Glaukom
Glaukom är en ögonsjukdom som gör att ditt synfält sakta krymper. Det kan bero på att trycket i ögat blir för högt och skadar synnerven. Det är vanligt att inte märka av besvären förrän sjukdomen ger större skador. Det finns olika behandlingar som kan hjälpa.
De flesta som får glaukom är över femtio år. Utan behandling kan synen blir mycket sämre och till slut försvinna helt.
Glaukom kallas ibland för grön starr, men har ingenting med grå starr att göra. Grå starr gör att linsen i ögat blir grumlig, men den sjukdomen går ofta att operera.
Olika typer av glaukom
Den vanligaste typen av glaukom är öppenvinkelglaukom. Då kommer skadan långsamt, oftast under flera månader eller flera år.
Det finns en annan sällsyntare typ av glaukom som kallas trångvinkelglaukom. Denna form kan orsaka en akut trångvinkelattack, ibland kallat för akut glaukom. Akut trångvinkelattack beror på att trycket i ögat ökar på kort tid.
Glaukom kan också bero på andra sjukdomar som gör att trycket i ögat ökar.
Ibland föds man med glaukom, men det är mycket ovanligt.
Alla former av glaukom kan vara allvarliga. De kan skada ögats synnerv och göra att du ser sämre. Det är därför viktigt att sänka trycket i ögat. Det är extra viktigt om du har akut glaukom eftersom ögats synnerv kan skadas snabbt. Du kan då få en synnedsättning som inte kan behandlas.
Symtom
Symtomen vid glaukom beror på vilken form du har.
Öppenvinkelglaukom
Vid öppenvinkelglaukom blir synfältet gradvis mindre. Men eftersom det går långsamt kan hjärnan fylla i de synintryck som försvinner. Därför märker de flesta inte av sjukdomen förrän den har funnits en längre tid. Då ser du sämre eftersom synfältet har blivit mindre och mörkare.
Det syns inte utanpå ögat att du har öppenvinkelglaukom trots att du hunnit utveckla skador. Öppenvinkelglaukom upptäcks ofta av en slump. Det kan till exempel vara när du förnyar glasögon hos en optiker eller söker vård för något annat.
Det är vanligt att först få sjukdomen i det ena ögat och efter ett tag i det andra ögat. Läs om ögat och synen.
Akut trångvinkelattack
Akut trångvinkelattack är sällsynt men symtomen skiljer sig från öppenvinkelglaukom eftersom du får symtom snabbt. Det är vanligt att du får fler än ett av följande symtom:
- Du får mycket ont i ett öga, ibland i båda ögonen.
- Du får snabbt sämre syn.
- Du ser ringar i regnbågens färger runt lysande lampor.
- Ögat är rött och irriterat.
- Du har ont i huvudet.
- Du mår illa och kan börja kräkas.
- Du har ont i magen eller i bröstet.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en ögonmottagning om du är orolig för eller om du tror att du har öppenvinkelglaukom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan också kontakta en optiker.
Om det är bråttom
Sök genast vård på en akutmottagning eller en akut ögonmottagning om du plötsligt får något av följande:
- Du får mycket ont och nedsatt syn på ett öga.
- Du ser färgade ringar runt lampor och ljuskällor.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar och utredningar
Det finns flera olika undersökningar som kan visa om du har glaukom.
Du som har fyllt femtio år och har en förälder eller ett syskon som har glaukom bör få dina ögon undersökta. Det bör ske med glesa intervaller. På så sätt kan sjukdomen upptäckas tidigt.
Förbered ditt besök hos ögonläkaren
Det kan vara bra att tänka igenom vilka frågor du har inför ditt besök hos ögonläkaren. Här är exempel på frågor du kan ställa till ögonläkaren:
- Kommer synen att bli sämre eller har försämringen av sjukdomen stoppats?
- Vilken typ av läkemedel eller behandling passar bäst för mig?
- Kan min behandling förenklas?
Ta med dig ögondroppar och berätta om dina läkemedel
Det är också bra att ta med dig ögondroppar till besöket, om du använder det. Berätta också för läkaren om du använder andra läkemedel. På så sätt kan du få rätt information om vilka läkemedel du ska ta, och hur och när du ska ta dem.
Undersökning vid öppenvinkelsglaukom
Läkaren behöver undersöka ditt öga på olika sätt för att kunna ta reda på om du har öppenvinkelglaukom. Vanliga undersökningar är till exempel de här:
- undersökning i ögonmikroskop
- mätning av ögats tryck.
- undersökning av synfältet.
- undersökning av synnerven, till exempel med ögonbottenfotografering eller OCT.
Behandling
All behandling av glaukom syftar till att sänka ögontrycket. Behandlingen du får minskar risken för att din syn försämras. Men behandlingen kan inte reparera synskador som sjukdomen redan har orsakat.
Läs mer om behandling av glaukom.
Vad beror öppenvinkelglaukom på?
Orsaken till sjukdomen är inte helt känd. Men vissa förändringar i ögat kan öka risken att få öppenvinkelglaukom.
Synnerven skadas långsamt
Vid öppenvinkelglaukom skadas synnerven allt mer ju längre tiden går. Det gör också att synfältet försvinner gradvis. Men eftersom det går långsamt kan hjärnan fylla i de synintryck som försvinner. Därför märker de flesta inte av sjukdomen förrän den har pågått en längre tid. Då har sjukdomen ofta gett stora skador, till exempel att synfältet blir mindre och mörkare.
Högt tryck i ögat kan skada synnerven
En annan anledning kan vara att trycket i ögat är för högt.
Ögat består till stor del av en geléaktig vätska som kallas för glaskropp. Ögat är uppdelat i två rum som kallas kammare:
- främre kammaren
- bakre kammaren.
Ögat behöver ha ett visst tryck för att behålla sin form och fungera som det ska. Trycket i ögat bestäms av en genomskinlig vätska som heter kammarvatten. Kammarvatten bildas i ögat och ger näring till ögats lins och hornhinna, och för bort slaggprodukter genom kammarvinkeln. Ögat producerar hela tiden nytt kammarvatten som rinner från ögat genom kanaler i kammarvinkeln.
Risken för att få skador på synnerven och synfältet ökar om trycket i ögat är högt. Men du kan också ha glaukom om ögontrycket är lågt.
Ögat kan också ha ett högt tryck utan att det ger några skador på synnerven.
Öppenvinkelglaukom kan vara ärftligt
Öppenvinkelglaukom kan bero på att du har ärvt gener som ger sjukdomen. Du som har ett syskon eller en förälder som har öppenvinkelglaukom bör därför undersöka dig regelbundet från att du fyllt femtio år. Det är viktigt eftersom det inte går att upptäcka sjukdomen själv förrän synen har påverkats mycket.
Ovanligt att du som är ung får öppenvinkelglaukom
Det är främst äldre personer som får öppenvinkelglaukom. Det är mycket ovanligt att få sjukdomen före femtioårsåldern.
Vad beror akut trångvinkelattack på?
Akut trångvinkelattack innebär att trycket i ögat plötsligt har blivit för högt. Trycket i ögat bestäms av en genomskinlig vätska som heter kammarvatten. Vätskan bildas i ögat.
Orsaken till det snabba förloppet är att utflödeskanalerna plötsligt blir blockerade, kammarvattnet kan därför inte rinna bort och det leder till att trycket i ögat stiger kraftigt.
Vanligare vid brytningsfel
Det är vanligare att få sjukdomen om du har ett brytningsfel som innebär att du är översynt. Då har ögat en mindre form än det ska ha och den främre kammaren är grundare än den ska. När pupillen förstoras trycker den ihop kammarvinkeln och då får kammarvattnet svårt att passera. Vanligen får man akut trångvinkelattack på ena ögat men det är möjligt att båda ögonen påverkas.
Att få ett sjukdomsbesked
Det kan vara omtumlande att få beskedet att du har en allvarlig ögonsjukdom. Det är viktigt att du får tid på dig att bearbeta beskedet. Ta hjälp av och prata med dina närstående om det som oroar dig. Du kan också prata med din läkare om att du vill träffa en kurator.
Det är vanligt att vara orolig för att bli blind. Prata med läkaren om du känner dig orolig för det. Läkaren kan också ge information om var du kan få hjälp med synhjälpmedel. Du kan få en remiss till en syncentral, om du behöver det. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta som har glaukom inte blir blinda.
Synskadades riksförbund
Synskadades riksförbund, SRF, är en intresseorganisation för synskadade i Sverige. Föreningen har 12 000 medlemmar i olika lokalföreningar runt om i landet.
Glaukomförbundet
Glaukomförbundet är en intresseorganisation för personer med glaukom. Föreningen finns på flera orter i Sverige.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
