregelbunden rytm och ofta snabbare än vanligt. Hjärtat hinner inte fyllas och pumpa blod som det ska. Då sjunker blodtrycket och mängden syre i blodet minskar.

Oftast klarar hjärtat att fortsätta arbeta, även om det inte arbetar lika effektivt som förut. Men i längden blir det slitsamt för hjärtat och kroppen. Risken för stroke ökar om det bildas en propp för att hjärtat inte orkar pumpa runt blodet tillräckligt bra.

Läs mer om hur hjärtat och blodomloppet fungerar.

Förmaksflimmer i attacker

En attack kan pågå från några sekunder upp till flera dygn. Det är vanligt att förmaksflimret kommer tillbaka i nya attacker. En del har attacker flera gånger i veckan, för andra kan det gå många år mellan attackerna.

En attack går oftast över av sig själv eller om du får behandling. Med tiden kan sjukdomen för en del utvecklas och bli permanent.

Permanent förmaksflimmer

Vid permanent förmaksflimmer håller den oregelbundna rytmen i sig. Det går inte att avbryta förmaksflimret.

Ofta är det oklart varför det uppstår ett förmaksflimmer. Men fler än hälften av alla som får förmaksflimmer har samtidigt andra sjukdomar.

De sjukdomar som ofta kan kopplas ihop med förmaksflimmer är:

• högt blodtryck
• hjärtsvikt eller någon annan hjärt-kärlsjukdom
• diabetes
• hypertyreos.

När förmaksflimret kommer i attacker är det inte lika vanligt att samtidigt ha andra hjärtsjukdomar.

Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan, stroke.

Risken för stroke minskar när du får behandling för förmaksflimmer.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukvård.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.